Lärare i skolan har stora kunskaper inom de ämnen som de undervisar sina elever i, kunskaper som inte bara kommer genom inlärning utan även genom Upplevelser och erfarenheter. Dessa ?tysta? kunskaper som lärare har finns inte nedskrivna utan finns i deras tankevärld. Syftet med denna studie är att kartlägga de tänkta målen och strategierna som en bildlärare har i un-dervisningen som en tankekarta, här kallad strateginät.Undersökningen är en fallstudie med intervjuer, observationer och insamling av material för att få en så djup insyn i informantens strategier som möjligt. Intervjun redovisas med hjälp av dataprogrammet Complador, vilket redogör för de mål läraren har med sin undervisning.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

Bakgrund: Övervikt och fetma har tidigare visat sig vara ett stigmatiserat tillstånd som kan leda till en negativ inverkan på relationen mellan patient och vårdpersonal. Studiens teoretiska referensram utgick från ett humanvetenskapligt perspektiv med fokus på erfarenheter kring lidande utifrån Erikssons (2001) omvårdnadsteori.Syfte: Att belysa erfarenheter hosvuxna patienter med övervikt eller fetma med fokus på bemötande av vårdpersonal.Metod: Integrativ litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa studier användes för att få en helhetsbild av erfarenheter hos patienter med övervikt eller fetma med fokus på bemötande av vårdpersonal. Analysen grundades på nio valda studier. Resultat: I resultatet framkom fyra teman: Information och kommunikation med vårdpersonal, att inte passa in eller bli tagen på allvar, stöd vårdpersonal bidrar med samt att bli respekterad, lyssnad till och sedd som människa. Resultatet uppvisade att många patienter med övervikt eller fetma hade erfarenhet av brister i bemötandet av vårdpersonal. Slutsats: Med bemötande som verktyg kan en god vårdrelation mellan patient och vårdpersonal skapas. Det skulle därför kunna vara av betydelse att vårdpersonal fick handledning om hur denna patientgrupp vill bli bemött.  .

Bakgrund: Livssituationen för personer med stomi är för många okänd. För sjuksköterskan är insikt i stomibärarens livssituation viktig för att kunna förstå patientens livsvärld, kunna identifiera problem, se vårdbehov, undvika och lindra lidande. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vuxnas Upplevelser och erfarenheter av att leva med tarmstomi. Metod: En systematisk litteraturstudie användes som metod för att svara på syftet. Sökningar utfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsychInfo.

Intensivvårdspatienter är i behov av sedering för att uthärda smärtsamma upplevelser såsom endotrakealtub och respiratorbehandling. Ytlig sedering blir allt vanligare inom intensivvården då det visat sig ha patientnytta. Syftet med undersökningen var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter ytligt sederade med Dexmedetomidine (Dexdor), som är ett nyare läkemedel för sedering inom intensivvården. Studien har kvalitativ design. Åtta intensivvårdssjuksköterskor deltog och datainsamling genomfördes med semistrukturerade intervjuer.

Nyanlända elevers erfarenheter i en svensk skola ? en kvalitativ studie Newly Arrived Students' Experiences in a Swedish School - a Qualitative StudyDen senaste tiden har antalet flyktingar från Syrien och Irak ökat drastiskt i Sverige på grund av oroligheterna som förekommer i dessa länder. Detta bidrar till att den svenska skolan har fått ta emot många nyanlända elever. Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva de nyanlända elevernas erfarenheter av mötet med den svenska skolan. Mer detaljerat beskrivs de nyanlända elevernas upplevelser av mötet med det svenska språket, undervisningen samt mottagandet i den svenska skolan.

Syfte:Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda döende vuxna patienter och av deras bortgång, samt att presentera litteraturens urvalsmetod avseende kvalitet. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med beskrivande design. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. 15 artiklar granskades, analyserades och sammanställdes i rubriker till resultatdelen: Sjuksköterskans upplevelse av dilemma; Sjuksköterskans upplevelse i samband med patientrelationen; Sjuksköterskans första upplevelse av en patients bortgång; Sjuksköterskans upplevelse av en "god" eller "dålig" död; Sjuksköterskans upplevelse av delaktighet och av en skyddande mantel; Sjuksköterskans upplevelse av döden som befrielse; Urvalsmetod. Huvudresultat: Valda artiklar visade ett brett spektrum av sjuksköterskans upplevelser i samband med patienters vård och bortgång.

Syftet med denna studie är att belysa personalens erfarenheter och upplevelser av att arbeta med manualbaserade behandlingsprogram för missbrukare inom kriminalvården samt undersöka hur väl programledarna följer manualen i praktiken. Det är en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats där intervjuerna har varit semistrukturerade. Studien berör implementeringsforskningen vilken precis som den evidensbaserade praktiken har fått ett uppsving bland annat inom evidensbaserad kriminalvård. Resultatet visar både för- och nackdelar med att arbeta manualbaserat, då manualen kan vara ett stöd i arbetet men samtidigt ett hinder för ett personligt möte. Manualen följs mer strikt när personalen först börjar arbeta med programmen men används senare mer att luta sig emot då programledarna arbetar mer utifrån känsla.

