Studiens syfte är att undersöka människors stressrelaterade utmattning, sociala/ praktiska stöd och återhämtning var för sig utifrån variablerna kön, yrkesmässig nivå och att vara förälder. Studien har en kvantitativ ansats och materialet kommer från StressProfilens databas år 2008-2010. Ett stratifierat urval gjordes på åldrarna 20-49 år som gav 3161 respondenter. Resultaten testades med univariat ANOVA i en 2x2x3 faktoriell design med mellangruppsvariablerna kön, barn och yrke. Det gjordes för respektive beroendevariabel stressrelaterad utmattning, socialt stöd och återhämtning.

Syftet med uppsatsen var att behandla förhållandet mellan inhyrda konsulter och ordinarie personal. Förhållandet avsåg att mäta skillnaderna mellan dessa två anställningsformer i förtroende för de inhyrda. Målet var sedan att se om förtroendet kunde förklaras med hjälp utav upplevelsen av tillhörighet eller upplevelsen av hot. Undersökningen utfördes med en kvantitativ ansats och resultatet togs fram med hjälp av SPSS, genom en linjär regression som gjordes på sekundärdata gjord av en samling forskare på Mittuniversitetets samhällsinstitution. Urvalet bestod av 137 svarande på en enkät som skickats till sammanlagt 237 personer, vilket gav en svarsfrekvens på 50,2%.

Syftet med föreliggande studie har varit att skapa en djupare förståelse kring hur några flyktingar upplever sin etniska identitet och hur de har anpassat sig till det nya samhället. Vidare har även syftet varit att se ifall studentrollen kan fungera som någon form av social kompensation för en eventuellt bristande etnisk identitet hos dessa flyktingar. För att undersöka detta utfördes en kvalitativ studie, bestående av sex djupintervjuer. Dessa ufördes på fem kvinnor och en man på en högskola i södra Sverige, åldern varierade mellan 20-26 år. Resultatet visade att tre av intervjupersonerna uppvisade integrerad anpassningsstrategi, dessa personer uppvisade även en stark etnisk identifikation.

Tidigare forskning visar att prematura barn presterar under fullgångna barn på intelligenstest samt löper risk för beteendeproblem och ungdomsdepression. Föreliggande studie syftade till att jämföra 18-åriga prematurt födda ungdomars och kontrollungdomars självskattade psykosociala förutsättningar samt att jämföra respektive ungdomars föräldrars skattningar av deras barns psykosociala situation. 69 testpersoner från Stockholm Neonatal Project genomgick omfattande neuropsykologiska test och besvarade självskattningsformulär. Resultaten pekade på att de prematura ungdomarna hade fler kamratproblem och en lägre Upplevd kompetens än kontrollungdomarna. Föräldrarna i prematurgruppen skattade dessutom att deras tonårsbarn hade fler emotionella problem och de prematura ungdomarna själva ansåg sig delta i färre aktiviteter jämfört med kontrollungdomarna.

Denna studie grundar sig på en enkätundersökning av 59 gymnasieungdomars intentioner till att inom de närmaste 5 åren påbörja studier vid högskola eller universitet. Undersökningen är baserad på Theory of planned behavior och syftar till att testa teorins pålitlighet i att besvara vilken av de socialt betingade bakgrundsfaktorerna attityd, subjektiv norm och Upplevd beteendekontroll som utgör den bästa prediktorn för undersökningsdeltagarnas intentioner. Därtill undersöks dessa faktorers samband med föräldrarnas utbildningsnivå.Theory of planned behavior visade sig vara ett reliabelt mätinstrument gällande studiens övriga frågor, där den Upplevda beteendekontrollen och den subjektiva normen utgjorde signifikanta prediktorer gällande undersökningsdeltagarnas intentioner. Därtill påvisades samband mellan föräldrars utbildningsnivå och deltagarnas intentioner samt subjektiva norm.Författaren menar att studier likt denna ger ett värdefullt bidrag till det viktiga arbetet med att förverkliga den svenska skolans likvärdighetsmål..

