SyfteFör många barn är skolan en plats fylld av lagom svåra utmaningar. För de barn som inte kan möta skolans krav utan anpassningar, upprättas åtgärdsprogram. Undersökningar som gjorts tidigare gällande åtgärdsprogram har haft ett lärar- eller elevperspektiv som fokus. Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka föräldrars erfarenheter av och resonemang kring åtgärdsprogram, vad detta är kopplat till samt vad det får för betydelse för eleven.Centrala frågeställningar har varit: ? Vilka likheter respektive skillnader finns i föräldrarnas upplevelser? ? Vilka faktorer påverkar föräldrarnas upplevelser?? Hur har föräldrarna till elever med åtgärdsprogram uppfattat sin delaktighet i upprättandet av åtgärdsprogrammet? ? Vilka konsekvenser/inverkan får föräldrarnas delaktighet i upprättandet av åtgärdsprogram för föräldrarnas upplevelser av åtgärdsprogram?Teoretisk ansats och specialpedagogiskt perspektiv I undersökningen har jag använt mig av Nilholm (2007) vid analysen av resultatet.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka anhöriga till missbrukares upplevelser av stöd och stödinsatser. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fem personer som alla har erfarenheter av att ha levt tillsammans med en person med alkohol- eller narkotikamissbruk. För att förstå våra informanters vardagsverklighet har vi analyserat resultatet utifrån symbolisk interaktionism som är ett perspektiv som syftar till att beskriva en social verklighet med fokus på samspelsprocesser. I vårt resultat har det framkommit att de anhöriga har påverkats och formats på många olika sätt av livet tillsammans med den med missbruksproblematiken. Ett återkommande och centralt begrepp i vårt resultat är begreppet skam som är en stark emotion som har påverkat våra informanter i deras vardagsverkligheter.

BAKGRUND: I bakgrunden belyser vi språkets betydelse för barns utvecklingutifrån olika forskares perspektiv. I en sammanfattning av läroplanenfår vi ta del av hur pedagoger i förskolan ska gå till väga för att se tillvarje barns utveckling. Här presenteras även observationsmaterialetTidig Registrering Av Språkutveckling ? TRAS.SYFTE: Syftet är att undersöka vilka erfarenheter några pedagoger har av attanvända Tidig Registrering Av Språkutveckling - TRAS i förskolansverksamhet.METOD: Vi har i vår undersökning använt oss av kvalitativ metod med intervjusom redskap. I vår undersökningsgrupp har det ingått tio pedagogerfrån förskolans verksamhet.

Syfte Syftet med studien var att undersöka olika professioners synpunkter, erfarenheter och upplevelser av det samverkansarbete som pågår mellan förskola och barnhälsovård i Karlskrona kommun och vilken betydelse samverkansarbetet har haft för det lokala samarbetet, för deras professionella utveckling och kompetens samt på vilket sätt samverkansarbetet har påverkat arbetsformer och arbetets innehåll.Metod Studien hade en kvalitativ ansats med fokusgruppintervjuer som metod. Fyra fokusgruppintervjuer genomfördes med 21 respondenter från barnavårdcentraler och förskolor i Karlskrona kommun. Respondenterna representerades av sex olika professioner; distriktssköterskor, förskollärare, specialpedagoger, barnskötare, avdelningschefer och rektorer. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod.Resultat Analysen resulterade i ett tema och 13 kategorier med fokus på samverkan, samarbete och samsyn. Temat fångade respondenternas positiva inställning och vilja att samarbeta, samtidigt som de önskade bättre förutsättningar i form av tillräckligt med tid och struktur samt att arbetsledningen visar att de stödjer och prioriterar samarbete.

I denna uppsats undersöker jag recensionen som genre och skoluppgift. Uppnår eleverna målet att kunna uttrycka åsikter, erfarenheter och iakttagelser i skrift i enighet med kursplanen för svenska A? Min hypotes har varit att om eleven har med dessa tre dimensioner i sina recensioner har eleven fått ett högre betyg på sin skrivna uppgift. Det jag har kommit fram till efter undersökningen är att 7 av 28 recensioner saknade dimensionen erfarenheter. Ingen av dessa recensioner har fått betyget MVG.

Erektil dysfunktion är en biverkan efter radikal prostatektomi. Män som drabbas av erektil dysfunktion påverkas både psykiskt och fysiskt. Försämrade sexuella funktioner är fortfarande, idag 2010, belagda med viss tabu. Syftet med studien var att beskriva mäns upplevelser av att leva med erektil dysfunktion efter radikal prostatektomi vid prostatacancer. Studien genomfördes som en litteraturstudie.

Utifrån en induktiv ansats undersöktes hur åtta troende som hade utsatts för sexuella övergrepp talade om sina erfarenheter av tro, Gud och mötet med kyrkliga företrädare och övriga församlingsmedlemmar. Sexuella övergreppsupplevelser beskrevs ha haft en komplex, men framförallt negativ, inverkan på bilden av Gud, synen på sig själv som troende samt upplevelsen av tillhörighet till kyrkan och församlingen. Bearbetandet av övergreppsupplevelserna hade både underlättats och försvårats av upplevelser av bemötande i kyrkan. I diskussionen argumenteras för att sexuella övergreppsupplevelser kan väcka andliga frågor och kan utmana vissa bilder av kyrkan samt kyrkliga normer och värderingar. Dessutom kan kyrkliga företrädare behöva ha mer kunskap om sexuella övergrepp och inta ett mer reflexivt förhållningssätt för att kunna möta behov hos personer som har utsatts för sexuella övergrepp..

