Denna uppsats redogör för en studie med syftet att undersöka dialektbruk, dialektattityder samt vilken betydelse dialekten har för identiteten hos gymnasieelever.  Undersökning baseras på två informantgrupper från Gotland och Stockholm som dels genomfört en enkätundersökning, dels deltagit i gruppintervjuer. Resultatet visar att en majoritet av eleverna anser att de talar dialekt och är positiva till dialekternas existens och det är fler flickor som anser sig tala dialekt än pojkar. Det egna sättet att tala har en stark koppling till identiteten framför allt för ungdomarna på Gotland. Dock visar studien att standardspråkets prestige är betydande för båda informantgrupperna.

Stroke är ett tillstånd som inträffar snabbt och oförberett, med konsekvenser som påverkar hela individens liv. Syftet med den-na litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av livet efter stroke. Tjugo vetenskapliga artiklar analyserades enligt kvalitativ manifest innehållsanalys. Deltagarna i studierna var 33-93 år. Analysen resulterade i fyra kategorier: att det är om-tumlande, man förändras och klarar inte allt som förut: att känna sig hjälplös, ensam och beroende av andra: att försöka dölja sina funktionsnedsättningar: att hitta strategier för att klara det dagli-ga livet.

I syfte att bli mer effektiva och bättre tillgodose kundernas behov växer diverse system och metoder fram. Detta är en genomgående trend inom både handel och serviceindustrin i allmänhet. För att förbättra såväl produktivitet som kvalitet involveras kunderna i allt större utsträckning i serviceprocessen till exempel genom olika former av självbetjäning. Självscanning har utvecklats som ett led i detta. Systemet representerar den nya tekniken med självservice på ett ypperligt sätt och möjliggör vår avsikt att på mikronivå studera ICA Maxi och deras självscanningssystemet med avseende på just detta.

The purpose of this study was to investigate the relation between SOC, attitudes towards grades, and perceived stress levels among adolescents, and whether there was any difference in this relation between gender. The first research hypothesis was: "there is a gender difference to the degree of SOC, attitude to grades, and perceived stress level". The second was that "SOC and attitude to grades, predict stress in adolescents". To answer these hypotheses, a questionnaire survey was carried out among upper secondary students, 95 boys and 89 girls. The result of the analysis showed a significant difference between the gender.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella samband mellan upplevd stress på arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet bland yrkesaktiva sjuksköterskor. Även eventuella samband mellan stress, energi, ålder och socialt stöd på arbetet undersöktes.Datainsamling skedde genom enkätundersökning bland de anställda sjuksköterskorna på två olika avdelningar på ett sjukhus. Enkäten utformades i sin helhet av olika delar från redan existerande frågeformulär och innehöll tre olika delar; stress/energi, socialt stöd på arbetsplatsen och socialt stöd i privatlivet. Totalt bearbetades 48 enkäter.Inget samband mellan socialt stöd i privatlivet och stress kunde påvisas. En positiv korrelation mellan energi och socialt stöd privat, samt en negativ korrelation mellan ålder och stress kunde påvisas.

Syftet med studien var att genomföra och undersöka effekten av ett Fysiskt, Mentalt och Socialt friskvårdskoncept på patienter i primärvården i Botkyrka kommun. Konceptet bestod av hälsoundersökning med enkäter, motiverande samtal och fysiologiska tester, före och efter en sju veckors period, med ledarledd fysisk aktivitet förskrivet på recept (FaR) och teoretiska pass om hälsa.Metod: Sammanlagt 12 patienter från två vårdcentraler i Botkyrka kommun erhöll varsitt FaR-recept. Alla recept var identiskt formulerade. Undersöknings- och kontrollgrupp utgjordes av sex personer vardera. För undersökningsgruppen användes ?FMS Personalprofil? innefattandes enkätundersökningar om livsstilsvanor och KASAM (känsla av sammanhang), fysiologiska tester och motiverande samtal.

Baserat på slutsatserna vi dragit från intervjuerna har vi konstruerat en varumärkeskapitalmodell för livsmedelsbranschen sett utifrån ett konsument perspektiv. Denna modell ser vi som uppsatsens främsta teoretiska bidrag. Vi menar att det inte finns några tydliga gränser för vad som hör hemma under differentiering, varumärkeskapital och konsument specifika faktorer. De beståndsdelar i varumärkeskapitalet som vi funnit viktigt att beakta i ett livsmedelssammanhang är märkeskännedom, engagemang, upplevd kvalité, märkesassociationer, och lojalitet. Vi har inte kunnat utröna någon inbördes rangordning mellan de olika beståndsdelarna, men däremot upplever vi, baserat på intervjuerna, att märkeskännedom är den beståndsdel som väger tyngst.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kommuner i sin fysiska planering genomtrygghetsskapande åtgärder utifrån ett jämställdhetsperspektiv påverkar tryggheten för kvinnor. Detsker genom kvantitativa statistiska metoder i två delar: dels i en jämförande tidsserie som mäterskillnaden i upplevd otrygghet för kvinnor mellan kommuner som arbetat med trygghetsskapandeåtgärder utifrån ett jämställdhetsperspektiv jämfört med kommuner som inte arbetat på detta sätt:dels via tvärsnittsdata undersöks vilka faktorer som påverkar otryggheten för kvinnor i olikakommuner.Resultatet visar att kvinnor är mer otrygga i de kommuner som arbetat med trygghetsskapandeåtgärder utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Störst förklaring till varför kvinnor upplever otrygghetpå kommunnivå är i tur och ordning andelen boende i flerfamiljshus, andelen utländsk bakgrund,andel yngre kvinnor, kommunstorlek samt andelen ensamstående. Det kan dock finnas förklaringartill det delvis oväntade undersökningsresultatet, vilket öppnar upp för framtida forskning om hurkommuner kan minska otryggheten för kvinnor..

