Palliativ omvårdnad innebär ofta en komplex situation där fysiska, psykosociala, andliga och existentiella behov står i fokus. Genom att utgå ifrån ett holistiskt perspektiv, där alla dimensioner kan tillgodoses kan smärta och lidande hos personer i livets slutskede lindras. Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelse av smärta utifrån ett holistiskt perspektiv vid palliativ vård. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer av sex personer med palliativ diagnos. Intervjuerna analyserades med kvalitativ latent innehållsanalys och resulterade i ett övergripande tema; En pendling mellan inre styrka och kontroll till ovisshet och utsatthet med kategorierna; Behålla kontroll i sitt liv, känna förtröstan och acceptans, få stöd och känna tillit till andra, bli förändrad och förlora kontroll, känna sig utelämnad av andra och rädslan för den outhärdliga smärtan.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av omvårdnaden av patienten vid förändrade inskrivningsrutiner inför en operation på kirurgavdelningen på Enköpings lasarett. Metod: Kvalitativ design med deskriptiv ansats. Åtta sjuksköterskor med erfarenhet av att arbeta innan och efter de nya inskrivningsrutinerna trädde i kraft intervjuades. En intervjuguide av semistrukturerad typ togs fram med en bred huvudfråga och olika teman för att besvara syftet. En innehållsanalys på manifest nivå med en induktiv ansats gjordes.

Mental trötthet (eng. fatigue) efter en lindrig traumatisk hjärnskada (mTBI) innebär stora handikapp i vardagen för drabbade individer. En koppling mellan den subjektiva upplevelsen av mental trötthet och relaterade kognitiva områden har dock visat sig svårt att finna. Syftet var att undersöka om det förelåg en prestationsnedsättning i IVA+plus (ett test för kontinuerlig prestation som mäter bibehållen uppmärksamhet och inhiberingsförmåga) och högt självskattad trötthet hos en patientgrupp diagnosticerad med mTBI. Vidare var syftet att undersöka huruvida det fanns ett samband mellan dessa mått.

Uppsatsen beskriver för vem av företaget och kunden en negativa referensgruppen har störst betydelse. Vi söker att undersöka kundens relation till ett lyxvarumärke samt hur dessa påverkas vid förekomsten av en negativ referensgrupp. Vi vill vidare undersöka hur företagen gör för att undvika associeras med en negativ referensgrupp.Vår slutsats är att det är viktigare för konsumenterna att inte bli förknippade med en negativ referensgrupp då den omedvetna konsumenten inte existerar. Från företagets håll går det inte att utesluta kunder då dessa representerar en så pass stor inkomstkälla för företaget att dessa kunder är omöjliga att utesluta..

Knappast någon kan ha undgått det faktum att förändringar i klimatet, obalanser i världens ekosystem och förlusten av biologisk mångfald hotar om allvarliga negativa konsekvenser för människor och planet.Vi människor har med dramatisk populationsökning, obegränsad ekonomisk tillväxt och konsumtionshets förbrukat och förbrukar resurser av jorden på ett oansvarsfullt och ohållbart sätt. Matkonsumtionen är ett av de konsumtionsområden som står för störst negativ miljöpåverkan. Enligt Livsmedelsverket (2013) står den för ca 25 procent av dagens miljöförstöring. Naturvårdsverket (2014) konstaterar att en förändring av människans konsumtionsbeteende är ett måste för att kunna vända negativa trender och främja ett hållbart samhälle. Genom att byta konventionella livsmedel till ekologiska kan vi på ett enkelt sätt främja och minska belastningen på miljön utan att behöva allt för stor ansträngning.

Solen utstrålar energi och är förutsättningen för allt biologiskt liv på jorden, dessvärre tycks människan sakna respekt gentemot solen och dess ultravioletta strålning. Dessa strålar kan ge upphov till malignt melanom som är den aggressiva formen av hudcancer. Sjukdomen uppkommer i vanliga leverfläckar eller födelsemärken men den kan också börja direkt i huden. Via lymfkärl och blodkärl kan cancercellerna sprida sig till andra ställen i kroppen så kallad metastasering. Detta innebär att malignt melanom är en allvarlig och livshotande sjukdom.

I denna studie har vi med hjälp av en hermeneutisk ansats studerat upplevelsen av etnisk diskriminering samt de strategier individer med dessa upplevelser använder för att hantera denna diskriminering. Vi har utfört kvalitativa intervjuer där vi intervjuat tio personer vilka själva beskriver sig ha upplevt etnisk diskriminering. Vårt syfte är att öka förståelsen för hur föreställningar om "den andre" påverkar den individ som inkluderas i denna kategori. Vi har tagit oss an vårt material med hjälp av teorier om kategorisering och exkludering och funnit att människor med en annan etnisk bakgrund än svensk upplever att etnisk diskriminering verkar exkluderande på arbetsmarknaden, något som påverkar deras liv som helhet genom en upplevelse av att ständigt behöva stå till svars för sina rättigheter och lika villkor. I vår huvudtolkning betraktar vi denna upplevelse som en rättegång där individer ständigt står åtalade.

Svårigheter som en nyutexaminerad sjuksköterska konfronteras med kan leda till sämre omvårdnad. Upplevelsen av att inte räcka till skapar otrygghet både för sjuksköterska och patienten. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av övergången från student till nyutexaminerad sjuksköterska ? med fokus på svårigheter. Studien baserades på tretton vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys.

