Tiggeri är ett aktuellt fenomen som debatteras flitigt i dagens samhälle. Syftet med studie var att undersöka och belysa enskilda personers uppfattningar och åsikter kring fenomenet tiggeri i Sverige. För att finna svar på detta syfte utgick vi från en kvalitativ metod och har genomfört två fokusgruppsintervjuer samt två samtalsintervjuer med enskilda personer. Intervjuerna har utgått från frågeställningar kring vilka åsikter och tankar som finns om tiggeri och orsaker till att man tigger.Vårt resultat visade att det fanns många tankar och åsikter bland enskilda personer samt att de efterföljs av ambivalenta känslor. De gemensamma åsikterna som framkommit är att tiggare lever i en utsatt situation samt att mötet med tiggaren väcker både känslor och ett ifrågasättande om dennes ärlighet.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka och jämföra vad som påverkar gymnasieelevers upplevda hälsa i årskurs 3, i en storstad och en mindre tätort. För att uppfylla detta syfte har tre frågeställningar utformats till följande: (1) Vad i skolmiljön upplever eleverna är en stressor som påverkar deras hälsa? (2) Vilken roll spelar läraren respektive skolan för elevernas upplevda hälsa? (3) Hur ser sambandet mellan fysisk aktivitet och upplevd hälsa ut?MetodFör att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna valdes en kvantitativ metod, enkät. Enkäten utformades till största delen med fasta svarsalternativ. I val av skolor gjordes ett bekvämlighetsurval och för att få fram urvalspopulation gjordes ett slumpmässigt randomiserat urval.

Bakgrund: Fler människor blir idag äldre vilket kan medföra att fler kommer att behöva dela på samhällets vårdresurser. Informations- och kommunikationsteknologi, IKT utgör ett avgörande utvecklingssteg i dagens samhälle. Kan hälsotjänster på Internet ha positiv effekt på folkhälsan? Syfte: Att beskriva äldres upplevda hälsa samt undersöka om den relaterar till deras IT-användning hos ett representativt befolkningsurval i Blekinge. Metod: Statistisk analys där deskriptiv och analyserande statistik har använts för att kartlägga förekomst och undersöka samband.

Acceptans till förlorad kroppsdel samt påbörjad protesanvändning kan upplevas som en svårighet. Omställningen påverkar individen kroppsligt, socialt och psykiskt. Den kroppsliga förändringen står i ständig fokus eftersom den upplevda känslan av kroppen förändras. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att bära arm- och benprotes efter amputation. Studien är en systematisk litteraturöversikt där 11 artiklar med kvalitativ design granskats och analyserats.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om vi kan validera en generell modell för kundupplevd servicekvalitet och teknologibaserad självservice genom att applicera den på portabel självscanning i dagligvarubutiken. I en vidare förlängning undersöker vi huruvida införandet av sådan teknologi i ett företag kan påverka den upplevda servicekvaliteten i företaget som helhet. Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ metod där respondenter har fyllt i vår enkät som bygger på frågorna Dabholkar (1996) använde i sin attributbaserade modell. Teoretiska perspektiv: Vi har utgått från teorier inom service marketing med fokus på kundupplevd servicekvalitet. Empiri: Uppsatsens empiri består av den information vi erhållit vid enkätintervjuerna i dagligvarubutiken.

Syftet med denna studie var att undersöka några elevers uppfattningar om idrott och hälsa i skolan och varför en del elever väljer att inte delta i ämnet. Frågeställningarna vi använde oss av var: Varför är idrott och hälsa ett ämne i skolan enligt eleverna? Vilken inställning har eleverna till idrott och hälsa? Vilka orsaker uppger eleverna till att inte delta i ämnet idrott och hälsa?I vår bakgrund redogör vi för de statliga styrdokumenten följt av en legitimering av ämnet. Därefter följer en presentation kring elevers inställningar, lärande samt deltagandet i ämnet utifrån tidigare forskning. Sist i bakgrunden beskrivs den fysiska, psykiska och sociala utvecklingen hos barn och ungdomar.För att kunna besvara vårt syfte använde vi oss av intervjuer som metod där vi intervjuade 20 elever i år 9.

Syftet med den här studien är att beskriva och få insikter om hur en grupp kvinnor som nyligen utbildat sig till yrkeschaufförer ser på sina villkor och möjligheter i det nya yrket utifrån ett genusperspektiv. Vidare beskrivs mer specifikt hur de ser på sin arbetsmiljö och kompetens i yrket och hur genus anses påverka deras handlingsutrymme.Utgångspunkten i den här uppsatsen tas i ett samhällsvetenskapligt, socialkonstruktionistiskt perspektiv, det vill säga i att det finns strukturer och interaktionsmönster som inte nödvändigtvis syns men som i allra högsta grad påverkar människors upplevda handlingsutrymme och möjligheter. Områden, strukturer, symboler och identitet ses som skapade i sammanhang som kan vara sociala, historiska eller kulturella.Det finns tidigare forskning som påvisar vad konsekvenserna blir när människor går utanför ?sitt eget? köns territorium, att man riskerar bli ifrågasatt i sin roll som kvinna eller man. Forskning visar hur man till exempel genom anpassning eller utmaning av rådande genusordning kan hantera sitt genusbrott, oftast genom att man anpassar sig.MetodUndersökningen är gjord med en kvalitativ metod med halvöppna intervjuer.ResultatGenerellt sett är kvinnorna i studien positiva till sin yrkesroll.