Studiens intresseområde var IT-support och supportsituationer mellan företag och fastighetsmäklare. Fastighetsmäklare i Sverige är en yrkesgrupp som använder sig utav teknik i sitt arbete, t.ex. bärbara datorer och digitala kameror. Införandet av IT (Informationsteknologi) i arbetslivet har förändrat yrkesgruppens arbetssätt och påverkat denna yrkesgrupp markant. Det här gör att fastighetsmäklaren är beroende av att tekniken fungerar och har behov av välfungerande support vid uppkomna problem.

Syfte: undersöka och jämföra eventuella skillnader i upplevelse av delaktighet och livskvalitet hos två grupper av människor med para- eller tetraplegi. En grupp har medverkat på rekryteringsgruppens läger och den andra gruppen har inte varit på något läger men antagits till nästa.Design: Statisk gruppjämförelse av två grupper där den ena har genomgått ett läger av rekryteringsgruppen.Metod: Elva män och kvinnor med ryggmärgsskada medverkade i studien. Upplevd delaktighet och livskvalitet hos deltagarna undersöktes med instrumenten Reintegration to Normal Living (RNL) och The Spinal Cord Injury Quality of Life Questionaire (SCI QL-23). Resultat: De som deltagit på lägret skattade högre delaktighet på åtta av de elva frågorna. De skattade också högre siffror på den del av SCI QL-23 om livskvalitet som handlade om uppskattad fysisk och social funktion.Slutsats: Man kunde se tendenser på att delaktigheten skattats högre av dem som deltagit på rekryteringsgruppens läger.

Idén om livslångt lärande uppstod under början av 1960-talet. Tanken har utvecklats och integrerats i samhället i takt med den kunskapsmässiga och teknologiska utvecklingen. Arbetskraftens kompetens i form av intellektuellt kapital värdesätts allt mer och utbildning blir till ett nödvändigt instrument för att uppnå kompetens inom arbetslivet. Produktiviteten i arbetssammanhang kan dock påverkas negativt av att arbetskraftens intressen och inre motivation inte tas i beaktande i utbildningen. Syftet med denna undersökning var att undersöka huruvida den inre motivationen skiljer sig åt mellan olika grupper av vuxenstuderande, om externa belöningar påverkar valet att påbörja utbildning och om detta har en negativ inverkan på motivationen.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte var att undersöka om utförandet av en isometrisk bålstabiliseringsövning/coreövning kunde påverka upplevelsen av smärta i nacke, axlar och skuldror hos kvinnor med kronisk/långvarig idiopatisk smärta. Studiens frågeställningar var: Hur påverkar utförandet av övningen ?plankan? upplevelsen av smärta i nacke, axlar och skuldror hos deltagarna? Förändras den maximala uthålligheten i övningen mellan deltagarnas första och sista träningstillfälle? Kan interventionen fullföljas av deltagarna?Metod Fyra kvinnliga deltagare som alla hade kronisk/långvarig smärta i nacke, axlar eller skuldror utförde övningen ?plankan? som hemträningsövning under fyra veckors tid. Mängden träning dokumenterades i en träningsdagbok som deltagarna kontinuerligt fyllde i under träningsperioden. Före samt inom en vecka efter träningsperioden ifylldes en enkät med frågor om upplevd intensitet, frekvens och lokalisation av smärta.

Bakgrund: Personer som blir föremål för hjärttransplantation är mycket sjuka och det finns ingen annan behandling att tillgå. När hjärttransplantationen är genomförd krävs livsstilsförändringar och livslång och kontinuerlig behandling av immunosuppressiva läkemedel. En transplantation är en svårbegriplig händelse som väcker mångskiftande känslor. Syfte: Beskriva vuxna personers upplevelser efter en hjärttransplantation. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes.

The aim of this study was to examine the relations between women?s perceived stress off the job (dependent variable), responsability for household chores, emotional support, number of children living at home, neuroticism and age (independent variables). Comparisons between the present sample and two independent samples from previous research were made with regard to perceived stress and neuroticism. The sample of this study consisted of 186 women working in the fields of health care and geriatric care. The results showed that perceived stress correlated positively with neuroticism and number of children and negatively with emotional support, though the effectsizes for number of children and emotional support were fairly small.

Studiens syfte är att få en förståelse för hur barn i åldern 9-12 år och föräldrar, bosatta i urbana miljöer, resonerar kring och organiserar sin vardag i fråga om barns rörelsefrihet och fysiska aktivitet i den byggda miljön, samt hur detta ger sig uttryck på barnets upplevda och faktiska rörelsefrihet och fysiska aktivitet. För att få en så nyanserad bild som möjligt har jag byggt studien kring ett flertal metoder; enkäter med både fasta och öppna svarsalternativ till föräldrar, aktivitetsdagböcker, intervjuer med fem barn och deras respektive föräldrar, deltagande miljöobservationer samt två tjänstemannaintervjuer. Resultaten indikerar att föräldrar som upplever den byggda miljön som otrygg och osäker skänker en liten tillåten rörelsefrihet till sina barn, vilket i sin tur gör barnet mindre fysiskt aktivt. Det är viktigt att göra åtskillnad mellan faktisk och tillåten rörelsefrihet då dessa två sällan överensstämmer. Det visade sig att föräldrar kan hantera konflikten mellan den byggda miljön och barns rörelsefrihet och fysiska aktivitet genom bl.a.