Uppsatsen diskuterar Platons och Derridas textkritik mot bakgrund av Paul Grices meningsteori. Vad innebär författarens död, hans frånvaro, för möjligheten att förstå text? Hur skall kontextens betydelse förstås i förhållande till Grices höga krav på intentionalitet och hur skall Platons rika textproduktion förklars mot bakgrund av Sokrates stränga kritik av det skrivna ordet? Uppsatsen mynnar ut i tanken att förståelsen av en text, signifikanstillskriften, naturligtvis kan peka i vilken riktning som helst, det Derrida kallar textens lösdriveri, men det behöver inte vara så, det är inte nödvändigt att det är så och om man accepterar Grice teori om mening, med dess höga grad av intentionalitet, kan det inte vara så. Det måste finnas ett hägn..

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka om det finns några fördelar med att arbeta ämnesövergripande, och vilka dessa i så fall var. Denna undersökning är utförd i klass nio. Vi valde att genomföra undersökningen med både enkäter och intervjuer för att få ett så tillförlitligt resultat som möjligt. Tidigare forskning har visat att mening och helhet hör ihop, utan helhet ger undervisningen ingen mening. Ett ämnesövergripande arbetsområde kan vara ett sätt för eleverna att förstå varandra, samt att bilda sig en helhetssyn över olika kunskapsbitar.

Depression bland äldre är ett långvarigt och underbehandlat tillstånd. Sjuksköterskor kan möta en utmaning i att tillgodose behoven hos de äldre med depression då den äldre befolkningen ökar, vilket kommer att kräva särskild kompetens för att kunna utföra relevanta omvårdnadsåtgärder. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder bland äldre med depression. Studien genomfördes med deskriptiv design. Systematiska sökningar och fritextsökningar genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.  Sökningarna kompletterades med en manuell sökning.

Andlighet är en dimension som ofta förbises i omvårdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelse av andlighet vid sjukdom. Femton vetenskapliga artiklar granskades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att känna tillit till Gud eller en högre makt, att känna bönens betydelse, att behöva andligt stöd av andra, att tvivla på Gud och att stärkas av känslan i kyrkan och musiken. Resultatet visade att personer som drabbats av sjukdom fann styrka i Gud.

Skuld och skamkänslor är vanligt förekommande i samband med depression. Mindre vanligt är att psykiatrisjuksköterskan frågar patienten om dessa fenomen.Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av fenomenen skuld och skam och dess inverkan på patientens upplevelse av sitt "själv" i samband med depressionstillstånd. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. En latent innehållsanalys genomfördes på nio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att personens upplevelse av fenomenen skuld och skam bidrog till att personens Självbild förminskades, Självkänslan var sårad och att Det emotionella lidandet accepterades.Patientens upplevelse av det lidande som de tre kategorierna omfattar, kan hos patienten förstås som Självets lidande.

Syftet med studien var att utreda om det fanns kvantitativa och kvalitativa skillnader i elevers upplevelser av hur meningsfullt livet i allmänhet och skolan är, vad som är meningsfullt i skolan samt om de har långsiktiga mål med sin framtid och om det skiljer sig åt mellan elever på en Kunskapsskola och en skola utan liknande arbetsformer. Syftet med studien var också att undersöka om det fanns något samband mellan elevernas upplevelser av meningsfullhet i livet och i skolan. Kunskapsskolan valdes ut som skola av intresse för studien då eleverna på skolan planerar, genomför och följer upp sina personliga mål, vilket i tidigare studier visat sig ha positiv påverkan på upplevelsen av mening. De teoretiska utgångspunkterna som anammades var begreppet meningsfullhet inom Antonovskys teori om känslan av sammanhang, KASAM, samt ungdomars innehav och strävan efter mål och mening i livet enligt teorin om Youth purpose. I studien användes en kvantitativ och en kvalitativ delstudie.

Infertilitet är ett globalt problem som drabbar ungefär 186 miljoner kvinnor världen över. Infertilitet medför ett stort lidande och påverkar kvinnor psykiskt, fysiskt, kulturellt och emotionellt. Då sjuksköterskan har ett ansvar att upptäcka och lindra lidande är det av relevans att ha kunskap om kvinnors upplevese av infertilitet. Syftet i litteraturstudien var att belysa kvinnors upplevelse av infertilitet. Metoden i studien är en litteraturstudie där innehållet utgörs av elva vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: I Sverige drabbas årligen ca 10 000 människor av plötsligt hjärtstopp, av dessa räddas ca 1000 till liv. Avgörande för överlevnad är en välfungerande HLR-kedja. Att överleva ett hjärtstopp påverkar patienter i olika omfattning. Problemformulering: Ett plötsligt hjärtstopp sätter tillvaron på sin spets och kan i efterförloppet orsaka både fysiska och psykiska besvär. Genom att tydliggöra hur patienter påverkas efter att ha överlevt ett plötsligt hjärtstopp kan eftervården förbättras.

