Utifrån ökade krav i samhället har det idag blivit allt viktigare för företag att jobba med sin miljöpåverkan. Ett sätt att göra detta kan vara att införa ett miljöledningssystem i den egna verksamheten. Det handlar här om att skapa ett styrsystem som genom dokument ska förmå integrera det tänkta miljöarbetet bland medarbetarna i organisationen, ett system där målet är att jobba med ständiga förbättringar. Tyréns är ett konsultföretag inom samhällsbyggnadssektorn som har ett miljöledningssystem certifierat enligt ISO 14001. På företaget arbetar man med ledningssystemet i alla de olika projekt som företagets konsulter utför.

Syftet med studien om psykosocial arbetsmiljö i Svenska kyrkan var att undersöka vilka faktorer som hade inverkan på arbetstillfredsställelse. Frågeformuläret QPSNordic34+ användes för att samla in data bland 166 anställda i fem yrkesgrupper i Svenska kyrkans församlingar. Resultaten visade, i linje med den teoretiska utgångspunkten, att upplevelse av positiva utmaningar i arbetet i hög grad inverkade på arbetstillfredsställelsen. Även rolltydlighet och personalinriktning inverkade. Sammantaget visas att upplevelsen av positiva utmaningar; att den anställdes kunskaper och färdigheter kommer till nytta och att arbetet är meningsfullt, har betydelse för arbetstillfredsställelse i Svenska kyrkan.

Vårt syfte med denna uppsats är att klarlägga hur en offshoringprocess förändrar en organisation, samt ta reda på huruvida denna process påverkar kärnkompetensen. Denna studie bygger på en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer och dokumnetstudier. De teorier som använts har varit de fyra Idealteorierna av Van de Ven och Poole samt Prahalad och Hamels teori kring begreppet kärnkompetens. Vi har i denna studie kommit fram till att Autoliv som företag har förändrats av denna process. Autoliv är numera ett mer föränderligt företag och Upplevs inte längre som en lika trygg arbetsplats av dess medarbetare.

Syftet med denna studie är att undersöka användningen av det alternativa kommunikationsverktyget PECS (Picture Exchange Communication System), som är vanligt förekommande hos personer inom autismspektrumtillstånd (ASD). Hos människor inom ASD är det vanligt med kommunikationssvårigheter samt utpräglade beteendeproblem. Genom intervjuer med skola, habilitering och boende har PECS studerats utifrån olika aspekter. Hur går inlärningen till? Hur används verktyget i det dagliga livet? Vilka för- och nackdelar Upplevs vid arbete med PECS? Resultatet visar att PECS är ett kommunikationsverktyg med hög evidens men att det finns delade åsikter kring vissa delar.

Det här arbetet är en fallstudie som har undersökt hur referensramar, som ett tillägg till användbarhet, används under användning av ett webbgränssnitt. Människor har olika referensramar vilket påverkar deras uppfattningar och åsikter på ett system.Åtta intervjuer genomfördes med olika typer av respondenter och resultatet visar hur deras referensramar används vid Internetanvändning. Tidigare studier inom användbarhet visar att användbarhet består av flera komponenter och att ett system ska anpassas till användarna. Ett problem är att det som Upplevs användbart kan skilja sig åt mellan olika grupper av människor beroende på vilka erfarenheter de har och vad de refererar till. Referensramar bildar bakgrund för föreställningar och värderingar och påverkar därför i hög grad en användares upplevelser och resonemang.

I denna studie undersöks det ifall karaktärer med psykopatiskt beteende uppfattas mindre skrämmande och mer lättsamt i animerad form än i icke-animerad form. En litteraturstudie har genomförts som till stor del fokuserar på psykopater i film och de extrema personligheter och beteende som är frekventa i animerade verk. Två klipp har skapats utifrån två icke-animerade referensklipp innehållandes psykopatiska karaktärer spelade av skådespelare med identisk handling, karaktärsbeteende och miljö fast i animerad form. Dessa animerade klipp utvärderas genom strukturerade kvalitativa intervjuer med en fokusgrupp inriktad på föräldrar med barn som är 7-9 år gamla. Undersökningen visar att de animerade karaktärerna Upplevs som mindre skrämmande och mer lättsamma än sina icke-animerade motsvarigheter..

I denna uppsats undersöker jag 33 vanliga svenskars attityder till orden mormor och farmor, utifrån hypotesen att mormor Upplevs som varmare och intimare och farmor som kärvare och mer distanserat. Undersökningen avser också huruvida en eventuell attitydskillnad kan kop-plas till hur ofta informanten har träffat sin mormor och farmor. Undersökningsmetoden har bestått i en enkätundersökning som huvudsakligen lät informanten skatta en rad släktskapsord på s.k. Osgood-skalor, men samlade även in uppgifter om informantens umgänge med sin mormor och farmor under barndomen. Resultatet visar att mormor skattades högre än farmor och att männen på ett tydligt sätt skattade farmor högre än vad kvinnorna gjorde.

Syfte: K3-regelverket kom att bli tvingande för företag att tillämpa från januari i år. En nyhet med regelverket var komponentavskrivning, en avskrivningsmetod som innebär att företagens tillgångar ska delas in i olika komponenter som är av betydelse och som har en nyttjandeperiod som väsentligt skiljer sig från hela tillgången i sig. SABO var redan innan införandet kritisk till metoden och uttalade sig om att byggnader är komplexa tillgångar och menar att metoden innebär att kostnaden kommer att överstiga nyttan, speciellt för fastighetsbolagen. Med det som utgångspunkt kommer studiens syfte att behandla hur ledande befattningshavare i allmännyttiga bostadsföretag tillämpar och upplever det strikta kravet på komponentavskrivning. Vidare undersöks vilka faktorer som kan tänkas påverka det föregående.Metod: Studien utgår från en tolkande forskningstradition som ämnar att skapa en bättre förståelse kring hur ledande befattningshavare i allmännyttiga bostadsföretag upplever komponentavskrivning och hur tillämpningen av metoden kommer att ske.

