Abstract Ett syfte med denna inledande pilotstudie var att studera lungfunktion, gångsträcka och livskvalitet hos KOL- patienter. Ett annat syfte var att genom intervju med sjukgymnast studera om gångtest är ett lämpligt urvalstest för KOL- patienter och hur den jukgymnastiska kompetensen kan användas för denna grupp. Sökning av referenser utfördes i databasen Medline. Försökspersoner utvaldes av forskargruppen i OLIN ? studies (Obstructiv Lung Disease in Northern Sweden) vilka också ansvarade för ansökan om etiskt prövningstillstånd.

Människan har alltid utsatts för stress men de utlösande stressfaktorerna har ändrats över tid. Stressreaktionerna är livsviktiga för oss, måttlig stress gör oss alerta medan långvarig stress kan leda till ohälsa. Arbetsmiljön kan vara en bidragande faktor till stressrelaterade problem och kan skapa svårigheter för sjuksköterskor att utföra sitt uppdrag. Upplevd obalans mellan förväntningar på sjuksköterskor och deras tillgång till tid kan ge en känsla av otillräcklighet och skapa stress hos sjuksköterskor. Detta kan i sin tur påverka vårdkvaliteten för patienterna och skapa lidande.

Region Skåne är en politisk organisation med komplexa verksamheter. Ledar-skap innebär i sig i dag att arbeta med förändring. Ideliga förändringar inom sjukvården skapar bilden av ledare och medarbetare som autonoma kameleont-människor, i ständig anpassning ute i den kliniska vardagen. Min intervjustudie våren 2004, utgörs av nio personer, tjänstemän och mellanchefer i sjukvården. Studien är en genomgång av sjukvårdsdokument 2004, och redovisning av inriktningen i skånsk sjukvård.

<b>Syfte</b><br>Uppsatsen har tre syften:<br>- att beskriva och analysera innehållet i projektdiskursen, samt att härigenom utveckla ett verktyg för vår analys av empirin<br>- att med hjälp av diskursanalysens innehåll undersöka teorins avtryck i empirin från fallstudien<br>- att reflektera över projektarbete<p><b>Metod</b><br>Vår ontologiska syn baseras på ett förståelsebaserat, tolkande perspektiv där verkligheten ses som subjektivt Upplevd. Trots detta vill vi påstå att vår ansats har beröringspunkter med kritisk teori eftersom vi vill differentiera medvetandet genom att undvika att förstärka det som vi uppfattar som dominerande i projektdiskursen. Uppsatsen är en explorativ kvalitativ fallstudie. Insamling av data har skett främst genom ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer. <p><b>Slutsatser</b><br>Slutsatserna beskriver projektdiskursens påverkan på organisationsuppfattning och ?utformning.

Människors levnadsvanor har förändrats de senaste 20 åren. Minskad fysisk aktivitet tillsammans med ohälsosamma matvanor leder till både övervikt, hjärtsjukdomar och psykisk ohälsa. Hälso- och sjukvården arbetar med olika metoder i förebyggandet och behandlandet av komplikationer som ohälsosamma levnadsvanorna skapar. Sjuksköterskan har en viktig roll i hälsofrämjande arbete där motiverandet till egenvård ingår. Egenvård innebär att ta hand om sig själv genom goda och hälsosamma livsvanor och kan innebära fysisk aktivitet.

Att känna sig trygg i sin omgivning är en förutsättning för att trivas och må bra. Trygghet är en känsla som innebär frihet från oro eller hot. I dagens samhälle är otrygghet ett utbrett problem och många människor känner sig otrygga i sitt bostadsområde efter mörkrets inbrott. Otryggheten gör att man väljer omvägar eller stannar inne vilket hotar rörelsefrihet och isolerar människor från varandra. Trygghetskänslan påverkas i hög grad av utformningen av den fysiska miljön vilket gör ämnet relevant för landskapsarkitekter.

Syftet med uppsatsen är undersöka huruvida utbildningsnivå och arbetssituation har ett samband med attityder till invandring i Sverige idag. I litteraturen finns det förklaringar som menar att lägre utbildade individer hyser mer negativa attityder mot invandrare och invandring jämfört med högre utbildade individer som genom sin utbildning får ett mer upplyst perspektiv som hämmar de negativa attityderna. Det förekommer även förklaringar som menar att arbetslöshet och en Upplevd konkurrens från invandrare leder till negativa attityder mot invandrare och invandring. I den här uppsatsen används material från European Social Survey 2012 för att se hur attityderna mot invandring och invandrare ser ut i Sverige idag. Uppsatsen utgår från två hypoteser.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att undersöka de kvinnliga internernas Upplevda hälsa under anstaltsvistelsen. Frågeställningarna var följande:? Vad uttrycker de intagna kvinnorna gällande sin Upplevda fysiska och psykiska hälsa under anstaltsvistelsen?? Vad upplever de intagna kvinnorna att anstalten gör för att förbättra deras hälsa?MetodTill grund för studien användes en kvalitativ metod. Intervjuer med semistrukturerade frågor genomfördes med fem intagna kvinnor. Urvalet skedde genom ett bekvämlighetsurval.

