Syftet med studien var att undersöka vårdpersonalens inställning till djur samt upplevelsen hos vårdpersonal av delaktighet och inflytande när djur introduceras på särskilda äldreboenden. Metoden var deskriptiv och komparativ studie med kvantitativ ansats med kvalitativa inslag. Enkätstudie besvarades av 102 vårdpersonal på elva särskilda äldreboenden. Resultat visade att 74 %vårdpersonalen ansåg att djur på särskilt äldreboende är mycket bra och om upplevelsen av sin hälsa i relation till djur på avdelningen beskrevs av ett fåtal som att hälsan har försämrats, majoriteten svarade att hälsan inte hade försämrats. Studien visar att förekomsten och frekvensen av besök av djur och längden på besöken är hög.  Nästan hälften (47 %) av vårdpersonalen har varit med om att djur introducerats under deras anställningstid och djuret / djuren sköts främst av vårdpersonalen.

Problem: Att åldras innebär ofta biologiska, psykologiska och sociala förändringar. Åldrandet kan även innebära både fysiska och sociala förluster. Detta medför att upplevelsen av ensamhet tenderar bli mer frekvent förekommande. Syftet med uppsatsen är att belysa de äldres upplevelser av fenomenet för att bättre kunna utforma nya strategier och interventioner för att bemöta detta. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats valdes för uppsatsen.

SammanfattningTitel: Framtiden för ett bränsletillverkande företag Seminariedatum: 2005-01-18 Ämne/Kur's: FEK 591 Magisterseminarium, 10 poäng Författare: Christian Hulteberg, 790308-4171 Michael Eriksson, 730508-2732 Handledare: Allan T. Malm Stefan Yard Nyckelord: Scenarioanaly's, Optionsstrategi, Williamson Syfte: Syftet med denna uppsat's är att finna en proces's för att ta fram framtidsoptioner i form av sdtrategier åt ett bränsletillverkande företag i Sverige. Samt att med hjälp av denna proces's presentera en uppsättning strategioptioner i form av en strategiportfölj. Metod: Egen utveckling av Williamsonsmetod för att få fram optioner på framtiden, baserad på scenarioanaly's Empiri: Den empiri som använt's kommer i huvudsak ifrån vetenskapliga tidskrifter. Slutsatser: De huvudsakliga slutsatserna är att den metod som tagit's fram för att få fram strategioptioner fungerar tillfredställande och den presenterade optionsportföljen ger en bra position inför framtiden..

Denna uppsats har behandlat den säregna svenska bruksrätten som omnämns som renskötselrätt. Renskötselrätten är en rätt som ger vissa personer, en same som är medlem i en sameby, rätt att använda vissa marker för underhåll för sig och sina renar främst genom renbete, jakt, fiske och visst skogsfång. Uppsatsen börjar med en historisk tillbakablick för att förstå hur renskötselrätten utvecklats till dess omfattning i dagens Rennäringslag. Syftet med uppsatsen har varit att redogöra för renskötselrättens omfattning idag och även visa på hur den kan komma att se ut i framtiden. De slutsatser som kunde dras i uppsatsen var att renskötselrätten är mer omfattande än vad Renäringslagen stadgar och ej är beroende av denna lag även om denna skulle försvinna eller ändras i framtiden..

Studien har haft syftet att undersöka upplevelsen av den terapeutiska relationen hos en grupp terapeuter respektive klienter, där kulturella möten har uppstått. Med kulturella möten avses terapeut - klient konstellationer där en av parterna har en annan etnisk tillhörighet än svensk. Forskarna har tillämpat en kvalitativ ansats och intervjuer som datainsamligsmetod. En övergripande slutsats för terapeutgruppen är att den terapeutiska relationen inte upplevs kvalitativt särskiljande vid transkulturella dyader än vid andra konstellationer. Terapeuter måste dock äga metakulturkompetens och vara trygga i sin profession för att en bra relation ska kunna uppstå.

Syfte med litteraturstudien var att beskriva bemötande av äldre människor inom vården utifrån de äldre vårdtagarnas, vårdgivarnas, observatörernas/anhörigas perspektiv. I en av dessa tre perspektiv representerade anhöriga tillsammans med observatörerna ett gemensamt perspektiv. En litteraturstudie gjordes och sexton vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Joyce Travelbee?s omsorgsteori (Interaktionsteori) var den teoretiska referensramen för studien.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka betydelsen av KASAM, copingstrategier och upplevelse av stress för studenters alkoholkonsumtion. Hypoteserna som låg till grund för studien var följande: studenters alkoholkonsumtion påverkas av KASAM, copingstrategier och upplevelsen av stress men även att kvinnliga studenters alkoholkonsumtion påverkas i större grad än mäns av KASAM, copingstrategier och upplevelsen av stress. Deltagarna i studien var 120 studenter varav 79 kvinnor och 41 män från ett universitet i sydöstra Sverige. För att undersöka de olika variablernas betydelse för studenters alkoholkonsumtion användes i studien en multipel stepwise regressionsanalys, av denna anledning var enkäter ett lämpligt instrument för att samla in data. Resultatet av regressionsanalysen visade på att endast upplevelsen av stress och användningen av alkohol som copingstrategi signifikant påverkar alkoholkonsumtionen för studenter samt att manliga studenters alkoholkonsumtion påverkas i större grad än kvinnors av upplevelsen av stress och användning av alkohol som copingstrategi.