Personer som lever med diabetes- typ 2 behöver ofta genomgå livsstilsförändringar. Diabetes typ-2 har beskrivits som svårare att hantera än andra långvariga sjukdomar då orsakerna kring detta, beskrivs vara relaterade till kunskap och motivation hos dem som lever med diabetes. Även vårdpersonalens inställning till sjukdomen beskrivs vara betydande för sambandet mellan tillfredställande behandling och välbefinnande hos personer med diabetes. Att få kunskap om personers upplevelser att lära sig att leva med sjukdomen är viktigt för att kunna möta de behov som personen har. Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att lära sig leva med typ-2 diabetes.

Inom dramapedagogiken bedrivs ofta samtal och reflektion i samband med övningar, för att delge upplevelser och fundera kring egna och andras erfarenheter. Syftet med studien är att undersöka och problematisera samtal och reflektion med barn i samband med dramapedagogiska övningar. Övergripande frågeställningar handlar om hur pedagogens förhållningssätt påverkar samtal och reflektion. Den centrala frågeställningen är: Hur formas deltagarnas utsagor och förmedling av sina upplevelser i förhållande till hur vi som pedagoger leder samtalet? Deltagande observationer har gjorts under arbete med tre förskolegrupper vid åtta tillfällen.

Studiens syfte är att belysa hur pedagoger i förskola och fritidshem beskriver barn i behov av särskilt stöd och vilka uppfattningar som finns beträffande specialpedagogens yrkesroll. Studien grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats, vilket innebär att olika personers upplevelser och berättelser är i fokus. För att tolka det empiriska materialet använder vi oss av von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori. I den beskrivs två möjliga perspektiv att betrakta individen utifrån: punktuellt eller relationellt. Perspektivvalet får konsekvenser för bemötandet av individen.

Trots att mobbning är ett känt problem på många skolor råder det brist på kunskap kring åtgärdande arbete mot mobbning. Syftet med denna studie är att öka förståelsen kring mobbning i skolan samt undersöka om några personer som har erfarenheter av att vara utsatta för mobbning kan finna bra sätt att åtgärda pågående mobbning. Arbetet kommer att fokusera på det åtgärdande arbetet. .

SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att undersöka vilka upplevelser nyblivna pappor har av ett akut kejsarsnitt samt vilka upplevelser de har av vårdpersonalens bemötande i samband med det akuta kejsarsnittet. Studien är av deskriptiv design med kvalitativ ansats. Sju pappor intervjuades om sina upplevelser av ett akut kejsarsnitt samt sina upplevelser av vårdpersonalens bemötande i samband med detta. Intervjuerna spelades in och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att pappor har många upplevelser kring ett akut kejsarsnitt. De upplever känslor som oro, rädsla och obehag men även lättnad, förväntan och glädje. Papporna upplevde genomgående ett bra bemötande från vårdpersonalen och betonade främst bra och tydlig information samt ett bra praktiskt omhändertagande. Slutsatsen av denna studie är att en ökad medvetenhet om pappors upplevelser i samband med ett akut kejsarsnitt kan bidra till att vårdpersonalen får en ökad förståelse för deras situation.

I dagens svenska samhälle talas många språk, där språket är en central del i kommunikationen mellan människor. För att åstadkomma en god vård är det viktigt att kommunikationen mellan vårdgivare och vårdtagare fungerar. För att språket inte skall vara ett hinder inom vården krävs det i vissa situationer att vårdare använder sig av auktoriserade tolkar. En tolk underlättar kommunikationen mellan vårdare och patienter med språksvårigheter inom hälso- och sjukvården. Brist på tolkanvändning i vården kan medföra till att patientens grundläggande behov inte synliggörs och leda till fel diagnostisering och bristande följsamhet från patienten.

Den genomförda studien styftade till att synliggöra upplevelser av specifika läs- och skrivsvårigheter i ämnet matematik i grundskolans senare år, utifrån ett elevperspektiv. Eleverna hade genom sin skolgång samlat på sig enorma erfarenheter kring matematiken och studien ville försöka få en inblick i deras verklighet. Undersökningen baseras på intervjuer med tre pojkar, en i år åtta och två i år nio, kring deras upplevelser. Studiens resultat, informanternas upplevelser, stämmer väl överrens med litteraturstudierna inom ämnet. Informanterna återger liknande bilder av lektionerna, först genomgång vid tavlan sedan enskild färdighetsträning i böckerna.

Det övergripande syftet med uppsatsen var att beskriva och undersöka samverkan mellan olika professionella aktörer i gruppverksamhet för barn till missbrukande föräldrar. Jag ville ta reda på vad det fanns för konkreta erfarenheter av och exempel på samverkan samt om samverkan påverkades om synsättet skiljer sig i förklaringen av missbruk mellan professionella aktörer. Jag har använt mig av en kvalitativ metod där jag har intervjuat fyra gruppledare från tre kommuners verksamhet för barn till missbrukande föräldrar. Jag ville fånga de professionellas erfarenheter och insyn från både barnens perspektiv och professionellas perspektiv. I intervjuerna fick jag ta del av de professionellas egna berättelser och upplevelser utifrån deras verklighet.