De flesta kommuner inom svensk socialtjänst använder sig idag av utredningsinstrumentet BBIC vid barnavårdsutredningar. Studien kartlägger socialsekreterares Upplevelser av BBIC. Studien tar upp vilka för- och nackdelar socialsekreterarna upplever vid användandet av BBIC i utredningsarbetet samt om de upplever att det finns något som måste förbättras kring arbetet. Studien har kvalitativ ansats där fyra socialsekreterare deltog i enskilda intervjuer. Socialsekreterarna som deltog i studien arbetar i Norrland.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en kronisk inflammatorisk sjukdom som drabbar den vita substansen i delar av det centrala nervsystemet. Typiskt för MS är att den går i skov och är oförutsägbar. Prognosen är mycket individuell och svår att förutse på grund av dess skiftande sjukdomsförlopp. MS är den vanligaste sjukdomsorsaken till rörelsehinder hos yngre vuxna.Syfte: Att beskriva patienters Upplevelser av att leva med MS.Metod: Systematisk litteraturstudie. Nio artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning och analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys och ett induktivt arbetssätt.Resultat: Genomgående i resultatet återkommer det att oförutsägbarheten som är förenad med MS samt den MS-relaterade tröttheten är stora faktorer som påverkar patienternas Upplevelser av MS.

Den slutliga kvalitén på omvårdnaden påverkas av relationen mellan sjuksköterskans tillfredsställelse med arbetssituationen och organisationens uppbyggnad. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva Upplevelser av att arbeta som nyutexaminerad sjuksköterska. Studien baserades på åtta vetenskapliga artiklar analyserade med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sex slutkategorier: att ha behov av stödjande introduktion för att komma in i yrkesrollen, att tvivla på sin kompetens, att ha behov av att prata med andra nyutexaminerade sjuksköterskor, att arbeta under tidspress känns som att handla utan att tänka, att bemötande styrs av egna och kollegors förväntningar samt att acceptera och förstå sin nya roll. Resultatet kan bidra till högre kvalité på omvårdnad utförd av nyutexaminerade sjuksköterskor om det blir ett bättre samarbete mellan dem och de vana sjuksköterskorna.

Bakgrund: Litteratur visar att olika aspekter i kommunikationen har betydelse för hur mötet upplevs. För att ett givande möte ska uppstå måste vårdpersonalen veta hur patienten vill bli behandlad. Patienter i den palliativa vården har speciella behov av att få prata om sin sjukdom och sitt förflutna. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienters och vårdpersonals Upplevelser av kommunikation i det vårdande mötet i den palliativa vården. Metod: Litteraturstudien byggde på sju vetenskapliga artiklar och en avhandling som analyserats med innehållsanalys.

Den här uppsatsen behandlar olika människors Upplevelser och uppfattningar i och kring sinnesrogudstjänsten. Sinnesrogudstjänsten har växt fram ur ett samarbete mellan tolvstegsandligheten och den kristna kyrkan. Jag har intervjuat besökare från sinnesrogudstjänster i Staffans kyrka i Gävle [Svenska kyrkan] och Missionskyrkan i Hudiksvall. Deras Upplevelser har jag kartlagt och delat in i kategorier enligt den fenomenografiska metoden. Min uppgift har för det första varit denna kartläggning av besökarnas Upplevelser och för det andra att försöka ge svar på mina frågeställningar vad som attraherar i denna gudstjänst samt vad den har att erbjuda för dagens människor.

Bakgrund Hur ett bemötande i vården upplevs, grundar sig i vårdpersonalens förhållningssätt och människosyn, förmåga till inlevelse och förståelse för patient och närstående. Syfte Denna litteraturstudies syfte var att belysa barns och deras familjers Upplevelser av vårdpersonalens bemötande i vården på sjukhus. Metod Databassökningen gjordes i PubMed och Chinal där 16 vetenskapliga artiklar togs ut. Innehålls analysen ledde fram till två teman otrygghet och trygghet med två subteman vardera barns Upplevelser och föräldrarnas Upplevelser. Resultat Både barn och föräldrar upplevde att det fanns en brist i kommunikationen och delaktigheten.

AbstraktSyftet med studien var att undersöka hur föräldrars och pedagogers Upplevelser och erfarenheter av TAKK-metoden påverkade språkutvecklingen hos barn med språkstörning.  Frågeställningarna var:- Vilka Upplevelser/erfarenheter fanns bland föräldrar och pedagoger?- Vilken betydelse hade kommunikationsmetoden för språkutvecklingen?- Vad bidrog till goda resultat?- Hur stämde våra resultat med tidigare forskning? Vi valde att arbeta med en enkätundersökning som vi kompletterade med intervjuer. (Enkätsvaren presenterades i stapeldiagram.) Resultaten visade att både föräldrar och pedagoger var positiva till metoden. De ansåg att den var bra för barnens språkutveckling och underlättade kommunikationen. Undersökningsgrupperna ansåg att man inte använde sig av TAKK i alla situationer.