Ungefär vart femte par i fertil ålder drabbas av ofrivillig barnlöshet och många av dem genomgår då in vitro-fertilisering (IVF). Infertilitet och IVF- behandling kan leda till att upplevelsen av sig själv och sitt förhållningssätt till andra förändras och detta kan medföra ett lidande för kvinnorna. Antalet IVF behandlingar ökar för varje år och syftet med examensarbetet är att belysa kvinnors upplevelse under IVF- behandling. Genom en ökad kunskap kan vårdpersonal på ett mer tillfredställande sätt möta kvinnor som genomgår fertilitetsbehandlingar och minska deras lidande. Den valda metoden är en kvalitativ innehållsanalys och litteraturen är begränsad till självbiografier, som ger en mer detaljrik inblick i kvinnornas livsvärld.

Restaurangbesök har många människor personliga och specifika relationer till, med både bra och dåliga minnen. Det kan handla om positiva förväntningar som uppfylls eller överträffas likaväl som besvikelser. Vid ett tillfälle kan upplevelsen raseras av en obekväm sittplast eller att maten låter vänta på sig, vid ett annat tillfälle kan upplevelsen vara fantastisk trots en bränd köttbit serverad vid en trång bardisk. Jag ser restaurangmiljön som en spännande värld fylld av kontraster.För mig handlar restaurangmiljö mycket om sociala möten. Det är på restaurang jag oftast möter gamla vänner, men också nya.

In Shop! Daniel Svensson is studying the Public Consume Conversation during the 90´s. Focus is based on two local papers in the Swedish town Norrköping and the Public Media Conversation, which these two represent. What kind of discourses has been dominating this conversation, that is the most important question in Shop! To answer this, Daniel Svensson uses the Critical Discourse Analysis, by Norman Fairclough, as an analytic tool. This method provides him with the possibility to connect the micro level of text with the macro level of the society. But this demands theories of the contemporary society at a macro level.

Bakgrund: Fysisk beröring ingår i en stor del av sjuksköterskans vardagliga, patientnära arbetsuppgifter. Upplevelsen av att bli berörd kan härledas till fysiologiska processer såväl som till personlighet och tidigare erfarenheter. Om inte patienters upplevelser av beröring tas i beaktande, finns det risk att sjuksköterskor utför beröring på ett omedvetet och oreflekterat sätt, med följden att patienter känner sig illa behandlade. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa patienters upplevelser av sjuksköterskans fysiska beröring i daglig omvårdnad. Metod: Litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 1977 och 2011.

Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning, och klassas som en folksjukdom i Sverige eftersom det drabbar ca 33000 människor varje år. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av transition hos personer som drabbats av stroke. Med en manifest kvalitativ innehållsanalys analyserades sexton vetenskapliga artiklar. Det resulterade i sju kategorier: Att leva med en förändrad kropp och identitet, att förändringar resulterade i rastlöshet, att kommunikationsvårigheterna medförde en omställning i livet, att vara rädd och osäker samt känna sorg över förluster, att ha behov av stöd och information, att växa in i nya relationer och leva med beroende samt att acceptera det nya livet och se möjligheterna. För den drabbade kom stroke plötsligt och medförde kaos med rädsla och osäkerhet.

Forskning har sedan länge visat att oro dämpar upplevelsen av känslor och fysiologiskt påslag, men inte varför vissa personer har större behov av att dämpa sina känslor än andra. Nyare teorier om Generaliserat ångestsyndrom (GAD) indikerar att det är svårigheter med känsloreglering som är kännetecknande för diagnosen, då personer med GAD i högre grad än andra antas uppleva sina känslor som aversiva, och oro blir ett symptom på detta. Studien bekräftar en stark koppling mellan oro och svårigheter med känsloreglering i en studentpopulation , mätt med hjälp av tre självskattningsformulär, där det framkommer att ju större svårigheter med känsloreglering en person har, desto mer oroar sig denne. Den specifika känsloregleringssvårighet som i studien har störst koppling till oro och GAD är ?bristande strategier att handskas med känslorna?.

Uppsatsens syfte är att undersöka om personalchefer upplever sitt yrke som en yrkesroll eller som en yrkesidentitet, om det är möjligt att skilja begreppen åt i deras upplevelser av yrket och vilken betydelse upplevelsen av yrket som en yrkesroll och/eller yrkesidentitet har för hur yrket upplevs i relation till den personliga identiteten. Frågeställningarna är:oUpplever personalchefer sitt yrke som en yrkesroll eller som en yrkesidentitet och är det möjligt att skilja begreppen åt i deras upplevelser av yrket?oHur upplevs yrket i relation till den personliga identiteten beroende på om yrket upplevs som en yrkesroll och/eller som en yrkesidentitet?Eftersom upplevelsen av ett yrke, både i relation till begreppen yrkesroll och yrkesidentitet och i relation till den personliga identiteten, är personlig och unik har studien en kvalitativ ansats. Metoden som använts är halvstrukturerade intervjuer med sex personalchefer vilka valts med avseende på att få jämn fördelning av kön, ålder och utbildningsbakgrund samt anställda i privat och offentlig sektor. Intervjuerna transkriberades och tematiserades med hjälp av meningskategorisering vilken låg till grund för analysen.Det framkom i undersökningen att personalcheferna skapade en yrkesidentitet i samspel med omgivningen.