Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida det finns ett samband mellan en grupp gymnasielevers upplevelse av stress och deras motivation. Karasek och Theorells (1990) teori kring stress användes som teoretisk utgångspunkt för upplevelsen av stress och Vallerands (1997) teori kring motivation användes som teoretisk utgångspunkt vad gäller elevernas motivation. Metoden som användes var av en kvantitativ art där mätinstrumentet var i form av en enkät. Undersökningen är en totalundersökning av alla elever på en gymnasieskola som går andra året på ett samhällsvetenskapligt, naturvetenskapligt eller tekniskt program. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av eleverna upplever kraven på dem som låga och de känner även en hög grad av kontroll, vilket enligt Karasek och Theorells teori kring stress medför att de benämns vara lågt stressade.

Risk- och beredskapsfrågor är idag mycket aktuella inom olika verksamheter. Studien undersökte hur barnomsorgspersonal i Örebro betraktade risk och beredskap i arbetet samt hur känslan av sammanhang (KASAM) samt arbetsrelaterade faktorer som krav, kontroll och stöd påverkade dessa upplevelser. Studien baserades på enkäter byggda på frågeformulären QPS-Nordic 34+, 13 frågors KASAM samt egna frågor. 53 personer deltog. Resultatet visade att den upplevda beredskapen var god i förhållande till den upplevda risken.

Risk- och beredskapsfrågor är idag mycket aktuella inom olika verksamheter. Studien undersökte hur barnomsorgspersonal i Örebro betraktade risk och beredskap i arbetet samt hur känslan av sammanhang (KASAM) samt arbetsrelaterade faktorer som krav, kontroll och stöd påverkade dessa upplevelser. Studien baserades på enkäter byggda på frågeformulären QPS-Nordic 34+, 13 frågors KASAM samt egna frågor. 53 personer deltog. Resultatet visade att den upplevda beredskapen var god i förhållande till den upplevda risken.

Studien syftar till att söka samband mellan gestaltning av den fysiska miljön och upplevd trygghet runt ett förortscentrum, samt undersöka hur dessa förhållanden behandlas i en centrumomvandling. Detta gjordes utifrån en fallstudie över Mörby centrum. Genom observationer, intervjuer och frågeformulär samlades data in, som sedan ställdes mot beprövade teorier av såväl forskare som myndigheter och författare. Dessa användes sedan för att granska den nya detaljplanen över området ur ett trygghetsperspektiv. Studien visade att sambanden mellan upplevd trygghet och gestaltning av den fysiska miljön är många och starka. Den nya planen över Mörby centrum ger utifrån analysen goda förutsättningar att öka den upplevda tryggheten, då den behandlar många av de samband som hittades. Det uppdagades dock att nya otrygga områden kan utvecklas runt centrumet, men att dessa inte kan påvisas med visshet innan planen är genomförd..

Nedskärningar, effektiviseringar och omstruktureringar är idag nödvändigt för organisationers överlevnad. Detta har medfört förändringar i arbetslivet där individer allt oftare utsätts för situationer som framkallar upplevelser av anställningsotrygghet. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns en skillnad i upplevd anställningsotrygghet relaterat till individers yrkesstatus och yrkesgrupp samt att studera om anställningsbarhet och anställningsform kan predicera den upplevda anställningsotryggheten. Data samlades in för Arbetslivskohorten 2004 respektive 2005 efter ett slumpmässigt urval från Sveriges totalbefolkning. Analyserna baseras på enkätsvar från 1548 individer.

Att vårda en närstående person med demens innebär en stor börda för anhörigvårdaren vilket kan resultera i psykisk ohälsa. Stöd är en viktig del för att minska bördan. Syftet med studien var att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa anhörigas upplevelse av psykosocial börda och psykosocialt stöd vid vård av en person med demens i hemmet. Studien var en systematisk litteraturstudie som baserades på 15 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att anhöriga som vårdar en person med demens upplevde en psykisk och fysisk börda.

Studien undersöker fem manliga gymnasieelevers upplevelse av stress och coping genom intervjuer. Respondenterna upplever att flera delar av skolan är stressande men mest så på examinationer. Respondenterna avänder olika former av coping och de som klarar skolan bäst använder en intern locus of control och problemfokuserad coping. Studenterna som misslyckas i skolan trivs inte där och använder extern locus of control och undvikande coping med betoning på socialt stöd..

Bakgrund: Stress är något vi lever med varje dag, hela tiden. Denna stress hjälper oss att prestera i de situationer vi ställs inför. Stress kan i längden även ha en negativ inverkan i form av utbrändhet och sänkt livskvalitet. För att minska den negativa stressen är det viktigt med en god kommunikation på arbetsplatsen och ett gott förhållande till konflikter. Felhanterad stress kan också ha en negativ inverkan på det kvalitetsarbete som sker på restaurangen, vilket påverkar den slutgiltiga upplevelsen för gästen.Syfte: Detta arbete är en fallstudie med syftet att undersöka hur kommunikation och kvalitetsarbete på en västsvensk restaurang kan förändras mellan lugna och stressiga arbetssituationer.Metod: De metoder som har använts i denna studie är av kvalitativ typ.

