Bakgrund: Kirurgiska ingrepp ?r vanligt f?rekommande i v?r samtid och sp?s fortsatt ?ka i antal. Komplikationsrisken ?r mellan 6% och 44% med flera olika riskfaktorer som p?verkar. Postoperativ mobilisering kan minska risken f?r flertalet komplikationer och lindra flera postoperativa symtom.

Framtidens konsumtion och produktion av animalieprodukter måste vara ekologiskt hållbart ur ett globalt och regionalt perspektiv, vilket avser minimal miljöpåverkan och effektivt utnyttjande av naturresurser. Syftet med denna studie är dels att ta fram inventeringsdata för en premix, vilket är en fodertillsatsprodukt, med en omfattning ?från vaggan till färdig produkt?, dels att bedöma om premix utgör en betydande miljöaspekt i förhållande till en persons indirekta årliga konsumtion jämfört med medelsvenskens totala miljöpåverkan. Mot denna bakgrund har en livscykelanalys utförts på en specifik premix för nötkreatur. Bedömningen av miljöpåverkan görs med en metod som baseras på de svenska miljökvalitetsmålen.

Bakgrund: Litteratur som tidigare behandlat området visar att rollen som närstående har förändrats under 1900-talet. Rollen som närstående till någon som vårdas i livets slutskede på en vårdinrättning innebär en mycket påfrestande situation. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en patient som befinner sig i livets slutskede. Metod: Litteraturstudien bygger på åtta vetenskapliga artiklar som har analyserats med innehållsanalys. Resultat: Det framkom att närstående ofta upplever att de befinner sig i en utsatt situation.

Syftet med uppsatsen är att undersöka upplevelsen av huruvida personal som genomförkönsutredningar förmedlar att de har en viss syn på kön och i vilken utsträckning personersom genomgår könsutredning känner att de kan beskriva sin könsidentitet i mötet medpersonalen. Uppsatsen bygger på följande frågeställningar:? Upplever informanterna att det finns outtalade eller uttalade föreställningar om könhos utredningspersonalen? Hur ser dessa föreställningar ut och hur förmedlas de?? Vilket utrymme upplever informanterna att de gavs/ges att beskriva sin könsidentitet isamband med utredningen?Vi har analyserat vårt insamlade material utifrån en socialkonstruktivistisk teorigrund medhuvudfokus på Queerteoretiska perspektiv, samt med användande av Diskursteori och merspecifikt Diskurspsykologi. Resultaten påvisade att både upplevelsen av huruvida föreställningarom kön förmedlas av personal som genomför könsutredningar och den utsträckning sominformanterna upplever sig kunna beskriva sin egen könsidentitet i varierar. Vi har uttolkat attsamtliga informanter måste förhålla sig till en föreställning om ett originalkön, oavsett vad desjälva har för föreställningar om kön.

Föreliggande studie undersökte hur kvinnor med ätstörningar upplevde den vård och behandling som gavs för deras ätstörningar. På en klinik i Mellansverige deltog 45 kvinnor. Alla deltagare var över 18 år gamla. Kvinnorna fick besvara en enkät med öppna och slutna frågor rörande välmående, behandlingens innehåll och påverkan, samt interaktionen mellan vårdtagare och personal. Vidare undersöktes vad som skulle kunnat förbättra den behandling som erbjöds, samt om det förekom ett samband mellan antal månader kvinnorna fått behandling på kliniken och upplevelsen av välmående.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara bärare av meticillin-resistensta Stafylococcus aureus (MRSA) samt att kvalitetsbedöma de valda artiklarnas urval och bortfall. Artikelsökning i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo resulterade i inkludering av 12 artiklar. I resultatet framkom faktorerna: Upplevelsen av att vara smittbärare, MRSA:s påverkan på det dagliga livet, Stöd eller frånvaro av stöd från familj och vänner, Information och kunskap, Bemötande från vårdpersonal samt Upplevelsen av isolering. I resultatet framkom att personer bärare av MRSA upplevde rädsla att smitta andra, framförallt sina familjemedlemmar, och avstod från fysiskt kontakt. Personerna upplevde begränsningar i arbetslivet, i dagliga livet samt begränsningar av fysisk aktivitet.

Syfte: Syftet med studien var att studera, analysera och tolka elevers upplevelse av och motivation till ämnet idrott och hälsa, avsett om eleverna var föreningsaktiva respektive icke föreningsaktiva inom idrotten.Bakgrund: I bakgrunden har föreningsidrott och ämnet idrott och hälsa beskrivits ur ett historiskt perspektiv. Fortsättningsvis har upplevelsen av skol- och föreningsidrott i relation till varandra utifrån tidigare forskning behandlats. Begreppet habitus bearbetades vidare i samband med idrottsintresse och tidigare erfarenheter av fysiska aktiviteter. Avslutningsvis bearbetades och definierades begreppet motivation.Teoretisk ram: I egenskap av teoretisk ram för denna studie har McClellands motivationsteori att användas. Denna motivationsteori brukar även kallas för den förvärvade behovsteorin.

