Studiens syfte var att beskriva och analysera upplevelsen av ett lärande mellan olika yrkesaktörer i ett välfungerande rehabiliteringsteam samt vilken betydelse aktörernas lärande har för att samverka. Frågeställningarna var:? Hur upplever aktörerna i ett rehabiliteringsteam ett lärande? ? I vilken grad upplever teamaktörerna en personlig utveckling genom teamarbete?? Vilka möjligheter respektive svårigheter upplevs av teamaktörerna då man samverkar runt en rehabiliteringspatient? Urvalet hämtades från en vårdcentral i Västsverige där samtliga aktörer från ett och samma team studerades. Vi använde oss utav en kvalitativ metod och samlade in materialet genom sju intervjuer. Med en empiristyrd tematisk analys delade vi upp resultatet i tre teman.

Genom åren har forskningen konstaterat att brott är en produkt av gärningsman, offer och miljön i vilken de vistas. Kunskapen om att vissa platser mer än andra attraherar och koncentrerar brott har bidragit till att sambandet mellan brott och plats har blivit allt mer utforskat. Malmö Områdesundersökning 2012 konstaterade i en av sina slutsatser att brottspreventiva insatser bör anpassas efter den platsen där de sätts in. Utifrån detta och med kameraövervakningen på Stortorget i Malmö som fallstudie, försöker denna uppsats undersöka under vilka omständigheter (baserat på struktur, brottslighet och upplevd nivå av ordningsstörningar) som kameraövervakning är effektivt och hur denna kunskap kan användas i framtida brottsförebyggande arbete. Materialet består av anmälningsstatistik från polisen samt data från Malmö Områdesundersökning 2012.

Studien har undersökt förhållandet mellan användningen av smarta mobiltelefoner och upplevelsen av stress bland arbetstagare. Enligt hypotesen fanns det ett samband mellan ökad arbetsrelaterad användning av smarta mobiltelefoner och en ökad upplevelse av stress, i synnerhet när användningen upplevdes störa fritiden. Totalt besvarade 154 stycken arbetstagare, rekryterade från privat- och offentlig sektor, en webbenkät som mätte användningen av smarta mobiltelefoners omfattning och beskaffenhet i förhållande till Cohen´s skala för upplevd stress (Cohen, Kamarck och Mermelstein, 1983). Resultatet visade att en ökad upplevelse av stress hade ett samband med ökad användning av smarta mobiltelefoner oavsett om den var privatrelaterad eller arbetsrelaterad, och framförallt om användningen upplevdes störa fritiden. Eftersom den arbetsrelaterade användningen inte hade något enskilt samband med upplevelsen av stress uppfylldes studiens hypotes endast delvis.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrån ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar på en stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. Studien presenteras utifrån hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta påverkar individens självbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohälsa kommer även behandlas under studiens gång.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrån ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar på en stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. Studien presenteras utifrån hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta påverkar individens självbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohälsa kommer även behandlas under studiens gång.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrån ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar på en stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. Studien presenteras utifrån hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta påverkar individens självbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohälsa kommer även behandlas under studiens gång.

Vallhundar används av fårproducenter som ett arbetsredskap i den dagliga hanteringen av fåren, såsom vid flyttning, hämtning eller då enskilda individer ska separeras från flocken. Det finns många olika vallhundsraser och border collien är en av de vanligaste som används. Vid vallning utnyttjas fårens vilja att samla sig till en flock vid närvaro av predatorer. Vid stress hos får uppkommer ofta ett förändrat beteendemönster. Vid närvaro av en upplevd predator, till exempel en hund eller främmande människa, bräker djuren mindre än vanligt och stampar i marken.

Projektanställningen är en av de atypiska anställningsformer som faller under begreppet tidsbegränsade anställningar och anses vara den mest gynnade gruppen inom samlingsnamnet. Genom en kvalitativ intervjustudie baserad på 8 djupintervjuer ämnar uppsatsen ge en ökad bild av intervjupersonernas upplevelser av hur arbetslivets sfär och den privata sfären kombineras och inverkar på varandra. Analysen utgår från en teoretisk referensram bestående av sociologerna Sennett, Giddens, Castells, Beck, Berger & Luckmann samt Bauman. Resultaten tyder på att arbetslivet har en starkt identitetsskapande effekt och att anknytningen till arbetet, de sociala relationerna i individernas kontaktnät, upplevs som starka. I studien framkommer att intervjupersonerna som under lång tid arbetat som projektanställda inom mediebranschen upplever arbetet som givande, intressant och möjlighetsskapande.

