Syftet med undersökningen är att försöka skapa en bild av hur några lärare ser på matematikundervisningen, är den en del av den övriga undervisningen eller är den en egen verksamhet, ser lärarna några fördelar med att integrera matematiken med övrig undervisning och hur ser lärarna på begreppet ämnesintegration. Intervjuer har varit den metod som använts och resultatet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. De intervjuade lärarna beskriver alla vikten av att föra samman matematikundervisningen med övrig undervisning och har olika sätt att göra detta på och gör det i olika hög utsträckning. Yttre påverkan såväl som egen planering Upplevs vara hinder till integration mellan matematik och övriga ämnen. Alla intervjuade lärare är eniga om att matematiken egentligen är en del i något större men att den i skolan ofta kan upplevas som en egen verksamhet..

Arbetet sammanfattar fyra artiklar inom intervjuformaten situationsintervjuer (SI) och beteendebeskrivande intervjuer (BBI) i en litteraturöversikt. Arbetet sammanställer resultaten i fyra artiklar skrivna efter 2002. Artiklarna valdes ut ur PsycINFO och PsycARTICLES. Uppsatsens syfte är att söka hur situations- och beteendebeskrivande intervjuer påverkar personbedömningen vid intervjun samt hur intervjuerna Upplevs av de sökande. En artikel visade att intervjufrågorna i båda formaten kan ges till intervjukandidaterna, det förändrade inte inbördes förhållanden mellan kandidaterna, även om värden var något högre för kandidater som fått frågorna.

Mot bakgrund av de nya läroplanerna Lgr11 och Gy11, där sex och samlevnad fått en större och tydligare plats, har vi undersökt skolpersonals syn på arbetet med sex- och samlevnadsundervisningen samt vilken roll normkritisk pedagogik spelar i denna verksamhet. Vi har besökt fem skolor där personal fått fortbildning i sex- och samlevnadsundervisning för att kunna möta de nya riktlinjerna. Genom fem intervjuer har vi kommit fram till att fortbildning är viktigt för yrkesutövandet och att normkritisk pedagogik i flera fall inneburit perspektivförskjutningar för kursdeltagarna. Det har dock visat sig att arbetet med sex och samlevnad möter mycket motstånd på skolorna och det Upplevs i många fall som ett svårt, ibland kontroversiellt ämne. Detta leder till att utvecklandet av sex- och samlevnadsundervisningen ofta bedrivs av enskilda personer och därför efterfrågas större ansvar och engagemang från ledningshåll..

Tanken till arbetet väcktes efter samtal med människor i min omgivning i allmänhet, och i synnerhet med elever under mina perioder av verksamhetsförlagd utbildningen, då det framkommit att matematiken Upplevs intressant och motiverande när en förståelse infinner sig. Syftet med undersökningen har varit att få en bild av den syn matematiklärare på gymnasiet har på matematikkunskaper med fokus på förståelse och framför allt deras syn på hur man skapar förståelse i undervisningssituationen inom Gymnasieskolans A-kurs i matematik och området algebra. Metoden som använts är en kvalitativ metod och sex lärare verksamma på Gymnasieskolor har intervjuats. Utifrån den teoretiska bakgrunden och de resultat intervjuerna inbringat har följande slutsats dragits, för att öka möjligheter till att en förståelse ska skapas i lärandet hos eleven inom matematiken så är en undervisning som är variationsrik och karakteriserad av mycket verbal kommunikationen, såväl mellan lärare och elev som av elever emellan gynnsam för lärandet och förståelseutvecklingen..

Jag har i uppsatsen undersökt om stadsdelen Majorna har någon funktion i den enskilda individens miljöagerande och hur den media förmedlade uppfattningen att världen har stora miljöproblem hanteras. För att finna svar på frågeställningarna har jag använt mig av en mindre enkätundersökning, men också genomfört kvalitativa intervjuer. Samtliga personer som medverkat i uppsatsen bor i stadsdelen Majorna.Resultaten tyder på att största delen av de medverkande personerna inte anser sig bli påverkade av stadsdelen i det egna miljöagerandet. Det framkommer också att miljöproblemen Upplevs som globala men att individen hanterar miljöproblemen utifrån en i Becks mening individualiserad miljömoral. Personerna har en viss medvetenhet om att de är beroende av andra faktorer för att komma tillrätta med miljöproblemen.

