Syftet med denna studie är att utvärdera en metod för individuell hälsopromotion; hälsoprofilbedömning. Kan det påvisas att denna metod får människor att äta sundare, motionera mer, gå ned i vikt, dricka mindre alkohol, sluta röka och få en ökad upplevd hälsa? Undersökta grupper är dels en interventionsgrupp bestående av 99 personer på ett tjänsteföretag i Skaraborg dels en kontrollgrupp på en plastindustri i Skara bestående av 17 personer. Bägge grupperna är slumpmässigt utvalda. I interventionsgruppen har personerna genomgått två hälsoprofilbedömningar med cirka tre månaders mellanrum.

Syftet med denna studie var att beskriva den upplevda aktivitetsbalansen hos heltidsanställda officerare i marinen inom den svenska Försvarsmakten. Åtta heltidsarbetande officerare, som högst uppnått graden kapten samt hade hemmaboende barn intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys och det resulterade i två domäner ?till sjöss? och ?i land? som sedan delades upp i fem kategorier; ?Obalans under perioderna till sjöss?, ?Intensiva perioder till sjöss kräver återhämtning?, ?Arbetet till sjöss påverkar familjens aktivitetsbalans?, ?Arbetet stannar på arbetet? och ?Stor mängd kvalitetstid i land kan väga upp obalansen till sjöss?. Officerarna beskrev sin vardag som uppdelade i två, till sjöss och i land.

Cirka 20-40 procent av Sveriges befolkning drabbas av psykisk ohälsa vilket även påverkar deras närstående. Efter avinstitutionaliseringen har ansvaret för den psykiskt sjuka förflyttats från institution till de närstående. Trots det ökade ansvaret som de närstående fått rapporterar sjuksköterskor svårigheter i att involvera de närstående i vårdandet.  Syftet var att belysa närståendes upplevelse av att vara närstående till en person med psykisk ohälsa.Litteraturöversikt i enlighet med Friberg (2012). Databaser som användes var CINAHL plus with Full Text och PsycINFO. Författarna valde ut sju kvalitativa, en kvantitativ artikel och en som var både kvalitativ- och kvantitativ.

InledningAnledningen till att kartlägga upplevd stress gällande krav, kontroll och socialt stöd hos socialtjänsten är att vi ansåg dessa som en intressant undersökningsgrupp, eftersom de verkar för positiva förändringar i utsatta människors liv. Samtidigt som vi önskade ta del av deras upplevda arbetssituation utifrån krav, kontroll och socialt stöd. Denna kartläggning är dessutom tänkt att kunna ligga till grund till framtida personalförbättringar eftersom krav, kontroll och stöd är påverkningsbara faktorer.Enligt Arbetsmiljöverket och Statiska Centralbyrån (2001) har andelen utsatta för höga psykiska krav i arbetet ökat kraftigt. Andelen med liten kontroll samt andelen som saknar möjlighet till socialt stöd från arbetskamrater och arbetsledning tycks också ha ökat. Att vara utsatt för höga krav och låg kontroll i arbetet, spänt arbete, har inom arbetslivsforskningen visat sig kunna leda till stress, även definierat som psykosocial påfrestning.

Hur uppfattar tonåringar sina föräldrar? Har tonåringars upplevelser av sina föräldrars psykiska kontroll, beteendekontroll och relation till dem någon betydelse när det gäller deras attityder till alkohol och droger samt normbrytande beteende? Syftet med studien var att undersöka om tonåringars uppfattning av föräldrars psykiska kontroll, beteendekontroll och föräldra-tonårsrelation var relaterat till attityder till alkohol och droger samt normbrytande beteende hos tonåringar. Studien ämnade också undersöka om det varierade beroende på kön och etnisk bakgrund. I studien deltog 143 niondeklassare i två medelstora städer i Sverige, 58% pojkar och 42% flickor. Av deltagarna var 56% från Sverige och 44% hade annan etnisk bakgrund, vilket innebar att de eller någon av föräldrarna var födda i något annat land än Sverige.

I dagens Sverige är det brist på arbete inom ett stort antal yrkesområden. Detta leder till att många med akademisk utbildning har svårt för att hitta arbete inom sitt kompetensområde. Troligtvis är detta påfrestande för de arbetslösa akademikerna med många års studerande och eventuella studieskulder bakom sig. Att arbetslöshet är en ohälsodeterminant vet vi, men vad vi har undersökt är hur den påverkar den upplevda hälsan och i vilken utsträckning, hos unga med en examen från universitet eller högskola. Detta har vi gjort genom en kvalitativ intervjustudie.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur sjuksköterskor och undersköterskor på en avdelning upplever trivseln på arbetsplatsen. Tidigare forskning visar på att arbetstillfredsställelse och trivsel på arbetsplatsen är en viktig faktor för att behålla sjukvårdspersonal i det långa loppet. Faktorer som respondenterna ansåg påverkar trivseln, hur hög stressnivå arbetsplatsen har och vem som ansvarar för trivseln belyses. Sju sjuksköterskor och tre undersköterskor mellan 22-54 år intervjuades. Resultatet visar på en god trivsel på avdelningen med gemenskap inom arbetsgruppen, kunna hjälpa människor och variation i arbetet, vilket påverkade trivseln mest positivt.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att förklara hur subjektiva upplevelser runt familj påverkar intresse av estetisk kirurgi. Specifika frågeställningar har formulerats för att undersöka detta:? Hur påverkas intresse av estetisk kirurgi av familjemedlemmar som pratat om att utföra eller som har utfört estetisk kirurgi?? Hur påverkas intresse av estetisk kirurgi av upplevd skilsmässa under uppväxt och uppväxt med en ensamstående förälder?? Hur påverkas intresse av estetisk kirurgi av fysisk eller psykisk frånvaro av mamma eller pappa under uppväxt?? Hur påverkas intresse av estetisk kirurgi av att minst en person gett stöd och varit älskande under uppväxt?? Hur påverkas intresse av estetisk kirurgi av ouppnådda familjefunktioner?? Hur påverkas intresse av estetisk kirurgi av en upplevd familjekris?MetodDenna uppsats har använts sig av en kvantitativ forskningsmetod med enkät. En egen enkät komponerades och delades ut i Stockholms län. 60 enkäter delades ut, varav 58 av dessa besvarades.

