Syftet med föreliggande litteraturstudie var att lyfta fram hur sjuksköterskor bör förhålla sig för att stödja, hjälpa och bemöta de patienter som upplevt en NDU. Fem vetenskapliga artiklar som baseras på vetenskapliga studier och sju litteratur-sammanställningar analyserades. Resultatet kom fram till att utbildning om NDU, är nyckeln till förändrade attityder hos sjuksköterskor. Om en patient som upplevt en NDU blir positivt bemött av en sjuksköterska, som tar sig tid att lyssna aktivt till det patienten berättar, kan patienten få det stöd och den hjälp som kanske behövs för att händelsen ska upplevas som givande..

Förväntningsgapet inom revisionen är en sedan länge identifierad problematik för revisorer och revisionsbyråer. Ett förväntningsgap uppstår då beställaren av en revisionstjänst har en uppfattning av vad som ska innefattas i tjänsten vilken inte stämmer överrens med vad revisorn menar är dennes jobb. Uppsatsens syfte är att beskriva mikroföretagares syn på förväntningsgap utifrån deras relation med sin revisor och sedan analysera om det finns indikationer på ett samband mellan ett upplevt eller icke upplevt förväntningsgap och mikroföretagares inställning till frivillig revision.För att uppfylla uppsatsens syfte har vi intervjuat fem stycken mikroföretagare. Resultatet visar att ingen av de intervjuade mikroföretagarna upplever något förväntningsgap i deras relation till sin revisor. Vi analyserar och presenterar tänkbara anledningar till det obefintliga förväntningsgapet.

Barn kommer till Sverige av olika anledningar. Det kan bland annat vara att de har upplevt något traumatiskt och tvingats fly. Vi kan aldrig sätta oss in i deras situation, det enda vi kan göra är att försöka förstå. Det är barn med traumatiska erfarenheter som vi valt att belysa i studien.Denna kvalitativa intervjustudie är en undersökning som berör barn som upplevt trauma innan de kom till Sverige. Syftet med studien är att undersöka vilka reaktioner och beteenden barnen kan uppvisa efter traumatiska upplevelser, samt hur de vuxna i skolan förhåller sig tillbarn med traumatiska erfarenheter.I litteraturgenomgången tar vi upp de reaktioner och beteenden som kan uppstå efter trauma.

Det senaste vikande elevunderlaget samt den nya gymnasiereformen, GY 2011, har lett till att skolor står inför sparkrav, nedskärningar och effektiviseringar. Syftet med detta examensarbete är att lyfta fram medarbetares perspektiv på en organisationsförändring i en gymnasieskola. Examensarbetet utgår från Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell, 1990) och KASAM (Antonovsky, 2005 ) Frågeställningarna är: Hur har medarbetarna upplevt organisationsförändringen? Hur har medarbetarna upplevt att den psykosociala arbetsmiljön påverkats av organisationsförändringen? Har medarbetarna upplevt sig delaktiga i förändringsarbetet? Tio semi-strukturerade intervjuer genomfördes med medarbetare som direkt har blivit berörda av organisationsförändringen och insamlat data analyserades genom tematisk analys. Resultaten visar att den psykosociala arbetsmiljön påverkades negativt under organisationsförändringen genom att sammanhållningen och arbetsglädjen på arbetsplatsen försämrades.

Tidigare studier har funnit att otrygg ängslig och otrygg ambivalent anknytning förutspår längre tid i misshandelsförhållanden än vad trygg anknytning gör. Syftet med aktuell studie var att undersökaom detta resultat upprepade sig, samt huruvida anknytning verkade ha något samband med attåtervända till förhållandet efter första uppbrottet. Andra kända faktorer som visat sig påverka kvinnors beslut att stanna; upplevt ekonomiskt beroende, upplevt socialt stöd och gemensamma barn, studerades också. Resultaten visade inte på några signifikanta samband. Möjliga brister i studien diskuteras och det relativt begränsade urvalet (31 kvinnor) samt valet av anknytningsformulär lyfts upp som möjliga förklaringar till utfallet av studien..

Den här uppsatsen handlar om adoptioner och hur adoptionen upplevs av den som går igenom det. Uppsatsen är grundad på kvalitativa metoder och är skriven utifrån de svaren som våra respondenter gav oss. Syftet med denna uppsats är att få reda på hur internationellt adopterade vuxna har upplevt deras anknytningsprocess till sin familj och det svenska samhället. Vi har använt oss av två teorier och två begrepp. De teorier som vi har använt oss av är etablerade och outsiders samt den sociologiska visionen.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka samband mellan frekvensav umgänge, värdering av umgängeskontakten och graden av våldsutsatthet ien grupp våldsutsatta barn aktuella inom barn- och ungdomspsykiatrin. Dataär hämtad från forskningsprojektet ?Kartläggning och behandling inom BUPav barn som upplevt våld i sin familj?. Svar från barn i åldern 7 till 17 år på90 risk-/skyddsintervjuer har analyserats för att svara på frågeställningarkring hur ofta barnet träffar umgängesföräldern, vad barnet tycker omkontakten och samband mellan kön, ålder, vårdnad och våldsutsatthet.Resultatet visar att de flesta barnen är nöjda med lite eller ingen kontakt medumgängesföräldern. Få barn vill ha mer kontakt.