Syftet med denna uppsats var att genom kvalitativa djupintervjuer av chefer och medarbetare studera, beskriva och förstå fenomenet utvecklingssamtal. Undersökningen genomfördes i en medelstor svensk försvarsindustri enligt en fenomenologiskt inspirerarad metodik. För att analysera studiens resultat utvecklades ett teoretiskt ramverk baserat på förväntansteori, moderna psykologiskakontraktoch Maslows behovshierarki. Studien visade att utvecklingssamtal fyller flera behov och har potential att öka medarbetarnas trivsel, engagemang och motivation. På motsvarande sätt kan dock utvecklingssamtal även skapa missnöje och sänka motivation om dess resultat Upplevs som ett brott mot de informella psykologiska kontrakt som återfinns på arbetsplatsen.

Berättande har genom alla tider varit en del av människans sätt att kommunicera information, åsikter, värderingar och tro. Denna studie undersökte kvalitativt berättarsituationens innehåll, i syfte att förstå vad som händer mellan lyssnare och berättare sett ur den erfarne berättarens perspektiv, varför man blir fångad av en berättelse, vad som underlättar uppkomsten av inre bilder samt hur man kan göra berättarsituationen till en positiv upplevelse. Intervjuer genomfördes med sju i Sverige verksamma berättare. Materialet analyserades med induktiv tematisk analys, utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt. Resultatet visade att berättarsituationens dragningskraft består i ett möte mellan de inblandade och berättelsen, att berättande Upplevs som icke-konfrontativt, samt att lyssnarnas kreativitet engageras genom de inre bilder berättandet frammanar.

Detta examensarbete syftar till att belysa och problematisera lärar-elevrelationernas betydelsefulla roll i den pedagogiska verksamheten. Utgångspunkt i undersökningen ligger i mellanstadielärares uppfattningar om relationsproblematiken i deras arbete. Kvalitativa forskningsintervjuer utgör grunden för erhållandet av kunskapsproduktion utifrån de intervjuade lärarnas livsvärldar. Intervjupersonernas utsagor skildrar relationernas betydelse för läraryrket samt innefattar berättelser om lärarnas arbete med att skapa och upprätthålla goda relationer. Det problematiseras om en skiljegräns Upplevs finnas mellan undervisnings- och mänskliga relationer och hur känslomässiga aspekter påverkar dessa.

Vi lever idag i en allt mer globaliserad värld, vilket bidragit till ett mångkulturellt samhälle. Dagens organisationer står i och med detta inför utmaningen att anpassa sig. Utmaningen med mångfald är, att trots skillnader, lyckas samarbeta. Genom samspel och god kommunikation formas människan in i den sociala miljön på arbetsplatsen. Denna studie undersöker medarbetarnas attityder till och upplevelse av sin organisations kulturella mångfaldsarbete.