Studiens syfte är att undersöka hur anhörigvårdare över 65 år som vårdar en partner i hemmet upplever stöd från olika nätverksaktörer, som t.ex. familj, vänner och professionella. För att kunna besvara frågeställningarna har det gjorts åtta kvalitativa intervjuer med två män och sex kvinnor som har varierad kontakt med det kommunala anhörigstödet. Studien och följande analys utgår ifrån nätverks- och socialt stöd teorier.Studiens resultat visar att upplevelser av stöd varierar hos anhörigvårdare, beroende på hur deras relationer till nätverket ser ut och hur tillgängliga dessa relationer upplevs vara. Det är viktigt att behålla betydande relationer i nätverket eftersom dessa ger stöd på olika sätt.

I detta arbete diskuteras användningen av skönlitteratur i SO-undervisningen i år 4-6. Arbetet bygger dels på en litteraturstudie, dels på en intervjuundersökning. I litteraturstudien analyseras didaktisk litteratur som behandlar frågor kring skönlitterär läsning i SO-undervisning. Den skönlitterära texten beskrivs i denna litteratur genomgående som ett viktigt komplement till läromedlen för att undervisningen skall uppnå de mål som kursplanerna formulerar för SO-undervisningen, såsom förståelse för andra människor och kulturer, Upplevelse av mening och sammanhang. Skönlitteraturens möjligheter att väcka intresse för och konkretisera allmänmänskliga och samhälleliga förhållanden framhålls också.

Kvinnor som genomgår en inducerad abort är inte en homogen grupp, utan var och en har en egen personlighet och historia som påverkar deras upplevelse. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av sin inducerade abort. Metoden var litteraturstudie med kvalitativ ansats. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet visade att kvinnor upplevde negativa känslor i samband med sin abort, de vanligaste känslorna som uttrycktes i ord var; orättvisa, sorg, vemod, tomhet, ånger, upprördhet, depression, skuld och förtvivlan.

Depression bland äldre är ett långvarigt och underbehandlat tillstånd. Sjuksköterskor kan möta en utmaning i att tillgodose behoven hos de äldre med depression då den äldre befolkningen ökar, vilket kommer att kräva särskild kompetens för att kunna utföra relevanta omvårdnadsåtgärder. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder bland äldre med depression. Studien genomfördes med deskriptiv design. Systematiska sökningar och fritextsökningar genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.  Sökningarna kompletterades med en manuell sökning.

Vi vill med det här kandidatarbetet inleda en konversation med havet. Tillsammans med Karen Barads posthumanistiska performativitet, agentiell realism, vill vi utmana och ifrågasätta den antropocentriska designerrollen där materialiteten ses som passiv och designern som ensam härskare över meningsskapandet i designprocessen.Med Barads onto-epistemologiska utgångspunkt undersöker vi hur design-processen uppstår i arrangemang av både mänskliga och icke-mänskliga aktörer, där mening framförhandlas genom relationer inom fenomen. Genom att tillämpa detta posthumanistiska förhållningssätt i lekfulla experiment tillsammans-med-havet kan vi se hur mening är situerad och skapas inom de materiell-diskursiva fenomen och apparater som utgör designprocessen. Vi förstår designprocessen som ett ingripande i världens tillblivelse. Ett ingripande där ett kollektiv av aktörer står som medskapare, där mening, kroppar, subjekt och objekt uppförs och samformas genom intra-aktion. Detta förhållningssätt föder en medvetenhet om vårt ansvar i att ingripa i världens tillblivelse och vårt ansvar för de kroppar som skapas, en etik i handling. .

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig neurologisk sjukdom som drabbar motorneuronen. Symtomen är tilltagande muskelsvaghet som till slut övergår i en generell förlamning och andningssvikt. Medianöverlevnaden ligger på 3-4 år efter sjukdomsdebut. Vid sjukdom förändras relationen till kroppen och kan ge känslor av förlust och sorg. Förmågan att känna hopp och tro kan ge välbefinnande trots sjukdom.

Denna uppsats berör hur C. G. Jungs arketypteori används i tolkandet av filmen Sagan om Konungens Återkomst. Valda scener analyseras där arketyper identifieras och deras roller förklaras. Även annan symbolik som kan delge åskådaren av filmen en större mening med både berättelsen och arketypernas funktioner presenteras.