Ur den holistiska synen på människan kommer variationen av varje individs upplevelse av hälsa att se olika ut. Med ålderdomen anländer förändringar av hälsan inom de olika hälsodimensionerna, psykologisk/emotionell, fysisk, social och spirituell. Författarna till föreliggande litteraturstudie anser att hälsopromotiva åtgärder bör vara grundade från denna teoretiska bas. Syftet med denna litteraturstudie, var att belysa hälsopromotion för äldre (65+) ur detta mångdimensionella hälsoperspektiv. Sju kvantitativa och två kvalitativa studier kvalitetsgranskades och analyserades.

Syftet med denna undersökning är att utröna vuxna elevers hälsosituation och hur den inverkar på deras motivation i skolan och på skolarbetet. Studien syftar även till att ta reda på vilken motivation som driver dem; är det inre, yttre eller båda typerna av motivation. Detta med utgångspunkt utifrån Maslows och andra teoretikers påståenden om motivation som presenteras i vår litteraturgenomgång. För att undersöka detta har vi gjort en studie i form av kvalitativa intervjuer, där vi låtit sju elever svara på frågor om hälsa, motivation och hur deras Upplevda hälsosituation påverkar skolarbetet. Studien innehåller respondenternas berättelser om sin egen hälsa och deras intresse och motivation till utbildningen. Resultatet diskuteras bla utifrån Antonovsky´s teori om Kasam och utifrån Katie Erikssons hälsobegrepp.

Forskning indikerar att det bland äldre existerar en starkare koppling mellan socialt nätverk och subjektivt välbefinnande än bland yngre grupper. Syftet med föreliggande studie var att utifrån äldres egna upplevelser kartlägga på vilket sätt mänskliga relationer anses skapa subjektivt välbefinnande. Sju deltagare i åldrarna 75-88, varav en man, intervjuades. Studien uppmärksammade ett dubbelriktat samband mellan hälsa och relationer. Hälsa, som både faktisk och Upplevd kapacitet, är inte endast en grundförutsättning för vidmakthållna relationer utan bör även betraktas som ett resultat därav.

AbstractInledningsvis beskrivs vad AT-tjänst i Sverige innehåller, samt grundläggandearbetsmiljömässiga omständigheter för AT-läkare. Bakgrunden tar upp teori om"den goda organisationen", motivation och stress, samt lagar och föreskrifter enligtSocialstyrelsen och Socialtjänstlagen. Syftet med uppsatsen är att belysa hur ATläkarnaser på sin arbetssituation i Stockholm, hur de formar sina yrkesroller ochhur de kan påverka sin situation. Sex studier från Sverige och andra länder tas uppgällande AT-läkare el. motsvarande, bl.a.

Denna studies syfte var att skapa ett valideringsinstrument för att nivåbestämma ochvalidera kunskaper hos vuxna elever inför byggutbildning. Orsaken till att författarenvalde detta område var en Upplevd brist i den egna verksamheten. Eftersom problemetsom studerades var i den egna verksamheten blev det naturligt att väljaaktionsforskning som metod. Valideringsinstrumenten som studerades använde sig avsåväl kvalitativ intervju som praktisk handling. I resultatet redovisas utifrån kunskapsbegreppenepisteme, techne och fronesis vad som kan eller inte kan valideras i intervjuoch praktisk övning samt hur resultatet av en validering kan påverkas av såväl avtestledarens interaktion med eleven som av testledarens förkunskaper.

Genom att studera relationen mellan intention till uppsägning och Upplevd arbetstillfredsställelse, organisationsengagemang och kommunikation söktes stöd för studien syfte, det vill säga att identifiera vilka faktorer som ligger till grund för intention till uppsägning inom vården och snabbmatbranschen. Datainsamling gjordes med hjälp av en webbenkät som skickades till deltagarna(N=48), vilka härrörde från ett äldreboende och en snabbmatskedja i Blekinge. Genom Spearmans korrelationstest och Mann-Whitney U-test analyserades den insamlade data. Resultatet visade stöd för två av studiens hypoteser gällande korrelation mellan arbetstillfredssällelse, organisationsengagemang och intention till uppsägning. Resultatet gav även delvis stöd till två av studiens hypotes vad gäller negativa korrelationer mellan anställdas arbetstider och avsaknaden av kompetensutveckling inom organisationen och avsikten att stanna kvar på sin nuvarande arbetsplats, samt signifikanta skillnader för hur anställda inom vården och snabbmatskedjan upplever organisationsengagemang och relation till ledningen.