När konkurrensen på arbetsmarknaden ökar så krävs det en funktionell strategi hos företagen för att behålla kvar kompetent personal inom organisationen. Genom att motivera de anställda med tydliga mål och klara visioner skapas goda förutsättningar för ett bra arbetsklimat. Syftet med studien var att undersöka hur fem medarbetare i ett spelutvecklingsföretag upplever motivationsstrategins konstruktion, funktion och inverkan. En hermeneutisk metodansats valdes och data samlades in genom fem halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Intervjuerna transkriberades, kodades och analyserades med hjälp av Atlas.ti och NCT-modellen.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur eleverna upplever gruppstärkande samarbetsövningar och om de förstår att innehållet i övningarna har som mål att de ska uppleva delaktighet och trygghet i gruppen. Vi ville även undersöka om det fanns någon skillnad mellan eleverna i år 1 och år 2 i fråga om ovanstående. Vi genomförde gruppstärkande och samarbetsinriktade övningar i två skilda klasser. Övningarna genomfördes vid flera olika lektionstillfällen under 4 veckor, och var av lite olika karaktär. Metoderna vi använde oss av i undersökningen för att se om syftet förverkligades var en enkät, gruppintervjuer och deltagande observationer.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på förskollärares uppfattningar om pedagogiskdokumentation och även hur de ser på barns delaktighet och inflytande i denna. Vi använde ossav en kvalitativ intervjustudie för vår undersökning. Vårt resultat visar att förskollärarnaanvänder sig av pedagogisk dokumentation, men vi har funnit att förskollärarna har olika syftemed den pedagogiska dokumentationen vilket resulterar i att den används på olika sätt ute iverksamheten. Barnens delaktighet och inflytande fann vi till vis del, men våra intervjuadeförskollärare nämner tidsbrist som en bidragande faktor till varför barnens delaktighetbegränsas. Vår slutsats är att den pedagogiska dokumentationen Upplevs ha en framtid ute iverksamheten på förskolorna.

Bakgrund/ProblemdiskussionÄmnet förändringar behandlas flitigt inom organisationsteorin, däribland vikten av att de som ytterst påverkas av förändringen i fråga informeras om den och de fördelar som den innebär, samt involverandet av dessa personer i förändringsprocessen, genom till exempel ett adekvat utbildningsarbete, för att undvika skepsis och oro. Nordea Bank AB är i färd med att införa ett nytt informationssystem på sina kontor i Sverige, detta i form av ett nytt kassasystem: Teller. Vi vill med hjälp av en fallstudie på ett antal Nordeakontor beskriva hur individer upplever denna informationsteknik (IT) relaterade förändring och analysera vad som påverkar individers upplevelser under förberedandet, genomförandet och efterarbetet av denna IT-relaterade förändringsprocess.SyfteSyftet med denna studie är att beskriva och analysera hur en förändringsprocess avseende en banks kassasystem Upplevs av de individer på banken som ytterst berörs av den.Metod/Teoretisk referensram/AnalysGenom att studera befintliga teorier kring IT och organisatoriska förändringar har en intervjuguide skapats, vilken har legat till grund för den empiriska studie som genomförts. Studien i fråga utgörs av en fallstudie som innefattar tre Nordeakontor där personal som arbetar inom kassa/kundtjänst har intervjuats. Den teoretiska modell som legat till grund för detta analysarbete har varit Lewins modell för organisationsförändringar, där en förändringsprocess delas in i olika faser för det förberedande arbetet, själva förändringen samt efterarbetet.

I omvårdnad av patienter utgör beröring en central del. När en person drabbas av sjukdom Upplevs det extra viktigt att denne får beröring, be- kräftelse och uppleva att någon bryr sig. Syftet med denna studie var att undersöka vilken kunskap som finns om att använda taktil massage som omvårdnadsåtgärd vid smärta. Detta för att kunna utveckla, för-bättra och individanpassa omvårdnaden för patienterna. En systematisk litteraturöversikt har gjorts över den kunskap som i nuläget finns inom området med hjälp av data som har samlats in på ett systematiskt sätt via databaserna PubMed och CINAHL.

Hjärtinfarkt kan innebära livslång vård i hemmet. Partnern spelar en betydelsefull roll i tillfrisknandet för den som drabbats av hjärtinfarkt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen i samband med och efter partnerns insjuknande i hjärtinfarkt. En sökning av vetenskapliga artiklar utfördes via bibliografiska referensdatabaser. De fjorton funna artiklarna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fyra kategorier: Att känna överväldigande rädsla, oro, ångest och osäkerhet: Att behöva av stöd och information: Att relationen till partnern förändras: Att partnerns sjukdom förändrar det dagliga livet och leder till nödvändiga livsstilsförändringar.