I en personcentrerad vård av äldre är det viktigt att ta del av deras erfarenheter och göra dem delaktiga i planeringen av sin egen vård. Forskning visar att det finns många hinder för de äldres delaktighet som har att göra med deras utsatta situation och brister i vårdplaneringsprocessen. Syftet med denna studie var att beskriva äldre personers upplevelse av delaktighet vid vårdplaneringen i samband med att de vårdas på kortidsboende. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes för att samla data. Sex deltagare ingick i studien.

Bakgrund: I Sverige genomförs ca 100 hemförlossningar varje år. I förlossningsprocessen har upplevelsen av värkarbetet stor betydelse för upplevelsen av förlossningen i helhet. Dock finns få studier som belyser upplevelsen av värkarbete, vare sig vid sjukhusförlossningar eller vid planerade hemförlossningar. Syfte: Att beskriva hur kvinnor upplever sitt värkarbete vid en planerad hemförlossning.Metod: Arbetsmaterialet utgjordes av 72 stycken nedskrivna beskrivningar rörande hemförlossningar. Materialet var slumpmässigt utvalt ur en större, redan genomförd studie där kvinnor som varit med om en planerad hemförlossning mellan den1 januari 1992 och den 31 juli 2005 deltog.

Det salutogena perspektivet har betydelse för hur vi kan hantera den stress som upplevelse av negativa livshändelser kan innebära. Känslan av sammanhang har en direkt positiv effekt på den upplevda hälsan och reducerar stress, ångest, hopplöshet och depression. Syftet med studien var att undersöka huruvida personer med hög KASAM värderar negativa händelser mer positivt än personer med låg KASAM. En kvantitativ studie genomfördes och data analyserades med en tvåvägs variansanalys för oberoende mätningar. Studien resulterade i slutsatsen att det inte finns något signifikant resultat av sambandet mellan graden av KASAM och upplevelsen av negativa livshändelser.

Bakgrund: Långvarig smärta påträffas hos uppskattningsvis hälften, 40-65 %, av Sveriges befolkning. Smärtan ska ha varit kvarstående i minst tre månader för att den ska kvalificeras som långvarig. För att behandling ska fungera är det av stor betydelse att personen med smärta ska bli lyssnad på och trodd i sin subjektiva upplevelse av smärta. Den långvariga smärtan påverkar det dagliga livet på ett negativt sätt. Den teoretiska utgångspunkt som har använts är Erikssons teori om lidande samt det vårdvetenskapliga konsensusbegreppet hälsa.Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av att leva med långvarig smärta.Metod: En litteraturöversikt gjordes där åtta vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet i syfte att skapa en översikt på den aktuella befintliga forskningen.Resultat: I litteraturöversikten identifierades sex olika kategorier.

Motivationsforskningen i allmänhet och självbestämmandeteorin i synnerhet, pekar på vikten av inre motivation när det kommer till att predicera ett aktivt liv på lång sikt. Denna studie undersöker sambandet mellan elevers motivation till idrottslektioner och det stöd som finns i deras omgivning. Vidare undersöks om det finns något samband mellan upplevelsen av stöd från läraren och upplevt stöd från kamrater och föräldrar på fritiden. En enkätundersökning bland ett urval av Umeå kommuns niondeklassare genomfördes. Resultatet av regressionsanalysen visade på att upplevt lärarstöd jämfört med upplevt stöd på fritiden, har en större betydelse för elevers upplevelse av inre motivation.Resultatet visade även på ett medelstort samband mellan upplevelsen av stöd på fritiden och upplevt lärarstöd.

Studier har visat att äldre personer i behov av vård ökar vilket kan leda till att vårdpersonalen upplever högre krav. Detta kan i sin tur resultera i arbetsrelaterad stress och ohälsa hos personalen. Utifrån Robert Karasek och Töres Theorells modell om krav, kontroll och socialt stöd kan man undersöka hur den psykosociala arbetsmiljön upplevs på en arbetsplats. Enkäter delades ut i samarbete med enhetschefer på de båda äldreboendena. 40 undersökningsdeltagare ingick i studien.

Denna studie fokuserar på samband mellan elevers kulturella tillhörighet och framtidssyn. I bakgrunden beskrivs lärande för hållbar utveckling, kulturbegrepp, lärande- och forskningsteorier. Studien genomfördes bland elever i årskurserna 4-6 vid två olika skolor: en liten byskola och en ?normalstor? skola i staden. Eleverna fick till uppgift att rita bilder av hur de tänker sig framtiden om 30 år.

Människor som lever med kronisk sjukdom är ofta i behov av någon sorts behandling för att få en bättre tillvaro.Oavsett behandling påverkas det dagliga livet på något sätt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av att leva med dialysbehandling. Med dialysbehandling avses i denna studie peritonealdialys och hemodialys. Studien grundar sig på 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna bearbetades med en kvalitativ innehållsanalys.