Syfte med uppsatsen har varit att undersöka hur olika typer av ledare inom skolans värld har upplevt samarbetet mellan kultur och skola. Jag har undersökt hur olika ledare har upplevt projektet Framåt och om de i detta samarbete har hittat värden som har varit av betydelse för att kunna använda sig av projektets arbetsmodell, (verktyg). I min undersökning har jag riktat mig till fyra deltagande kommuner där har jag intervjuat en ledare per kommun. Min undersökning består av en skolledare som varit deltagande i projektet och två skolledare ledare som delegerat uppgiften vidare, samt en intervjuperson som inte arbetade som skolledare, men ledare av projektet vid dennes skola. Jag har valt att kalla de olika ledarkaraktärerna för ledare i denna undersökning.

Arbetets syfte är att belysa varför flickor/kvinnor väljer att utbilda sig till elektriker och hur de upplever sin skolsituation. Syftet är även att skildra deras syn på jämställdhet och könsskillnader.Uppsatsens empiri består av enkäter till kvinnliga elever på elprogramets elteknikinriktning samt Lernias elektrikerutbildning. Utifrån enkätmatrialet har sedan sex intervjuer genomförts.Det som framkommit är att flickorna/kvinnorna menat sig välja elektrikerutbildningen utifrån sitt intresse och att yrket är praktiskt men, att de också påverkats av närstående. De har mångskiftande upplevelser av skolsituationen, både negativa och positiva. En del har upplevt viss skepsis från sin omgivning och vissa har erfarit svårigheter med att bli accepterade som ?en i gänget?.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur enhetschefer inom äldreomsorgen upplever hot och våld. Åtta enhetschefer berättade om olika situationer de hade upplevt. Två enhetschefer hade inte upplevt någon hot- eller våldssituation i yrkesrollen. Resultatet visade att enhetscheferna i den här studien hade blivit hotade från olika håll, bland annat från vårdtagare, anhöriga till vårdtagare, personal och anhöriga till personal. Det var olika former av hot- och våldssituationer.

Ensamkommande flyktingbarns erfarenheter är unika då de har upplevt svåra förhållanden på sin flykt till ett nytt land. Syftet med studien är att undersöka ensamkommande flyktingbarns föreställningar och förväntningar på Sverige, upplevelserna av migrationsprocessen samt vilken framtidssyn de har. Studien bygger på data från två kvalitativa fokusgruppsintervjuer tillsammans med ensamkommande unga. Studien visar ungdomarnas föreställningar och förväntningar på Sverige innan flykten var få. Ungdomarna tog sig igenom svårigheter under flykten för att påbörja ett nytt liv.

Att alla elever får vara delaktiga under skolans aktiviteter kan ses som en självklarhet i en skola för alla. Men för alla elever är det inte så enkelt, och några elever som ibland inte får vara delaktiga är elever med rörelsehinder. Ämnet som de ibland inte får vara delaktiga i inom skolans undervisning är ämnet idrott och hälsa. Syftet med denna studie är att undersöka och få en större förståelse för hur personer med rörelsehinder upplevt undervisningen i idrott och hälsa i grundskolan. För att uppnå detta gjordes intervjuer med fem personer med rörelsehinder i åldrarna 19-30 år.

I denna studie har vi undersökt hur tre unga kvinnor upplevt sin kontakt med Individ- och Familjeomsorgen (IFO) inom Socialtjänsten. Studien syftade till att belysa kvinnornas upplevelser av kontakten under utrednings- och placeringsförfarandet. I studien har tre kvinnor i åldrarna 18-25 år deltagit genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Materialet har analyserats med hjälp av Barnperspektivet, komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet samt tidigare forskning. Resultatet visar att kvinnorna har olika upplevelser.

Syftet med studien är att belysa behandlares uppfattningar om betydelsefulla faktorer i förändringsprocesser med barn som upplevt våld och deras föräldrar. Metoden för studien var en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer, där forskaren intervjuade behandlare som arbetar med barn som upplevt våld. Resultatet visade att symptom på barn som ?endast? bevittnar våld av en nära anhörig är ofta desamma som barn som själva blir slagna, precis som behandlingen är densamma. Barn som upplever våld behöver hjälp med bearbetningen av traumat för att kunna få ett begripligande på vad som hänt.

Antalet barn som upplever våld i familjen är stort och upplevelsen kan leda till utveckling av Posttraumatisk stresstörning (PTSD). Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om barn som upplevt våld i familjen och som visar tecken på PTSD. Frågeställningar som studien avser att besvara är (1) vilken betydelse har våldets karaktär för utvecklingen av PTSD hos barn? (2) vilken betydelse har barnets psykosociala hälsa för utvecklingen av PTSD? (3) hur kan tillfrisknandeprocessen hos barn som visar tecken på PTSD förstås? Studien har både en kvantitativ och en kvalitativ ansats samt en pre-post design. Studien inkluderar 14 barn som upplevt våld i familjen och som besvarat Children´s revised imapct of event scale (CRIES) vid Trappan-enheten i Uppsala under 2007.