Studien syftade till att undersöka gruppmedlemmars upplevelse av ledarskapsstilen, effektiviteten samt utvecklingsstadium. Detta för att undersöka om det fanns ett samband mellan upplevd ledarskapstil, upplevelsen av gruppens utvecklingsstadium samt den upplevda effektiviteten. Det finns forskning kring ledarskap och effektivitet i förhållande till högpresterande yrken (Chi, Chung & Tsai, 2011; Guardia, 2007; Pillai & Williams, 2003) vilket gjorde att författarna till denna studie fann det intressant att studera om detta samband också förekom på en grupp kontorsanställda. Populationen bestod av kommunanställda på två kommuner, sammanlagt skickades enkäten ut till 104 individer. Deltagarna fick besvara enkäter som var sammansatta av Bass och Avolio (1995) för att besvara ledarskapsdelen samt Wheelan (2010) för att besvara utvecklingsstadium och effektivitet.

Intensivvårdssjuksköterskans arbete innebär möten med patienter såväl som närstående.Ångest och oro vid kritisk sjukdom är något som inte bara drabbar den enskilde patienten utanhändelserna kan vara lika svåra för den drabbade familjen/närstående. I takt med att demedicintekniska behandlingsmöjligheterna har utvecklats så har ävenintensivvårdssjuksköterskans omvårdnadsansvar ökat. Omvårdnaden bestäms av patientensoch närståendes behov och avspeglar en integration av kompetens, skicklighet och erfarenhetsom är nödvändig för att möta patientens och närståendes behov. Denna studies syfte var attbeskriva intensivvårdssjuksköterskans vilja och förmåga att möta närstående. Genom enlitteraturstudie har vetenskapliga artiklar granskats.

Bakgrund: För att behandla vissa former av cancer och inflammatoriska tarmsjukdomar kan det ibland bli aktuellt för patienter att få en stomi. Att leva med en stomi är inte oproblematiskt, det kan ge upphov till komplikationer och det påverkar självbild och kroppsuppfattning vilket medför psykosociala konsekvenser för individen. Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder kan vara betydelsefulla för dessa personers välbefinnande. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att leva med stomi. Metod: En litteraturöversikt med 11 studier med kvalitativ data.

Har övergången från det förmoderna samhället till det moderna bara inneburit positiva framsteg? Uppsatsen fokuserar framförallt på sociologiska författare som gör gällande att moderniteten bland annat har resulterat i att individer i större utsträckning än tidigare upplever en meningsförlust. En del av dessa författare anser att bristen på mening indirekt kan relateras till den tilltagande arbetsdelningen. Arbetsdelningen ger nämligen upphov till strukturella såväl som kulturella förändringar, och dessa förändringar ger i sin tur upphov till olika former av upplevd meningsförlust. De områden som påverkas av arbetsdelningen och som behandlas i denna uppsats är rollernas differentiering, gemenskapernas urvattning, kunskapernas fragmentering, samt relativismens och pluralismens effekter på det som tidigare ansetts vara givet och självklart.Roller och gemenskap är strukturella fenomen, medan kunskap och relativism är fenomen på det kulturella planet.

Annedal is a brand new neighborhood in the Bromma part of Stockholm. The neighborhood construction has now reached its halfway point. When finished, 5000 people are estimated to live in Annedal. The focus for the new area is variation. Both housing co-operatives and rented apartments have been built and more are under construction.A study about the valuation of town quality in the Stockholm region was produced by the Stockholm County Council in 2011.

SammanfattningFör att ett företag ska överleva på marknaden är ett starkt varumärke ett måste.  Konkurrensen sätter press på varumärket och vikten av ett starkt varumärke har aldrig varit större. Det kan finnas alternativ som både kan var billigare och bättre men ett starkt varumärke kan övertyga kunden att välja företagets tjänster.  Kunden köper alltså ett varumärke och inte tjänsten i sig.Ett företag som förstått vikten av ett starkt varumärke är vår uppdragsgivare- Övikshem, en hyresvärd i Örnsköldsvik.  Företaget har genomgått organisatoriska förändringar och vill nu ha hjälp att lyfta varumärket ytterligare. Vi har genom en omfattad enkätundersökning tagit reda på hur kunden uppfattar varumärket Övikshem. Tillsammans med information från företaget kan vi påvisa vilka skillnader som finns mellan kundens bild av varumärket och företagets visioner.Vårt teoretiska arbete har resulterat i en unik modell som genom fem attribut visar på vad som påverkar företagets varumärkeskapital.

Det moderna arbetslivet innebär högre krav och ökat ansvar för arbetstagarna. Ett sätt att hantera detta är att ta personligt initiativ, vilket kan definieras som ett proaktivt beteende där arbetstagaren på eget initiativ agerar med framhärdighet. Denna studie syftar till att undersöka sambandet mellan upplevd arbetsmiljö (i termer av arbetskrav, arbetskontroll, socialt stöd) och personligt initiativ samt huruvida det sambandet medieras av individens självtillit och hanteringsstrategier. Data insamlades genom en internetadministrerad enkät som fylldes i av individer med ett heltidsarbete, där 127 kompletta svar erhölls. En regressionsbaserad medieringsanalys genomfördes för att analysera data.