Bakgrund och problemdiskussion: Från och med år 2005 har standarden IAS 40Förvaltningsfastigheter börjat tillämpas av svenska noterade bolag. Förändringen innebar attdet gick att välja att värdera förvaltningsfastigheterna till verkligt värde istället för tillanskaffningsvärde som tidigare. Värdering till verkligt värde innebär en redovisning som i högutsträckning bygger på antaganden och bedömningar om framtiden. Den stora skillnaden är attförvaltningsfastigheternas värde regelbundet bedöms utifrån villkoren på marknaden, vilketinnebär att värdeförändringar som uppstår skall redovisas både över balans- ochresultaträkningen. Debatten har handlat bland annat om hur tillförlitliga värderingsmetodernaär och hur detta påverkar jämförbarheten mellan företagen.

Det sägs att Herakleitos, 500 f.Kr. uttryckte att ?förändring är det enda konstanta?, men möjligen är detta citat än mera påtagligt i dagens näringsliv främst på en global, konkurrensutsatt marknad. Denna studie har inriktats på hur omvärldsbevakning kan bedrivas för att vinna konkurrensfördelar och utförts genom en fallstudie vid industriföretaget AP&T. Studien är av beskrivande och delvis utforskande karaktär med en kvalitativ forskningsansats.

Bakgrund och problem: Sedan den förste januari 2005 har samtliga noterade koncerner iEuropa gått över till IFRS. Detta regelsystem kräver mycket Upplysningar från företagen mensamtidigt anger det inte hur detaljerade företagen skall vara. När man inför ett enhetligtredovisningssystem kan det lätt uppstå skillnader då företag med olika bakgrunder ochförutsättningar tolkar reglerna på olika sätt. Utifrån det här kommer uppsatsens undersökahuruvida eventuella skillnader beror på företagets nationstillhörighet, redovisningstraditioneller storlek.Syfte: Avsikten med uppsatsen är att undersöka hur europeiska noterade företag tillämparIFRS.Avgränsningar: Det är enbart företag inom EES-området som kommer att granskas.Metod: För att genomföra den här uppsatsen har rederibranschen valts och de har granskatshur dessa företag har upplyst angående IAS 16 ? Materiella anläggningstillgångar.

Bakgrund och problemdiskussion: Humankapital är en tillgång som finns i kunskapsintensiva branscher. Denna studie undersöker redovisningen av humankapital i bemanningsföretag samt revisionsbyråer. Båda dessa branscher är beroende av sin personal och borde följaktligen vilja redovisa denna resurs på ett eller annat sätt. Dagens redovisning utgör därmed ett problem, då det inte finns tillräcklig reglering kring hur viktiga tillgångar så som humankapital skall redovisas. Detta leder till att humankapitalet inte reflekteras i redovisningen trots att de är en stor bidragande faktor till företagens framgång.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i problematiken kring införandet av IAS/IFRS år 2005. Studien fokuserar på redovisningen av förvärvade immateriella tillgångar enligt IFRS 3 eftersom övergången till den standarden i den svenska debatten identifierats som en av de mer krävande förändringarna beroende på standardens komplexitet. För att undersöka effekten av IFRS på företagens redovisning av immateriella tillgångar har vi valt att studera hur förändringen av dels andel och antal separat redovisade immateriella tillgångar och dels förändringen i de Upplysningar som företagen lämnar om immateriella tillgångar i samband med rörelseförvärv. För att göra denna undersökning har ett urval av företag noterade på Stockholmsbörsens Large Cap-lista gjorts och dess koncernredovisningar för åren 2004 till 2007 har sedan granskats. Resultatet av studien visar att företagen i stor utsträckning tagit till sig den nya standarden och därmed bidrar till ökad jämförbarhet på den inre marknaden..

Bakgrund och problem: IAS 1 innehåller krav på att företag skall lämna Upplysningar om deviktigaste bedömningar företag gör vid tillämpning av dess redovisningsprinciper samt viktigakällor till osäkerhet i uppskattningar. Detta krav innefattas av punkterna 113 och 116.Information av denna typ är för företag en balansgång mellan öppenhet och att kunna behållakonkurrensfördelar. Kravet var efter implementeringen av IFRS år 2005 nytt för svenskanoterade bolag. Det förekommer mer eller mindre lyckade försök att förverkliga tankenbakom upplysningskravet. Ett problem för företag kan vara att kartlägga vad som egentligenutgör ett osäkert antagande.Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga de områden gällande IAS 1 punkt 113 och 116 somföretag upplyser om.

