Patienter kommer till akutmottagningar med stora variationer av sjukdomar, skador, ålder och psykologiska tillstånd. Arbetet på akutmottagningen är ofta mer inriktat på de medicinska aspekterna av omvårdnad. Det är patientens Upplevelser av omvårdnaden som fungerar som en bedömning av hur bra omvårdnaden utförs. Syftet med denna studie är att beskriva patientens Upplevelser av omvårdnaden på akutmottagningen. Den metod som använts är en litteraturöversikt av tolv artiklar med kvalitativ eller kvantitativ metod.

Denna fenomenografiska studie handlar om elevers Upplevelser av läxa. Vårt syfte är att undersöka hur elever i en klass erfar läxa. Resultaten från undersökningen jämförs därefter med tidigare forskning. Tidigare forskning pekar på att läxa används av lärare som ansvarsträning, bestraffning och ett medel för att uppnå uppsatta mål i tid. Vår undersökning visar att elever upplever läxa som en tråkig men viktig uppgift som bestäms och kontrolleras av läraren.I vår kvalitativa undersökning har vi använt en semistrukturerad intervjuform för att ta reda på 15 grundskoleelevers uppfattningar om läxa.

På senare tid har det skett en svag ökning av antalet manliga sjuksköterskor inom hälso- och sjukvård. Syftet med denna studie var att beskriva patienters Upplevelser av manliga sjuksköterskors omvårdnad och kollegors uppfattningar om manliga sjuksköterskor. En systematisk litteratursökning genomfördes, vilken resulterade i tio vetenskapliga artiklar som analyserades med en manifest, kvalitativ innehållsanalys. Frågeställningen, hur upplever patienter manliga sjuksköterskors omvårdnad? besvarades med kategorierna: Att vara obekväm och begränsad i kommunikationen, att föredra och uppskatta, att det inte är någon skillnad.

Bakgrund: Risken för hjärtsvikt ökar med stigande ålder. Upplevelser av att leva med hjärtsvikt varierar vilket kan påverka det dagliga livet och leda till individuella vårdbehov. Patienter med hjärtsvikt ska vid behov erbjudas vård i hemmet och den är idag mer avancerad än tidigare.Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters Upplevelser av att få vård i hemmet för sin hjärtsvikt.Metod: En induktiv intervjustudie med semistrukturerade frågor har använts. Genom ett strategiskt urval framkom sex informanter. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Vården i hemmet utformades individuellt och informanterna upplevde att de fick all vård de var i behov av.

Bakgrund: De normativa föreställningarna om livskvalitet och hälsa uppvisar stora likheter och de är beroende av varandra. Det är av stort intresse att utforska hur psykisk hälsa och livskvalitet påverkar varandra då patienter med psykiatriska diagnoser ändå kan uppleva hälsa. Flertalet kvantitativa studier är genomförda om livskvalitet vid specifika psykiatriska diagnoser. Det finns i dagsläget brist på sammanställd forskning om individuella Upplevelser av livskvalitet hos människor med olika psykiatriska diagnoser. Syfte: Att sammanställa hur människor med psykiatrisk diagnos upplever sin livskvalitet.

Bakgrund: Antalet personer som vårdas palliativt i hemmet har ökat det senaste decennierna. Den palliativa vården innebär en helhetsvård av den sjuke i livets slutskede. Den skall samtidigt vara ett stöd för de närstående som har en betydelsefull roll för den sjuke.Syfte: Syftet med denna studie är att belysa Upplevelser av att vårda en närstående med cancer sjukdom.Metod: En innehållsanalys genomfördes i denna litteraturstudie enligt Friberg (2006). Artikelsökningarna gjordes via Cinahl och PubMed. I resultatet användes sammanlagt elva kvalitativa vetenskapliga studier som granskats.

Många människor i alla åldrar insjuknar varje år i cancer. I Sverige insjuknar mer än 7000 personer i åldrarna 20-54 år. I denna åldersgrupp är det många som har barn. Dessa barn kan ha blandade Upplevelser och reaktioner på sin förälders sjukdom, vilket kan vara av vikt för sjuksköterskan att känna till, för att kunna ge dessa barn ett bra stöd. Syfte: Syftet var att beskriva barns Upplevelser och coping-mekanismer av att leva med en förälder som har cancer.

Syftet med vårt arbete var att undesöka pojkars Upplevelser av skolan och dess betydelse inför fortsatta studier. Vi har valt att tolka pojkarnas Upplevelser i termer av trivsel, relationer/kontakter med lärare, intresse av skolämnen och om lärandet utgått ifrån deras kontext. Vi har använt oss av en enkätundersökning som besvarats av 34 pojkar. Därefter genomförde vi en gruppintervju bestående av fyra pojkar. Detta gjorde vi i Luleå kommun bland pojkar som gick tredje året på en praktisk yrkesutbildning.

