I Sverige och Norge har 3-5 % av alla barn diagnosen ADHD. Diagnosen innebär i huvudsak svårigheter med hyperaktivitet, impulsivitet och uppmärksamhet. Barnen kan även ha motoriska svårigheter, då en sjukgymnastisk utredning kan göras. Syftet med studien är att belysa svenska och norska sjukgymnasters erfarenheter och upplevelser av bedömning och behandling av barn med ADHD med motoriska svårigheter. Metoden som har använts är kvalitativa intervjuer av svenska och norska sjukgymnaster.

Syftet med uppsatsen var att studera hur kvinnliga klienter vid ett LVM-hem ser på sin behandling utifrån mål och behandlingsbehov, samt att jämföra hur personalen arbetar med behandlingen utifrån målen och behoven. Syftet delades in i två underliggande frågeställningar: 1) Hur beskriver kvinnor vid ett LVM-hem sin problematik och behandling enligt LVM? 2) Hur arbetar personalen med klienternas problematik genom behandlingen? Studien utgick från en induktiv ansats och vi genomförde kvalitativa intervjuer med både klienter och personal vid ett LVM-hem. Resultatet av studien har härletts från intervjuerna genom innehållsanalys, tidigare forskning och teorin om känsla av sammanhang (KASAM).Resultatet visade att klienterna var nöjda med vad de själva definierade som behandling, medan personalen ansåg att klienterna inte hade kunskap i vad som inrymdes i behandlingsbegreppet. I såväl klient- som personalintervjuerna framkom det att klienterna var motiverade till förändring.

Kjellstedt, C & Grönqvist, S. Sjuksköterskans upplevelse av otillräcklig smärtlindring. En fenomenologisk studie. Examensarbete i omvårdnad 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde, Omvårdnad, 2010. Sjuksköterskan möter dagligen patienter med smärta och har en nyckelposition när det gäller att bedöma patienters smärta samt utvärdera smärtbehandlingen.

Knäartros är ett globalt och vanligt förekommande problem som årligen kostar samhället enorma summor pengar och mycket lidande. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder relaterat till träning som behandling för att lindra smärta hos vuxna patienter med knäartros. Studien utfördes som en litteraturstudie och grundades på analysen av tio vetenskapliga artiklar. I resultatet framkommer att träning som behandlingsalternativ vid knäartros är en tidskrävande behandling. Positiva följder som reducerad smärta och stelhet uppnås först efter sex till åtta veckors träning, medan förbättring av livskvalitet visade sig tidigare.

Syftet med studien var att få ny och fördjupad kunskap om faktorer som upplevts vara till hjälp respektive hinder för föräldrar i kontakten med barn- och ungdomspsykiatrin. Kvalitativa djupintervjuer gjordes med åtta föräldrar till ungdomar som fått bipolär- eller psykosdiagnos. Analysen av materialet skedde genom meningskategorisering enligt principerna för hermeneutisk tolkning. Fyra teman identifierades: upplevelse av vårdpersonalens intentioner, upplevelse av vårdpersonalens kompetens, upplevelse av vårdens organisation samt Upplevelse av behandlingsinterventioner. Resultatet visar att det upplevs som en avlastning (hjälp) för föräldrarna om de känner tillit till vårdpersonalens intentioner och tilltro till den professionella kompetensen, samt om de upplever att vårdens organisation och de vårdinsatser som erbjuds har en sådan flexibilitet att de kan möta familjens individuella behov.

Dagens samhälle ställer höga krav på individer att vara sociala, kommunikativa och inneha en förmåga att hantera ett ökande informationsflöde. Samtidigt som det ligger mycket ansvar på den enskilde individen att sålla bland stora mängder information har olika individer skilda förutsättningar att möta dessa krav. Studiens syfte var att undersöka om upplevelse av kontroll och välbefinnande hos medarbetarna påverkar kommunikationstillfredsställelse och föredragna kommunikationskanaler. Som teoretisk referensram har teori om kommunikation och subjektivt välbefinnande samt Rotters (1966) teori om Locus of Control använts. En kvantitativ enkätstudie genomfördes på en förvaltning i Tidaholms kommun i Västra Götalands län där de upplevt kommunikationsproblem i sin internkommunikation.

Självskadebeteende innebär ett upprepat och ett impulsivt beteende där individen skadar sig själv. Handlingens syfte är inte att dö utan att lindra psykisk smärta. Människor uttrycker sitt lidande på olika sätt, ofta räcker orden inte till utan vi blir tvungna att omvandla vårt lidande till en annan observerbar uttrycksform. Den vanligaste typen av självskada utförs oftast i syfte att dämpa ångest och befria sig från svåra känslor. Vårt syfte med studien är att belysa upplevelsen av att vårda patienter som självskadar utifrån ett sjuksköterskeperspektiv.

Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som påverkar upplevelsen av livskvalitet hos patienter i dialys samt om det finns några skillnader i hur män och kvinnor i dialys upplever de faktorer som påverkar livskvaliteten. Metoden var en litteraturstudie, baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade på följande sex teman: trötthet, anpassning till ett liv med dialys, upplevelser och känslor i samband med lidande, förlust av frihet, begränsningar samt förändrade relationer. Det gick inte att urskilja några skillnader i mäns och kvinnors upplevelse av de faktorer som påverkar livskvaliteten. Resultatet kan användas till att möta dessa patienter med en ökad förståelse och kunskap om deras situation..