Bakgrund och problem: 2005 var det första räkenskapsåret då det blev obligatoriskt församtliga noterade bolag inom EU att upprätta koncernredovisningen enligt de internationellaredovisningsreglerna IAS/IFRS. Utgångspunkten i IAS/IFRS är att tillgodoseaktiemarknadens informationskrav vilket innebär att regelverket kräver betydligt utförligareUpplysningar. Under 2006 och början av 2007 har flera undersökningar och artiklarpublicerats som klarlägger hur de svenska noterade företagen har lyckats med att utarbetaårsredovisningar för 2005 och huruvida dessa följer de krav som de internationellaredovisningsstandarderna ställer. Det har bland annat framkommit av undersökningarna attmånga företag har lämnat bristfälliga Upplysningar avseende IAS 1 punkt 116.Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka om de studerade företagens årsredovisningaravseende det andra året enligt IFRS har förändrats vad gäller de upplysningskrav som ställs iIAS 1 punkt 116. Dessa upplysningskrav behandlar ledningens gjorda antaganden omframtiden och viktiga källor till osäkerheter i uppskattningarna.

Immateriella tillgångar debatteras flitigt i företagsekonomiska sammanhang. En immateriell tillgång som har stor betydelse för svenska börsbolag och som stått i centrum av denna debatt är goodwill. Syftet med denna studie är att undersöka hur företag som är i ett behov av att skriva ned sitt goodwillvärde men som inte gjort detta motiverar det beslutet i sin årsredovisning samt bakomliggande faktorer som kan förklara detta. Studien har en kvantitativ ansats där företag noterade på Stockholmsbörsen åren 2005-2010 har studerats och t-test samt multipla regressionsanalyser har genomförts på urvalet. Vi förväntade oss att de undersökta företagen skulle vara generellt sämre på att uppfylla upplysningskraven i IAS 36 än företag som inte är i ett nedskrivningsbehov.

Bakgrund och problem: Tidigare studier har påvisat brister i förvaltningsberättelsen hos svenska företag. Det kan vara svårt att kontrollera om väsentliga händelser skett och därmed är det problematiskt att kontrollera hur väl företagen uppfyller de lagkrav som finns på upp-lysningar i förvaltningsberättelsen. I och med den lågkonjunktur som drabbade framför allt fordonsindustrin hösten 2008 har en väsentlig omvärldsförändring skett och detta bör därmed ha upplysts om. Frågan är dock om det i realiteten finns någon skillnad i företagens förvalt-ningsberättelser mellan 2007 och 2008?Syfte: Denna studie ämnar undersöka om företagen upplyser om omvärldsfaktorer kopplat till konjunkturläget utifrån det regelverk som finns.

Syftet med studien är att beslysa de anställdas upplevelse av en påtvingad förändring vid en omställningsprocess och hur processen har hanterats, från att informationen kommit ut om varsel samt till att personer som skall sluta har informerats. Intervjuer med medarbetarna på företaget har genomförts och knutits ihop med relevant teori. Studien är begränsad till medarbetare och deras synpunkt kring förändring. Den kvalitativa metoden har valts och via intervjuer kom det fram Upplysningar som varit värdefulla för att försöka erhålla en förståelse för de berördas upplevelser av omställningsprocessen. Resultatet har visat att bristen eller otydligheten i informationen och kommunikationen har varit det mest kritiska i hela processen.