BakgrundSedan 1950-talet har meticillinresistenta Staphylococcus aureus orsakat stora problem inom hälso- och sjukvården och är idag en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna som skapar stort lidande. Basala hygienrutiner är den enskilt viktigaste åtgärden för att förhindra smittspridning. Sjuksköterskan kan uppleva oro och rädsla vid omvårdnad av patienter med meticillinresistenta Staphylococcus aureus. Detta kan påverkas av hennes kunskap och tidigare erfarenheter.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med meticillinresistenta Staphylococcus aureus.MetodEn kvalitativ intervjustudie valdes som metod. En halvstrukturerad intervjuguide användes som stöd vid intervjuerna.

Spasticitet är en neuromuskulär försämring som är vanligt förekommande hos personer med en skada i centrala nervsystemet. Tillståndet beror delvis på en avsaknad reflex, reciprok inhibering och leder till en abnormalitet i sträckreflexerna och en överdriven koaktivering. Spasticitet leder till fysiska funktionsnedsättningar med sociala och ekonomiska påföljder. Spasticitet kan behandlas genom sjukgymnastik, farmaka samt elektrisk stimulering. Elektrodress är en behandlingsmetod som använder elektrisk stimulering för att reducera spasticitet.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka bröstcancerpatienters tillfredsställelse med vården under utredning av sin sjukdom samt att utforska vilka förbättringsbehov av vården patienterna uppgav. Metod: Samtliga patienter som rapporterades till Kvalitetsregistret för bröstcancer i Uppsala- Örebroregionen under 2007-2008 tillfrågades om deltagande i en enkätstudie. Undersökningsgruppen bestod av 165 kvinnor som i enkäten kommenterat den utredande vården. Enkätsvaren analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans metod. Resultat: Bröstcancerpatienternas kommentarer gällde kategorierna organisation, kompetens, bemötande, information och generellt.

Älgeredskollektivet är ett behandlingshem som riktar sig till ungdomar med allvarliga beteendeproblem. Behandlingen utförs genom användandet av en rad olika arbetsmetoder vilket bland annat innefattar medlevarskap, som är en relativt ovanlig behandlingsmetod i Sverige. En explorativ fallstudie genomfördes för att jämföra beskrivningen av Älgeredskollektivets arbetsmetoder med vad som enligt forskning kan klassas som effektiv institutionsbehandling av ungdomar. Rapporten baserades på kollektivets verksamhetsbeskrivning och kompletterades med datorstödda intervjuer med kollektivets personal. Resultatet visar att Älgeredskollektivet har valt sina arbetsmetoder/modeller utifrån forskning men att det finns brister i genomförandet av dessa utifrån vedertagna manualer.

Introduktion: Stress blir ett allt vanligare problem och är därför viktigt att förebygga. Natu- ren och fysisk aktivitet är två viktiga komponenter både i förebyggande och behandlande syfte. Denna studie undersöker om träning utomhus har en större reducerande effekt på stress än träning inomhus samt om det skiljer sig i stressnivå mellan kvinnor och män. Metod: Två grupper med studenter jämfördes, en grupp som huvudsakligen tränar inomhus och en som tränar utomhus. För att kartlägga deltagarnas aktivitetsvanor och stressnivå användes enkäter, varav 83 var brukbara.

Cancer är en stor folksjukdom och det är därför av yttersta vikt att veta hur en god omvårdnad ska tillämpas och hur patienterna ska kunna bemötas under den tid de genomgår behandling med cytostatika. Många patienter som lider av cancer behandlas med cytostatika. Cytostatikabehandling ger olika biverkningar som bland annat kan försämra patientens livskvalitet, såväl fysiskt som psykiskt. Studiens syfte var att belysa patienters upplevelser under den tid de genomgår cytostatikabehandling. Metoden är en kvalitativ litteraturstudie baserad på två självbiografiska böcker.

Undersökningar utförda av Brottsförebyggande rådet beskriver att kameraövervakning skapar trygghet för människor. Den här studien granskar det påståendet där syftet är att genom en kvalitativ textanalys, av Risksamhället och Flytande rädsla tillsammans med annat vetenskap-ligt källmaterial, undersöka huruvida kameraövervakningen uppfyller sitt trygghetsskapande syfte. Vetenskapliga resultat visar att kameraövervakningen är ineffektiv vad gäller brottspre-vention, trots det fortsätter installationen av övervakningskameror. För att legitimera den fort-satta installationen tillskrivs övervakningskameran ett ny egenskap i form av trygghet. Den egenskapen bygger bland annat på BRÅ:s rapporter vilka skapar trygghetsundersökningar där enkäter används.