Syftet med följande studie är att undersöka huruvida universitetsstudenter finner fenomenet konkurrens stressande och isåfall hur detta manifesteras i olika konkurrenspräglade situationer. För att ta reda på detta intervjuades 9 universitets-studenter någonstans i Sverige där de fick besvara 13 frågor om hur de upplevde konkurrens i sin essens, i utbildningen samt i arbetslivet. Det visade sig att studenterna ansåg sig kunna uppleva en viss form och nivå av stress i samtliga konkurrenskategorier, men stressen var som mest framträdande då det gäller att behöva tävla med sina medmänniskor, framförallt i arbetssökarprocessen. Det kan i och med följande studie bekräftas att konkurrens har en betydande, och oftast negativ, inverkan på studenters mentala hälsa då man uppgav att man i konkurrenspräglade situationer kunde uppleva nervositet, oro, frustration och/ eller självförakt..

Fysiska aktiviteter har visat sig ha positiv inverkan på hälsan. Trots dettautövas inte fysiska aktiviteter i någon hög utsträckning enligt Socialstyrelsen.Denna studie specificerar sig på aktiviteten styrketräning. Syftet med dennastudie var att undersöka individers olika motiv till att utföra styrketräning påfritiden samt undersöka dess upplevda påverkan på välmående, med teorigrundi motivationsteorin Self-determination Theory och ur hälsosynpunkt subjektivtupplevt välmående. Insamlingsmetoden bestod av kvalitativa intervjuer därdeltagarnas egna upplevelser var i fokus. Kriteriet för att delta i studien var attutföra styrketräning på fritiden.

Denna studie undersökte samsjuklighet mellan smärta och social ångest i en smärtpopulation genom klusteranalys. Syftet var att undersöka om det fanns en undergrupp bland smärtpatienter som skattade högt på social ångest samt högt på upplevd invalidering före och efter smärtbehandling. Syftet var vidare att se om denna undergrupp skattade annorlunda vad gäller funktion jämfört med smärtpatienter med låg grad av social ångest samt se hur individer rörde sig mellan kluster över tid. Data bestod av självskattningsformulär från 157 smärtpatienter. Resultatet visade att det fanns en undergrupp som skattade högt på social ångest och upplevd invalidering.

Individuell, prestationsbaserad lönesättning syftar till att öka anställdas motivation och produktivitet. Dock visar forskning att detta kan leda till missnöje och upplevd löneorättvisa i relation till egen insats samt vid jämförelser med andra människor. Studiens syfte var att undersöka en modell för sjuksköterskors lönetillfredsställelse, innehållande variablerna: faktisk lön, lönerättvisa och attityd till individuell lönesättning, med hänsyn till bakgrundsvariablerna kön och ålder. Författarna ville ta reda på modellens förklaringsvärde samt vilken av faktorerna som bäst kunde predicera lönetillfredsställelse bland sjuksköterskor. Studien baseras på data som insamlades 2004.

Cirka 50 procent alla dödsfall i Sverige beror på hjärt- och kärlsjukdomar. 40 procent av alla kvinnor drabbas någon gång av frakturer på grund av osteoporos. Många av våra vanligaste sjukdomar är idag indirekt påverkade av vårt levnadssätt. Välfärds-sjukdomarna kostar idag samhället oerhört mycket pengar och det är dags att öka resurserna för det preventiva arbetet. Att leva ett aktivt liv med hälsosamma kostvanor kan vara avgörande för vårt framtida hälsotillstånd.

Ett av de projekt som startat utifrån Arbetsmiljöverkets ?HelaProjektet? var ?HelDel-projektet? inom Piteå kommun. Projektets innebörd var ett försök att åtgärda svårigheterna med att rekrytera personal, bl.a. genom att alla anställda erbjöds heltidsanställning och att de sedan fritt kunde välja sysselsättningsgrad. Via intervjuer med olika personalkategorier undersöktes i studien om ett personalförsörjningsprojekt inom äldreomsorgen, ?HelDel-projektet?, medförde någon grad av upplevd förändring i kontinuitet och i det sociala omsorgsarbetet.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka om det finns några skillnader i fysisk aktivitet beroende på Upplevd stress. Undersökningen avser att jämföra en tidsmässigt lugn respektive stressig vecka. För att besvara syftet undersöks om deltagarna når upp i rekommendationerna för fysisk aktivitet samt om det finns en skillnad i aktivitetsgrad mellan domänerna.  MetodStudien är en tvärsnittsstudie där enkäter används för att besvara syftet. Enkäten är egenkonstruerad och uppdelad i två delar, där delarna representerar en vanlig lugn vecka och en vanlig stressig vecka. Den upplevda stressen är utgångspunkt, den fysiska aktiviteten undersöks genom frågor som berör intensitet, duration och frekvens.