Syftet med studien är att studera förekomsten av likheter och olikheter mellan hur de noterade IFRS-bolagen redovisar sin information kring förvaltningsfastigheternas verkliga värde i årsredovisningarna (de facto) samt hur onoterade K3-bolagen planerar att redovisa förvaltningsfastigheternas verkliga värde efter införandet av K3-regelverket. Vidare har studien som syfte att undersöka huruvida redovisningen kring verkligt värde redovisas i förhållande till vad som framgår av respektive regelverk (de jure). Studien ämnar även undersöka förekomsten av storleksbaserade skillnader kring hur bolagen inom respektive regelverk väljer att redovisa verkligt värde.Studien är av kvantitativ natur med en deduktiv ansats. Insamling av empiri har genomförts genom insamling av data i form utav webbenkäter och dokumentstudie. Det empiriska utfallet har sedan analyserats mot tidigare forskning och teorier.Studiens slutsats visade på förekomsten av flertalet likheter och olikheter mellan noterade och onoterade fastighetsbolag där förklaringen kunde sammankopplas med flera påverkande faktorer gällande fastighetsbolagens val kring redovisning av verkligt värde.

Titel: Kalkylering i två mindre bokbinderierBakgrund: För att få en effektiv ekonomistyrning av ett företag krävs relevant information om de alternativ som finns och vad de har för konsekvenser. Men hur gör man för att få informationen när resurserna är begränsade?Syfte: Syftet med denna uppsats är: att beskriva hur produktkalkylering görs i två moderna bokbinderier  beskriva och analysera användningen av kalkylinformationenAvgränsningar: Vi avgränsar oss till att undersöka två företag med ca 20 anställda och en diversifierad produktion.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod och Upplysningar har huvudsakligen insamlats genom intervjuer och observationer.Slutsatser: De två företagen går olika tillväga vid upprättandet av sina förkalkyler men använder informationen på liknande sätt till planering, prissättning och uppföljning.Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att göra en liknande undersökning på de större företagen inom bokbinderibranschen för att titta på om större resurser läggs på kalkyleringen med mer ändamålsenlig information att använda sig av som resultat..

Från tiden före 1972 års skadeståndslag och fram till idag, har skadeståndsansvaret blivit allt mindre förlåtande mot det allmänna som arbetsgivare. I och med SkL 3:2 markerades att det allmänna också skulle bära ett ansvar för oriktiga Upplysningar och råd, om de lämnats ?vid myndighetsutövning?. Dock valde lagstiftaren samtidigt, till stor del av ekonomisk hänsyn, att begränsa effekterna ansvaret genom att införa den s.k. standardregeln och passivitetsregeln.

Bakgrund och problem: Medarbetarna och den kompetens de besitter, så kallat humankapital,har blivit en allt viktigare tillgång för företagen och en kritisk framgångsfaktor. Dennatillgång har ökat i betydelse i förhållande till de mer klassiska, materiella tillgångarna. Dockuppstår problem inom redovisningen då det inte är tillåtet att aktivera personalen som en tillgångi företagens balansräkning. Detta resulterar i att den finansiella rapporteringen blir missvisande.För att komplettera den finansiella rapporteringen och återge en mer rättvisande bildlämnar företagen frivilliga Upplysningar om personalen. Tidigare studier som genomförts föratt undersöka de frivilliga personalUpplysningarna har studerat årsredovisningar, men idaganses hemsidan vara företagens viktigaste verktyg för att kommunicera med sina intressenter.Samtidigt finns det de som hävdar att det som återges på hemsidan är en kopia av informationeni årsredovisningen.

Optionsprogram har varit ett vanligt medel för att rekrytera, motivera och behålla kompetent personal. De senaste åren har dock ersättningssystemen blivit mer komplexa och ju mer börsen går upp desto fler aktierelaterade ersättningsprogram dyker upp i företagen. I takt med att antalet optionsprogram ökar blir det även allt viktigare att företagen ger tillräcklig information gällande dessa i årsredovisningarna. I februari 2004 gav IASB ut standarden IFRS 2 som reglerar aktierelaterad ersättning. Denna började användas av börsnoterade företag i Sverige under 2005 och innebär kostnadsredovisning av aktierelaterade ersättningar, men även att företagen måste ge vissa Upplysningar som ska underlätta för läsarna av de finansiella rapporterna att förstå optionsprogrammen.Vi ville med denna uppsats ta reda på vilka Upplysningar som företagen på Stockholm Large Cap listan skall redovisa för de aktierelaterade ersättningsprogrammen enligt IFRS 2 samt undersöka hur de följer dessa regler.