Bakgrund: Hög omsättning av patienter och ett högt arbetstempo på en akutmottagning gör det svårt att etablera en relation. Det har visat sig att det tekniska genomförandet går före omvårdnaden. Mötet spelar en central roll för omhändertagandet vilket bör präglas av medmänsklighet, trygghet och omtanke.Även god kommunikation är en förutsättning för god omvårdnad.Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av omvårdnad på en akutmottagning.Metod:En allmän litteraturstudie, där vetenskapliga studier sökts i databaser varav 13 stycken valts ut.Studierna granskades, analyserades och resultatet delades in i fyra teman.Resultat: De fyra teman är: Patienters Upplevelser av medverkan, Upplevelser av information, Upplevelser av stöd och Upplevelser av miljö. Medverkan påverkades framförallt av av hur vårdpersonal väljer att integrera patienter i vården. Upplevelsen av information handlar om och hur informationen ges till patienter.

?GRETA ÄR SÅ ILSKEN NU FÖRTIDEN? Anhörigas Upplevelser och hantering av hot och våld från demenssjuk partner. En empirisk kvalitativ studie baserad på intervjuer Agneta Nord Birgitta Cestrone Nyman Nord, A & Cestrone Nyman, B. Greta är så ilsken nuförtiden- Anhörigas Upplevelser av hot och våld från demenssjuk partner och hur man som anhörig hanterar detta En empirisk kvalitativ studie som baseras på intervjuer med fyra anhöriga till demenssjuka partners. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2006. BPSD är ett samlingsnamn för olika känslomässiga yttringar eller psykiska symtom som är vanliga hos personer med demenssjukdom.

Syftet med uppsatsen var att få en ökad förståelse för gymnasielärares och gymnasieelevers Upplevelser om vilka egenskaper hos läraren som bidrar till att eleverna känner motivation till att studera i skolan, och om det fanns några skillnader mellan lärare och elevers uppfattningar. Forskning av bl.a. Patric et al. (2000) och Cothran & Ennis (2000) visar att entusiastiska och empatiska lärare och förmågan att skapa en relation påverkar elevernas inre motivation positivt. På en kvalitativ grund har fem gymnasielärare, och fem gymnasieelever intervjuats med utgångspunkt i en fenomenologisk forskningsansats.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers Upplevelser av att leva med amputerat ben. Sjutton internationella, vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i tre kategorier: Att kronisk smärta och nedsatt rörelseförmåga innebär svårigheter: att känna obehag i intima situationer: att vara orolig och nedstämd påverkar livskvaliteten. Innehållet i kategorierna visade att personer som levde med amputerat ben, upplevde att smärta och fantomkänslor ledde till svårigheter att klara av aktiviteter i det dagliga livet. De upplevde begränsningar i sitt sexuella liv genom att de skämdes för den förändrade kroppen och de hade svårigheter att hitta partners. Slutligen upplevde de sämre livskvalitet och social isolering med oro och nedstämdhet.

Arbetslöshet drabbar allt fler människor och detta fenomen är ett stort samhällsproblem. De äldres fotfäste i arbetslivet är skört på dagens arbetsmarknad. Ju äldre man är desto svårare har man som arbetslös att komma tillbaka till arbetslivet. Syftet med studien har varit att med hjälp av kvalitativa intervjuer öka kunskapen om äldre arbetslösas Upplevelser av sin arbetslöshet och deras självbild som långtidsarbetslösa. En av huvudfrågeställningarna har handlat om vilka negativa och positiva Upplevelser av arbetslösheten som den äldre arbetslöse har och den andra om den äldre arbetslöses syn på sig själv i egenskap av långtidsarbetslös.Vetenskapsteoretiskt har undersökningen utgått från ett fenomenologiskt perspektiv.

Bakgrund: Att födas för tidigt definieras som att födas före 37 fullgångna graviditetsveckor. Barn som föds för tidigt vårdas på specialiserade sjukhusavdelningar, så kallade neonatalavdelningar. Att få barn för tidigt innebär en stor omställning för föräldrarna och situationen är påfrestande på flera sätt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka Upplevelser föräldrar till prematurfödda barn har i samband med vårdtiden på neonatalavdelningen. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med artikelsökningar i databaser med omvårdnadsfokus.

Testikelcancer är en cancersjukdom vars etiologi är okänd. Sjukdomen utgör den vanligaste cancerformerna för män i åldrarna 20-40 år. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mäns Upplevelser av att leva med testikelcancer. Studien baserades på åtta vetenskapliga artiklar som analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Vilket resulterade i fyra kategorier: Att vara orolig på grund av bristande information: Att ha rädsla och osäkerhet som har livs betydelse: Att vara annorlunda och att sex kan vara misslyckat: Att få stöd och trygghet, ökar självförtroendet att återgå till det normala gav en inre styrka när livet hade förändrats.

Syftet med denna studie var att undersöka hur elever samt en pedagog upplever arbetet i könssegregerade grupper. Undersökningen genomfördes på en F-6 skola i år 3 i Luleå kommun under våren 2006. En kvalitativ metod användes där delvis strukturerade intervjuer genomfördes med fem pojkar, fem flickor samt en pedagog. Klassen arbetade könssegregerat under gymnastiken. Resultatet visade att eleverna och pedagogen hade positiva Upplevelser av den könssegregerade undervisningen.