Bakgrund Ambulansen ?r till f?r att ge akutsjukv?rd till personer som saknar m?jlighet att ta sig till sjukhus p? egen hand eller att deras v?rdbehov ?r av s?dant slag att de kan beh?va v?rd p? v?gen till r?tt v?rdinstans. Patienterna som befinner sig i denna typ av situation, har alla olika k?nslom?ssiga upplevelser och kan befinna sig i olika stadier av till exempel kris eller chock d? deras h?lsa och livssituation pl?tsligt f?r?ndras. Ambulanspersonalen som arbetar tillsammans kan ha olika arbetslivserfarenhet och utbildning, men ocks? olika k?nslom?ssiga mognad och s?kerhet i den egna personen n?r det kommer till att m?ta olika situationer och s?ttet att bem?ta patienterna p? kan variera.

This report presents a method for modelling a computer system from a security perspective. The questions that are going to be treated are:? What defines a secure system and how does the company relate to these factors?? What are the threats today based on hardware/software, human factors and company routines/policies?? What measures should be taken for the organisation to reach a higher level of security for their systems?? How do we develop a method for classification of security and what components should it contain?? What changes are reasonable and necessary with the respect to the company?s resources?The report has been done through interviews and analysis of existing systems on Fla?kt Woods AB. From analysis of material, the aspects judged relevant to the subject and to the company?s needs, have been compiled to a document.

Denna uppsats a?mnar utreda den upphovsra?ttsliga problematiken som uppsta?r vid anva?ndandet av generativ AI, med sa?rskild inriktning pa? musikbranschen. Uppsatsen underso?ker anva?ndningen av upphovsra?ttsligt skyddade verk som input i AI-system samt den genererade musikens upphovsra?ttsliga status. I syfte att utforska de tva? dimensionerna av generativ AI och upphovsra?tt fokuserar uppsatsen pa? relationen mellan input och output, med ma?let att belysa det komplexa sambandet mellan tra?ningsdatan och musiken som genereras.

Bakgrund: Att leva med bipola?r sjukdom inneba?r att drabbas av va?xlande maniska och depressiva skov. Begra?nsningar uppsta?r na?r sjukdomen pa?verkar det dagliga livet. Bipola?r sjukdom a?r kronisk och kra?ver farmakologisk och icke-farmakologisk behandling.Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.Metod: Litteraturstudien baserades pa? fem sja?lvbiografier och Lundman & Ha?llgren Graneheims (2008) kvalitativa inneha?llsanalys med ett manifest tillva?gaga?ngssa?tt anva?ndes som analysmetod.Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som beskrev upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.

Bakgrund Sj?lvskadebeteende inneb?r att individen medvetet eller omedvetet skadar sig sj?lv och kan ofta vara ett s?tt att undvika sv?ra samt obehagliga k?nslor. Det kan ocks? vara ett s?tt att fly fr?n sv?ra minnen eller upplevelser. Sj?lvskadebeteende ?r ett v?xande h?lsoproblem och en ledande faktor till allvarliga skador samt ett tecken p? psykisk p?frestning.

Bakgrund Kommunikation ?r ett centralt begrepp inom v?rden. Spr?kbarri?rer uppst?r mellan v?rdtagare och v?rdgivare n?r de inte talar samma spr?k, vilket i sin tur kan p?verka v?rdkvaliteten, patients?kerheten och patientdelaktigheten. Syfte Syftet med litteraturstudien ?r att sammanst?lla och belysa forskningsbaserad kunskap om hur spr?kbarri?rer p?verkar patienters och sjuksk?terskors upplevelser av v?rdm?tet.

Den här studien omfattar användningen av skärpedjup i nyhetsinslag på TV och hur publiken upplever detta. Forskningsproblemet är centrerat kring skärpedjupets påverkan på upplevd trovärdighet, närvaro samt välgjordhet. Den sistnämnda med bedömning av fotografens arbete.Bakgrunden till studien är en ökad möjlighet att filma med systemkameror i produktion av Webb-TV för tidningsredaktioner. Ett resultat av användningen av dessa typer av kameror är ett kortare skärpedjup än vad en videokamera genererar. Som undersökningsmaterial producerades två identiska nyhetsinslag med endast skärpedjupet som avskiljande variabel.