Syftet med uppsatsen var att behandla förhållandet mellan inhyrda konsulter och ordinarie personal. Förhållandet avsåg att mäta skillnaderna mellan dessa två anställningsformer i förtroende för de inhyrda. Målet var sedan att se om förtroendet kunde förklaras med hjälp utav upplevelsen av tillhörighet eller upplevelsen av hot. Undersökningen utfördes med en kvantitativ ansats och resultatet togs fram med hjälp av SPSS, genom en linjär regression som gjordes på sekundärdata gjord av en samling forskare på Mittuniversitetets samhällsinstitution. Urvalet bestod av 137 svarande på en enkät som skickats till sammanlagt 237 personer, vilket gav en svarsfrekvens på 50,2%.

Bakgrund: Anorexia nervosa (AN) är en psykisk sjukdom med ätstörning och avmagring som följd av en matvägran och aptitlöshet. Den psykiska hälsan bland unga kvinnor blir allt sämre och under de senaste decennierna har förekomsten av AN ökat. Syfte: Att utifrån unga kvinnors perspektiv beskriva upplevelsen av att leva med AN. Metod: En kvalitativ studie där sex självbiografier har analyserats och sammanställts. Resultat: Fyra teman presenteras (1) att inte kunna identifiera sig med sin diagnos, (2) att finna andrum i aktiviteter och goda relationer, (3) att uppleva ett kaos av existentiella känslor och (4) att känna rädsla för det friska.

Bakgrund: Eftersom det blivit allt vanligare med ätstörningar som anorexia nervosa finns det en stor möjlighet att vårdpersonal träffar på dessa patienter inom vården oavsett vårdområde. För att som sjuksköterska kunna bemötta dem på bästa sätt och erbjuda en god vård, krävs det kunskap kring upplevelser av att leva med denna sjukdom.Syfte: Syftet med litteratur studien var att undersöka upplevelsen av anorexia nervosa.Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med en kvalitativ analys. Fem självbiografier utgjorde studiens datamaterial och de analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I analysen framkom två huvudkategorier som ligger till grund för resultatet. Dessa var upplevelsen av lidande och upplevelsen av trygghet. Resultatet visade att individen med anorexia nervosa går igenom ett lidande som genomtränger hela deras liv.

Studiens syfte var att öka förståelsen och kunskapen om hur upplevelsen av diskriminering, på grund av sexuell läggning, hos öppet homosexuella män inom stockholmspolisen kan se ut. Studiens frågeställningar var: (1) Upplever informanterna, vilka är öppet homosexuella män anställda inom Polisen i Stockolm sig diskriminerade? (2) om det finns en upplevelse av diskriminering, hur upplevs den av informanterna och i vilka former förekommer den? För att besvara frågeställningarna tillämpades en kvalitativ metod där djupintervjuer genomfördes med fem öppet homosexuella polismän arbetande inom Stockholmspolisen. Gemensamt för samtliga informanter var att upplevelsen av diskriminering mot dem själva var låg. IP menade dock att de upplever en jargong på arbetsplatsen som rymmer en negativ inställning till homosexuella i form av bland annat nedvärderande kommentarer.

En amputation innebär både en fysisk och en psykisk påverkan vilket är relaterat till en lång rehabilitering och anpassning till den nya livssituationen. För att som sjuk-sköterska kunna optimera vården av den amputerade personen är det viktigt att ha en ökad förståelse för vad ingreppet medför. Syftet var därför att beskriva faktorer som påverkar patientens upplevelse av hälsa i samband med en planerad benamputation. I denna litteraturstudie låg 15 vetenskapliga artiklar som grund för resultatet där två huvudkategorier med betydelse för upplevelsen av hälsa framkom; stödets betydelse och kroppsbildens betydelse. Stödet innebar de yttre resurserna i form av professionellt och socialt stöd.

Studiens syfte var att öka förståelsen för och kunskapen om upplevelsen av att leva med Body Dysmorphic Disorder (BDD). Fokus i upplevelsen låg på känslor och konsekvenser i livet men också för individen själv. Med konsekvenser för individen avsåg exempelvis konsekvenser för självuppfattningen, rädslor och framtidstron hos deltagaren. Den metod som användes i studien var semistrukturerad intervju vilken genomfördes via chattservicen MSN och via e-mail. Den initiala intervjun efterföljdes av ett antal uppföljningsintervjuer då nya intressanta aspekter fanns i den första intervjun.

Hälsa är ett centralt begrepp för sjuksköterskan. Det finns många definitioner av begreppet men vad som betraktas som hälsa varierar från individ till individ och är förknippat med grundläggande värderingar och kulturmönster. Det finns också många faktorer som kan påverka hälsan. Sverige har alltmer blivit ett mångkulturellt samhälle och detta visar sig även i vården. Studier visar på att invandrare har sämre hälsa än svenskar.

Det har under senaste tiden skett en förändring till att fler människor vill dö i hemmet. Det medför att närstående har fått en ökad betydelse när det gäller vård i livets slutskede. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara anhörigvårdare i hemmet till en person i livets slut. Litteraturstudien är baserad på 9 vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: vilja veta vad som händer och kommer att hända: känsla av isolering, rädsla och sorg: en vilja att göra allt för den sjuke: känna mental trötthet, utmattning och behov av egen tid: hantera situationen med hjälp av omtanke och stöd.