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor idag och var tionde kvinna drabbas någon gång av sjukdomen. Genetiska faktorer kan öka risken för att drabbas av bröstcancer. Tidig menarche och sen menopaus hör även de till riskfaktorerna. De behandlingsmetoder för bröstcancer som finns tillgängliga är kirurgisk behandling, strålbehandling, cytostatika, hormonpreparat samt annan medicinsk behandling. Indikationen för hormonell behandling är om tumörcellerna har östrogenpositiva receptorer på sin cellyta.

Få studier har undersökt behandlingsutfall efter lång behandling av ätstörning (Remainers), eller de patienter som avbrutit behandling (Dropouts). Vanligen undersöker man bara de som svarar snabbt på behandling (Completers). Det är därför betydelsefullt att identifiera vad som kännetecknar andra patientgrupper. Studien jämför tre patientgrupper; Remainers (n=285), Completers (n=835) och Dropouts (n=473) Syfte: Att beskriva de typiska dragen i de tre olika grupperna. Ett andra syfte är att undersöka viktiga prediktorer för grupptillhörighet avseende prognos och behandlingsutfall.Metod:En kvantitativ longitudinell databas har använts för att göra en kontraststudie mellan de tre valda grupperna.

Syftet med denna uppsats har varit att söka förståelse och få en inblick i vad en Minnesotabehandling för kemiskt beroende innebär. Vi har sökt förklaringar på vad som menas med de begrepp man använder sig av inom tolvstegsprogrammet och inom tolvstegsbaserad behandling för att deras klienter skall kunna upprätthålla en varaktig drogfrihet och nykterhet. Vi har mött begrepp förutom Minnesotamodell, behandling och kemiskt beroende, även begrepp såsom sjukdomsbegreppet och tillfrisknande och har försökt förstå vad innebörden och dess betydelse av dessa begrepp har för betydelse för klienter under behandling. Vi har i allmänhet sökt definitionen som beskriver för vem, vad och vilka som innefattas av begreppet kemiskt beroende, även har vi sökt en vidare förståelse om vad som menas med sjukdomsbegreppet och hur detta kopplas till tillfrisknandebegreppet. Uppsatsen bygger på halvstrukturerade intervjuer och observationer, där metoden har varit av kvalitativ art.

Störande passagerare kan utgöra ett flygsäkerhetsproblem för flygbolag. Ett möjligt alternativ för flygbolagen att undvika sådana passagerare på sina flygningar är att upprätta svarta listor över dessa passagerare för att sedan hindra sådana att boka flygbiljett med flygbolaget. Detta är en form av behandling av personuppgifter, vilket regleras av bestämmelser i personuppgiftslagen (1998:204) som är ett resultat av ett EG-direktiv. Grunden för tillåten behandling av personuppgifter är att den enskilde har medgivit sitt samtycke till sådan behandling. Eftersom det rimligen kan antas att en passagerare inte kommer att samtycka till att han eller hon kan komma att registreras i en svart lista över störande passagerare, fokuserar uppsatsen på huruvida svartlistning är tillåten utan medgivit samtycke.Kärnfrågan i analysen rör huruvida flygbolagens intresse av att trygga säkerheten väger tyngre än passagerarens skydd mot kränkning av sin personliga integritet.

Syftet med denna litteraturstudie är att jämföra larvterapi och konventionella metoder vid behandling av svårläkta sår utifrån följande perspektiv: upprensning av sår, duration av sårläkning och patienternas upplevelse. Polit & Becks (2006) modell användes vid arbete med denna litteraturstudie. Sökning av relevant litteratur gjordes i tre databas: PubMed, CINAHL och The Cochrane Library. Relevanta artiklar granskades med hjälp av granskningsprotokollerna modifierade av författarna efter Willman (2006). Nio olika studier har undersökts i denna litteraturstudie.

Cancer är en sjukdom som drabbar många personer. Diagnos och behandling leder ofta till ett stort lidande, så väl fysiskt som psykiskt, där speciellt smärta är ett vanligt problem. Den traditionella vården kan kompletteras med andra metoder, till exempel taktil massage, för att nå bättre lindring av lidandet. Syftet med denna studie var därför att sammanställa vilka effekter användning av taktil massage har hos personer med smärta orsakat av cancersjukdom. Detta genom frågeställningarna vilka effekter finns beskrivna avseende smärta vid användning av taktil massage hos personer med cancersjukdom och vilka övriga effekter är beskrivna vid användning av taktil massage hos personer med smärta vid cancersjukdom.

Både nationellt och internationellt ses en stark ökning av typ 2 diabetes vilket har bidragit till att sjukdomen blivit en av de huvudsakliga orsakerna till för tidig sjukdom och död i de flesta länder. Sjukdomsdebuten kryper allt lägre ned i åldrarna och kräver att individen utför en adekvat egenvård för att undvika att drabbas av komplikationer. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att hantera egenvården vid typ 2 diabetes. Studien baseras på tio vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ induktiv analysmetod. Analysen resulterade i fem kategorier som visade sig påverka kvinnors upplevelse av att hantera sin egenvård: Upplevelsen av att tvingas anpassa sig, Upplevelsen av motivation, Upplevelsen av vårdgivares stöd, Upplevelsen av omgivningens förståelse och Upplevelsen av att hantera sina känslor.