Studien behandlar rehabilitering av långtidssjukskrivna inom äldre- och handikappomsorgen i en norrbottnisk kommun. Syftet är att studera hur rehabiliteringen fungerat i den aktuella kommunen och vilka upplevelser de långtidssjukskrivna hade av sin sjukskrivning och eventuella rehabilitering. En kvalitativ metod har använts i form av intervjuer med de långtidssjukskrivna, även en enkätundersökning har genomförts. Eftersom rehabilitering är en process i samverkan är det svårt dra några generella slutsatser om helheten. Resultaten från intervjuerna tyder på att de långtidssjukskrivna var nöjda med sin rehabilitering i det stora hela medan enkätresultaten visade på en mer negativ bild.

Utifrån syftet att belysa historiekulturens betydelse för individens känsla för delaktighet i det svenska klassrummet har arbetet tagit form. Med fokus på eleven har en kvalitativ studie gjorts genom att elever och lärare från en högstadieskola i västra Skåne intervjuats. Intervjuerna ämnade ge ett resultat som kunde svara på den övergripande forskningsfrågan: Hur ställer sig historien som berättas i skolan mot elevernas egna Upplevda tillhörigheter? Tillsammans med en teoretisk dykning ner i identitet, Upplevda tillhörigheter, interkulturell pedagogik och hur det står i förhållande till den svenska historiekulturen kunde den besvaras. Studien visade att många elever, oberoende av härkomst, Upplevde att den egna historien inte berördes tillräckligt i undervisningen. Utefter de teorier som presenteras om identitet, där den egna bakgrunden är en del, så ställer sig detta resultat dåligt gentemot historieundervisningen. Vad som ses som en naturlig progression från denna undersökning är hur den svenska historieundervisningens traditionella innehåll kan utmanas och förändras.

Intresset för denna studie började med tanken på musik som social rörelse och på vilket sätt detta medium framställer en verklighet av sociala problem och orättvisor.Denna studie om kvinnliga hiphop artisters musiktexter ämnar att lyfta fram hur olika diskurser produceras och reproduceras, förhandlas, utmanas och förändras, hur verkligheten konstrueras i texterna samt vilka möjliga subjektspositioner banar de identifierade diskurserna i musiktexterna väg för. Det är främst genom dessa subjektspositioner som kvinnor kan identifiera sig med. Undersökningen består av en kritisk diskurspsykologisk analys av musiktexter för att kunna genom ett mikroperspektiv fokusera på den mer närliggande lokala diskurserna samt använda metodens tre huvudbegrepp; tolkningsrepertoarer, ideologiska dilemman samt subjektspositioner. Genom min frågeställning: Hur konstrueras verkligheten i kvinnliga hiphopartisters musiktexter kommer det empiriska materialet belysa en Upplevd verklighet genom ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Resultatet visar att de kvinnliga artisternas Upplevda verklighet innehåller sociala problem med relationssvårigheter, kärlek, styrka och vänskap i fokus..

Bakgrund: Åldrandet är en individuell process som upplevs olika av olika personer. Förändringar i åldrandet kan i stor utsträckning vara oplanerade och oönskade. Dessa förändringar beskrivs ofta i form av förluster så som nedsatt rörelse förmåga, syn eller hörsel som i sin tur kan resultera i smärta och trötthet. Syftet: Syftet med studien är att beskriva förekomst och betydelser av att ha smärta och trötthet hos äldre personer mellan 60-96 år samt att undersöka om personer med smärta upplever trötthet i större utsträckning än de personer som inte upplever smärta. Metod: Data från SNAC Blekinges befolkningsdel har använts (n=1372).