Att balansera kraven som kommer med arbetsroll och privatroll ses till stor del av den psykologiska och socialpsykologiska forskningen som emotionellt ansträngande och konfliktskapande. Forskningen beskriver negativa konsekvenser av att inte kunna lämna de emotioner och krav som förknippas med arbetet, när man går hem. Detta är också en allmän bild av relationen mellan arbete och privatliv. Men hur influerar de emotioner som uppstår i arbetslivet en individs roll som privatperson, förälder och partner? Och hur Upplevs yrkesrollen och de arbetsrelaterade erfarenheterna inverka på situationer i privatlivet? Finns det upplevelser av manliga arbetsmönster som hantering av arbetsrelaterade erfarenheter och emotioner, på arbetsplatsen? Denna studie berör främst dessa frågor i förhållande till ordningspoliser, ett relativt mansdominerat yrke där arbetsuppgifterna genomsyras av emotionellt ansträngande uppgifter och upplevelser, i kontrast till det lugnare familjelivet.

Bakgrunden beskriver att det i samhället finns en stereotyp av hur människor med schizofreni är. Studien behandlar begreppen kommunikation, livsvärld, sjukdomslidande och subjektiv kropp. Tidigare studier har visat att personer som lever med schizofreni kan ha problem i det sociala samspelet. Syftet med studien var att beskriva hur livsvärlden Upplevs av en person med schizofreni. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie på en självbiografisk bok, skriven av en person som lever med schizofreni.

Kommunikation på byggarbetsplatsen har en stor förbättringspotential enligtSvensk Byggtjänsts undersökning. Rapporten visar att stora besparingar kangöras i byggbranschen och särskilt hos entreprenadföretagen. Dettaexamensarbete beskriver hur kommunikationen sker på två av Skanskasbyggarbetsplatser i Uppsala. Det visade sig att majoriteten av de problem somuppstår i byggskedet kan härledas till en brist på tydlighet i kommunikationenpå byggarbetsplatsen. En litteraturstudie har utförts som grund till arbetet.

Denna studie handlar om ambulanspersonal i en fartygsmiljö samt kommunikation mellanambulanspersonal och fartygsbesättning. Syftet är att undersöka om ambulanspersonal ansersig ha förutsättningar för att med egen kunskap göra en riskbedömning av en fartygsmiljö samtatt undersöka om det finns ett behov av att förbättra kommunikationen mellan fartygetsbesättning och ambulanspersonal.Bakgrunden till studien är olyckan med bulkfartyget Saga Spray när två urambulanspersonalen blev kolmonoxidförgiftade och en besättningsmedlem omkom.Studien är utförd med en kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer avambulanspersonal samt en dokumentstudie där olycksrapporter från myndigheter granskats.Studien visar att ambulanspersonalen inte anser sig ha tillräcklig kunskap för att identifierarisker ombord, de förlitar sig på att bli informerade av fartygets besättning. Kommunikationmed fartygsbesättningar Upplevs inte som ett problem..

Studier har visat att chefer har ett stort inflytande på de anställdas välbefinnande. I dagens hektiska arbetsliv är detta något som bör tillvaratas då de anställdas välbefinnande hotas på grund av de arbetsförhållanden de befinner sig i. Denna studie gjordes i syfte att undersöka hur ledarskap Upplevs inverka på de anställdas välbefinnande. Halvstrukturerade intervjuer tolkade med tematisk analys visade att ledarskapet upplevdes ha en inverkan på de anställdas välbefinnande. Vilken typ av ledarstil som användes upplevdes spela en roll för välbefinnandet och speciellt viktiga komponenter för att utföra ett hälsofrämjande ledarskap var kommunikation, feedback och socialt stöd.

Studiens syfte var att genom självbiografier se hur lidandets drama ter sig för personer med självskadebeteende. Lidandets drama är en omvårdnadsteori av Katie Eriksson. Självskadebeteende är ett fenomen som funnits i den mänskliga historien och i samhället länge. Det är vanligast förekommande bland unga vuxna. Självskadebeteende kan bestå av att medvetet rispa, skära eller bränna huden samt intox av läkemedel och/eller alkohol.

En av de yrkeskategorier som upplever mycket stress på arbetsplatsen är sjuksköterskor och det kan därför vara intressant att undersöka hur de upplever den stressen. Fem kvinnliga sjuksköterskor mellan 24 och 43 år på en hematologiavdelning på Karolinska Universitetsjukhuset intervjuades om sina upplevelser av stress kopplat till arbetet och vilka faktorer som bidrar till stressen. Materialet från intervjuerna analyserades tematiskt. Resultatet tyder på att flera faktorer kopplade till avdelningens storlek Upplevs som stressande, så som upplevda bemanningsproblem, brister i kommunikationen på avdelningen, tung arbetsbelastning och även arbetsrelaterade krav. Det visade sig även finnas faktorer som upplevdes som stressreducerande på arbetsplatsen så som stöd och möjlighet att påverka arbetsförhållandena.