Antalet patienter som vårdas på sjukhus i Sverige på grund av en avsiktlig självdestruktiv handling, har ökat under de senaste tio åren. Patienternas behov av vård kan variera och deras problem kan vara svåra att definiera i form sjukdomsdiagnoser. Förutsättningar för sjuksköterskan att upprätthålla en god vårdrelation kan påverkas och svårigheten att bedöma patienternas behov kan ge upphov till vårdlidande. Uppsatsens syfte är att beskriva sjuksköterskans Upplevelser av att möta och vårda patienter som avsiktligt skadar sig själva. Materialet för studien utgörs av sju kvalitativa artiklar som bygger på intervjuer av sjuksköterskor, där Upplevelser av att vårda den här patientgruppen beskrivs.

Fantomsmärta är ett komplext fenomen som drabbar många patienter efter amputation av extremitet. Syftet var att utforska hur fantomsmärtor efter amputation av extremitet kan upplevas och lindras. Litteraturstudiens resultat utgörs av 15 vetenskapliga artiklar som presenteras i tre huvudteman vilka är fantomsmärtans komplexitet, lindring genom transkutan elektrisk nervstimulering och lindring genom rörelseterapi. Det har visat sig att upplevelsen av fantomsmärta medför en negativ påverkan för patienter efter amputation av extremitet. Olika behandlingsmetoder till exempel transkutan elektrisk nervstimulering och rörelseterapi har beprövats med varierande resultat.

SammanfattningAv: Frida RönnbrinkFöräldrar som har förlorat ett barn under perinatalperioden ? en kvalitativ studie om föräldrars Upplevelser av bemötande, stöd och hjälpStudien syftade till att utifrån sex föräldrars berättelser, nå en ökad förståelse om hur de upplever bemötandet, stödet och hjälpen då de förlorat ett barn under perinatalperioden. Studien hade följande frågeställningar: Hur upplever föräldrar, som har förlorat sina barn under perinatalperioden, det bemötande och det stöd och den hjälp de fått från professionella? Hur upplever de det sociala nätverkets bemötande och stöd? För att besvara frågorna utgick intervjun från tre teman, professionellt bemötande, professionellt stöd och hjälp samt det egna sociala nätverket. Studien gjordes med en fenomenologisk vetenskapsfilosofisk position.

Bakgrund: Många nyutexaminerade sjuksköterskor kunde uppleva transitionen från sjuksköterskestudent till legitimerad sjuksköterska som svår, stressfull och ibland även chockartad. Under första tiden i yrket kunde de även känna sig osäkra gällande självständigt beslutsfattande och att delegera arbetsuppgifter. Det stora ansvaret de fick var till en början överväldigande, något de flesta inte kände sig tillräckligt förberedda på. Syfte: Att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors Upplevelser av transitionen från sjuksköterskestudent till legitimerad sjuksköterska. Metod: En kvalitativ intervjustudie baserad på sex semistrukturerade intervjuer.

Bakgrund: Cirka 70 % av alla kvinnor i världen har någon gång blivit utsatta för våld. Forskning visade att det fanns en rädsla hos vårdpersonalen för att ta upp problemet med kvinnorna. Vårdpersonal har ett ansvar när det gäller att upptäcka och identifiera våldet som kvinnan upplevt. Syfte: Syftet var att belysa fysiskt våldsutsatta kvinnors Upplevelser av vad som kännetecknar en god vårdrelation. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie, detta med hjälp av 11 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Infertilitet och ofrivillig barnlöshet har visats beröra många centrala aspekter i en persons liv. Det påverkar det sociala och känslomässiga livet, och kan leda till att identiteten hotas och lidande uppstår. Trots detta finns få studier gjorda på mäns Upplevelser till följd av ofrivillig barnlöshet, tidigare forskning har mestadels undersökt området ur ett kvinnligt perspektiv. Syfte: Syftet med arbetet var att beskriva mäns Upplevelser av ofrivillig barnlöshet. Metod: En analys av 11 kvalitativa studier utfördes efter sökning i databaserna Cinahl och PubMed.

Studien behandlar kompetensutveckling och lärande i arbetslivet genom Upplevelser från individer som arbetar med detta. Intresset för kompetens och lärande ökar samtidigt som forskning kring planerat lärande har minskat. Forskning belyser planering som en avgörande faktor men uppföljning nämns mindre. Studiens syfte är att undersöka hur personer som arbetar med kompetensutveckling beskriver sina Upplevelser kring kompetensutveckling och lärande i arbetslivet. Studien innehar en hermeneutisk ansats.