Denna studie berör friskvårdsförmåner och dess utnyttjande, som anställda kan få betalda av sin arbetsgivare samt hur detta utnyttjande kan påverka arbetsmotivationen. Detta sker inledningsvis genom en beskrivning av friskvård mer generellt, därefter följer en skildring kring skapandet av arbetsmotivation samt dess utformande. Vårt syfte med denna studie var först att undersöka utnyttjandet av betald friskvård och den upplevda arbetsmotivationen hos de anställda i Trollhättans Stad. Efter denna kartläggning var syftet att identifiera hur det differentierade utnyttjandet kunde samvariera med den upplevda arbetsmotivationen. Studien grundar sig på en kvantitativ undersökning i enkätform, vilken har utförts inom den offentliga verksamheten i Trollhättans Stad. Av de 440 stycken utskickade enkäterna fick vi totalt in 282 stycken, vilket gav undersökningen en svarsfrekvens på 64 procent.

Under de senaste decennierna har synen på katter förändrats avsevärt. Från att ha setts som främst skadedjursbekämpare, har de nu tagit en mer framträdande roll som sällskapsdjur.Detta har medfört att deras miljö begränsats avsevärt och många katter hålls numera till största del eller enbart inomhus. Vilka konsekvenser detta fått för katten är ännu oklart. Hypotesen som låg till grund för denna litteraturstudie var att de problembeteenden som seshos dagens katter delvis beror av den stress som begränsandet av den naturliga miljön utgör. Syftet med studien var således att med hjälp av vetenskapliga artiklar klargöra vilka problembeteenden som förekommer, varför katten utvecklat dem samt hur de kan åtgärdas.

I Sverige finns idag ungefär 4,1 miljoner bilar. Om den biltätheten skulle gälla alla världens länder behövs otroliga mängder naturresurser. Dessutom släpper bilarna vid användningen ut koldioxid vilket bidrar till den globala uppvärmningen. Trots det är infrastrukturen anpassad för bilar. Många platser i samhället går inte att nå utan bil.

Hos några föräldrar kan känslor av oro och skuld vara dominerande när de tillfälligt skall vara ifrån sitt eller sina barn. För att vidare undersöka separationsångest hos dagens småbarnsföräldrar och faktorer som påverkar den, utfördes en kvantitativ enkätundersökning, där resultaten från 76 småbarnsföräldrar, 47 mammor och 29 pappor, i södra Sverige analyserades. Avsikten med studien var att utröna samband mellan föräldrarnas rapporterade separationsångest och deras grundföreställningar kring föräldraskapet knutna till den sociala Myten om Moderskapet. Det undersöktes vidare om det fanns ett samband mellan upplevd föräldraseparationsångest och förälderns anknytningsprofil, främst gällande ångest dimensionen. Resultaten visade inga signifikanta skillnader mellan mammor och pappor i föräldraseparationsångest.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns en skillnad i upplevd anställningsbarhet mellan studenter som läser PAO-programmet termin ett och sex på Stocholms Universitet samt undersöka om det förelåg något samband mellan anställningsbarhet, kompetens, självförmåga, självkänsla och extraversion för respektive termin. En enkät delades ut till samtliga tillgängliga studenter på termin ett och sex. Enkäten undersökte de fem olika variablerna med hjälp av tidigare testade frågor. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad i upplevd anställningsbarhet mellan de båda grupperna. Variablerna kompetens, självkänsla, självförmåga och extraversion hade alla ett signifikant samband med anställningsbarhet för båda undersökningsgrupperna.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns en skillnad i upplevd anställningsbarhet mellan studenter som läser PAO- programmet termin ett och sex på Stockholms Universitet samt undersöka om det förelåg något samband mellan anställningsbarhet, kompetens, självförmåga, självkänsla och extraversion för respektive termin. En enkät delades ut till samtliga tillgängliga studenter på termin ett och sex. Enkäten undersökte de fem olika variablerna med hjälp av tidigare testade frågor. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad i upplevd anställningsbarhet mellan de båda grupperna. V ariablerna kompetens, självkänsla, självförmåga och extraversion hade alla ett signifikant samband med anställningsbarhet för båda undersökningsgrupperna.

Syftet med detta arbete har varit att om möjligt få reda på hur några lärare upplever sin arbetssituation. Hörnstenarna i arbetet är lärares arbetstid, arbetsbelastning och arbetsuppgifter. I arbetet har några lärares syn på sin arbetssituation jämförts med intentionerna i lärarnas fackliga avtal. För att få svar på mina frågeställningar har fem intervjuer genomförts. De fackliga avtalen har studerats och dessutom innehåller arbetet forskning och erfarenheter som rör lärares arbetssituation.

Bakgrund: Att möta anhöriga är en del inom akutsjukvården. Det finns och kommer alltid att finnas anhöriga runt patienterna som vårdas för livshotande tillstånd. Det är därför väldigt viktigt att bemöta dem på rätt sätt. Enligt tidigare avhandling finns det fyra huvudbehov att uppfylla hos anhöriga. Syfte: Vad har anhöriga för upplevda behov vid mötet med akutsjukvården? Hur väl stämmer Burr?s fyra huvudbehov, behovet av information - att få veta, behovet av att få vara tillsammans med eller i närheten av patienten, behovet av att få hoppas och behovet av att få stöd, överens med tidigare forskning? Metod: Utfördes som litteraturstudie baserad på tolv artiklar, både kvalitativa och kvantitativa.