Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Bakgrund: I Sverige finns 85000 män som har eller har haft prostatacancer. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män. Trots att många män idag får en positiv prognos upplever majoriteten i denna patientgrupp ändå psykosocial stress, ångest och depression av sin sjukdom. Syfte: Att beskriva mäns upplevelser av lidande efter diagnostiserad prostatacancer. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på en kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Ett livslångt intresse för psykologi och landskapsarkitektur ledde in på spåret att diskutera vad två av dagens stora frågor inom ämnet kunde erbjuda om de slogs samman; positiv psykologi (?Positive Psychology?) och hållbar stadsutveckling. Alla människor utsätts emellanåt för stress, vilken vi är konstruerade att kunna hantera. Trots det är en av de största orsakerna till sjukskrivning i vår tid just stress- och relaterade sjukdomar. En välkänd källa till restoration eller återhämtning är grönska och natur. Så frågan i denna uppsats rör huruvida små grönområden i den täta staden kan verka restorativt på människorna som besöker dem.

Att vänta och föda barn beskrivs som en av de viktiga övergångsperioderna i livet och innebär ofta en personlig utveckling för den födande kvinnan. Då graviditeten och förlossningen av någon anledning kompliceras, kan denna process störas, och kvinnan kan istället få både fysiska och psykiska men i efterförloppet. Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av en komplicerad förlossning. Metoden var en granskning i form av en innehållsanalys av sju artiklar som utgjordes av fyra kvalitativa och tre kvantitativa studier. De kvantitativa studierna bearbetades som en kartläggning och utgjorde komplement till resultatet av den kvalitativa innehållsanalysen av de kvalitativa studierna.

Syftet med denna studie var att främst undersöka om det finns ett negativt samband mellan medkänsletillfredställelse och utbrändhet hos handläggare inom socialtjänsten som arbetar med barn och ungdomar. Ett ytterligare syfte var att se om deltagarna uppvisade höga nivåer av sekundär traumatisk stress. Totalt deltog 37 handläggare från socialtjänstens barn och ungdoms grupper i en av Sveriges större städer. Mätinstrumentet som användes för studien var frågeformuläret ProQOL version 5. Resultatet från Pearsons produktmomentkorrelationskoefficient visade att det fanns ett signifikant måttligt negativt samband mellan medkänsletillfredställelse och utbrändhet.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Högstadietiden är en period då ungdomar ställs inför ökade krav och förväntningar, både från sig själv och omgivningen. Ofta blir stress en del av vardagen. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar i årskurs nio upplever stress. Studien genomfördes genom fokusgruppsdiskussioner och innehållet bearbetades med kvalitativ tematisk innehållsanalys. Nio flickor och fyra pojkar deltog i studien.

Sjukdomar som kan relateras till stress har idag blivit ett allt vanligare problem i vårt västerländska samhälle och allt fler folkhälsorapporter pekar ut denna ohälsa som ett av de största folkhälsoproblemen. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka om elever i årskurs tre på gymnasiet upplever sig stressade och i så fall varför. Genom att undersöka elevers eventuella stress på yrkesförberedande kontra teoretiska program vill vi granska hur elevernas egen uppfattning kring sin eventuella stress ser ut. Känner de sig stressade, och i så fall varför. Dessutom har vi för avsikt att undersöka vad eleverna själva gör för att motverka stressen och om eleverna känner oro inför sin framtid.

Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av etisk stress vid vård i livets slutskede.Bakgrund: Beskrivning av sjuksköterskans formella yrkesansvar, de etiska koder som skallvägleda sjuksköterskan samt palliativ vård och vård i livets slutskede och vad det innebär. Vibeskriver även vad etiskt betingad stress innebär och utgår från Mary Corley?s föreslagna teoriom etisk stress och de moraliska koncept hon menar inverkar på upplevelsen av etiskt stress.Resultat: Utifrån de artiklar vi fördjupat oss i fann vi tre teman; kommunikation, inflytande och?meningslös? vård, inom vilka etiskt komplexa situationer i samband med vård i livets slutskedekunde leda till etiskt betingad stress. Bristfällig kommunikation mellan sjuksköterskor ochnärstående ledde till en känsla av osäkerhet och oro inför hur väl de närstående var informeradeom patientens tillstånd. Bristfällig kommunikation till läkare resulterade i att sjuksköterskankände sig oförmögen att informera de närstående om situationen och upplevde att honblockerade sina känslor.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.

Bakgrund: Varje år examineras över 4000 sjuksköterskor i Sverige. De blivande sjuksköterskorna beskriver rädsla och stress relaterat till den kommande yrkesrollen, men känner sig ändå redo för yrkeslivet. Syfte: Att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser under första året som yrkesverksamma. Metod: Allmän litteraturstudie utförd på ett systematiskt sätt. Resultatet bygger på en manifest innehållsanalys baserat på tjugo vetenskapliga artiklar samt två doktorsavhandlingar.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lärare utifrån deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lärande samt prestation och motivation. Våra frågor var således: Hur upplever elever och lärare att det är att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lärare i den befintliga klassen? och Finns det något samband mellan klasstorlek och elever och lärares upplevelser? Som metod användes en kvalitativ metod i form av intervjuer då vår önskan var att komma informanterna på djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala värld. Det genomfördes åtta intervjuer på två olika skolor, varav fyra intervjuer på varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och två var lärarintervjuer.