Tidigare forskning har fokuserat mycket på vad entreprenörskap är, och vem som är en entreprenör. Tidigare forskningar visar att en entreprenör är något man föds till. Det finns en hel del forskning om entreprenör, entreprenörskap där man fokuserar på entreprenörens personlighetsdrag. Bland den forskning som finns existerar två huvudsakliga uppfattningar. Den ena menar på att man föds till entreprenör medan den andra anser att entreprenör egenskaper är något man kan utveckla genom olika affärserfarenheter.

Mitt examensarbete utgår från mina praktiska erfarenheter av att använda bilder i historieundervisningen. I arbetet analyserar och utvärderar jag mina erfarenheter ur ett historiedidaktiskt perspektiv. Mitt empiriska material utgörs dels av elevernas skriftliga berättelser och tolkningar av bilder, dels mina nerskrivna reflektioner ur VFU-dagboken är mina direkta erfarenheter och upplevelser av metoden åskådliggörs och dels av en enkät där eleverna ger sin syn på undervisningssättet i vilket historiska bilder har en central roll. Detta empiriska material ligger till grund för uppsatsens analys och diskussion. Jag beskriver även de teorier som ligger till grund för hur vi uppfattar bilder och historiska budskap ? bland annat receptionsteori samt vad som ligger i begreppet palimpsestisk historisk medvetenhet.

Syftet med studien var att beskriva den kliniskt handledande sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser under verksamhetsförlagd utbildning. Det för att fånga positiva och negativa faktorer som eventuellt påverkar handledarrollen. Handledning är en vanligt förekommande undervisningsmetod som används inom många professioner. Metoden var en litteraturstudie som ämnade sammanställa de senaste tio årens forskning inom området. Studien har en beskrivande design där tolv artiklars resultat sammanställdes. Artiklar från Nordamerika, Australien och Europa har använts. Resultatet består av fyra, av författarna framtagna kategorier.

Att ha barn eller ett syskon som är sjukt i cancer innebär en stor omställning för alla familjemedlemmar och skapar många nya upplevelser. Varje familjemedlem ser dessa upplevelser olika beroende på kön, ålder, stödjande miljöer både på sjukhuset och privat samt cancerns art. Syftet har varit att beskriva familjemedlemmars upplevelser i den förändrade familjesituation som uppstår i samband med cancer hos barn. Studien har genomförts som en litteraturstudie, där resultatet bygger på skönlitterära böcker skrivna av familjemedlemmar till barn med cancer. Resultatet presenterades i olika kategorier (upplevelser), dessa var rädsla, utsatthet, skuld, ilska, sorg, trygghet och glädje/tacksamhet och det visade sig att familjemedlemmarna upplevde dessa situationer på olika sätt.

Bakgrund: Bakgrunden innehåller fakta om den kroniska sjukdomen multipel skleros, MS, som är en neurologisk sjukdom. Idag har 12000 människor i Sverige diagnosen, och ytterligare 400 diagnostiseras varje år. Sjukdomen kan leda till funktionsnedsättning och många med diagnosen blir beroende av hjälp och hjälpmedel. Detta kan inverka på individens livsvärld, välbefinnande, lidande och självbild, samt den subjektiva och den levda kroppen. Benner och Wrubels omvårdnadsteori har valts, eftersom de inriktar sig på individens egna upplevelser av välbefinnande och ohälsa.

Bakgrund: Antalet könsstympade kvinnor i världen antas vara mellan 100-140 miljoner och en del av dessa finns i Sverige. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors erfarenheter av att vara könsstympade. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Artiklar söktes i olika databaser, informationen analyserades och huvudkategorier och subkategorier togs fram. Resultat: Resultatet presenterades med huvudkategorierna: Erfarenheter i dagligt liv och Erfarenheter i samband med vård.

Syfte:Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede på sjukhusavdelningar.Metod:Beskrivande litteraturstudie som baserades på tretton vetenskapliga artiklar. Data inhämtades från databaserna Cinahl och Pubmed.Resultat:Att vårda patienter i livets slut på sjukhusavdelningar är en komplex situation. Sjuksköterskorna beskrev både upplevelser av tillfredsställelse och närhet samtidigt som de kunde känna sig otillräckliga. Relationer till patienter och närstående var betydelsefulla men en distansering var nödvändig för att behålla en professionell yrkesidentitet. Faktorer som påverkade upplevelserna var rädsla för den egna döden, tidigare erfarenheter, tidsbrist och den rumsliga miljön på avdelningarna.