SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen var att belysa eventuella skillnader i upplevd psykisk hälsa hos två grupper med skiftande trosuppfattning. Studien ville undersöka om trosuppfattning hade inflytande på angivna svar i depressionsenkäten PHQ-9 och hur det i så fall samvarierade med vikten av fysisk aktivitet.Hur stor är prevalensen av depression inom de undersökta grupperna?På vilket sätt samvarierar tro på en högre makt med upplevd psykisk hälsa hos de två undersökta grupperna?Hur ser korrelationen ut mellan trosuppfattning och psykisk hälsa i förhållande till den mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa?MetodStudien är en tvärsnittsstudie som har utförts med hjälp av enkäter för att studera sambandet mellan religiositet och upplevd psykisk hälsa i två grupper bestående av troende och ateister. Enkäten innehöll bland annat PHQ-9, ett validerat instrument för att upptäcka symtom för depression. 52 kristna församlingar i Stockholms län kontaktades via e-post varav fyra besöktes.

Flexibilitet är ett hett ämne i diskussioner kring arbetsmiljö och i det här arbetet presenteras en undersökning gjord kring just flexibla arbetskontrakt inom handikappsomsorgen i Ronneby kommun. De grupper som deltagit har varierande grad av flexibilitet i sina arbetstidsmodeller och undersökningen har främst gått ut på att se om flexibiliteten påverkar stressnivå och upplevt självbestämmande hos personalen Resultaten tyder på att en hög grad av självbestämmande ger en låg arbetsrelaterad stressnivå och även att en ökad grad av flexibilitet i arbetskontrakten bidrar till just detta.Undersökningen genomfördes med enkätutskick till personalgrupperna i två omgångar, i december 2004 och i april 2005, enkäter skickades även till två kontrollgrupper i Karlskrona kommun. Enkäterna skickades två gånger då en arbetsgrupp i Ronneby böt arbetstidsmodell vid årsskiftet 2004/2005 och fick avsevärt mer flexibilitet i sitt schema. Det var därför intressant att studera hur förändringen påverkade gruppen. Samtal har också genomförts med personalgrupper, enhetschefer, projektledare och fackligt ombud efter första enkätutskicket för att få en vidare bild av organisationen.Från svaren på enkäterna kan slutsatsen dras att mer flexibla scheman ger en lägre upplevd stress.

Detta arbete i militärteknik undersöker den militära nyttan med användandet av klassificeringssällskap med exemplet Det Norske Veritas(DNV) och dess regelverk på örlogsfartyg med exemplet Korvett typ Visby. Syftet med arbetet är att utifrån klassificeringssällskapets regelverk för örlogsfartyg utreda till vilken utsträckning samt inom vilka områden regelverket kan anses bidra till militär nytta. Den militära nyttan definieras i arbetet som krigföringsförmågan utifrån de sex grundläggande förmågorna vilka i arbetet har satts i en fartygsteknisk kontext. Ansatsen är vidare att redogöra för inom vilka tekniska områden där klassificeringssällskapet bidrar till den militära nyttan främst med avseende på fartygssystem som ombord stödjer förmågorna. Studien kommer fram till att klassificeringssällskapet sätter fokus på ett örlogsfartygs överlevnad.

Denna uppsats syftar till att öka förståelsen för vad konsumentbaserat varumärkeskapital innebär för försäkringsbolag som erbjuder privat hemförsäkring. Detta dels genom att identifiera vilka dimensioner som kan utgöra varumärkeskapital, dels förstå vilken inverkan dessa har. För att göra detta har en kvalitativ samt en kvantitativ studie genomförts. Först gjordes djupintervjuer med en specifik kundgrupp. Därefter fick ett större urval ur samma kundgrupp svara på en enkät som baserades på litteratur och den kvalitativa studien.Analysen av kvalitativ data visade att dimensionerna kännedom, attitydmässig lojalitet och unikhet kan sägas utgöra varumärkeskapital.

Föreliggande arbete syftar till att förteckna viktigare termer i informations-dokumentationsområdet. Tyngdpunkten ligger på bibliotek, samhällsinformation och datateknik. Detta kan förhoppningsvis vara andra studenter till nytta och glädje.Handledare: Göte Edström.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka om en individs tro och självtillit på sin egen förmåga att genomföra uppgifter (så kallad self-efficiacy) vid start av en träningsperiod påverkar kommande träningsfrekvens. Ett sekundärt syfte var att studera om deras intentioner av hur ofta de skulle vilja träna och den faktiska träningsfrekvensen påverkas av self-efficacy. Frågeställningarna var dels ? Påverkar self-efficacy träningsfrekvens?? och dels ?Påverkar self-efficacy förmågan att uppnå uppsatta intentioner av träningsfrekvens??.MetodEn kvantitativ metod har valts med enkäter. Urvalet gjordes till de individer som tecknat ett medlemskap på minst sex månader på en specifik träningsanläggning under en viss tid och som dessutom behärskade svenska i tal och skrift.

Syfte och frågeställningar: Den här uppsatsens syfte var att ta reda på personalens upplevda hälsa och fysisk arbetskapacitet, fysiska krav i arbetet, samt motionsvanor inom Stockholms Stadsmission. Frågeställningarna var: Hur kan olika individers upplevda hälsa och fysiska krav i arbetet se ut inom skilda yrkesområden på ett och samma företag? Kan den fysiska arbetskapaciteten inom olika yrkesområden påverkas av motionsvanor? Kan rökning vara en faktor som påverkar upplevd hälsa och motionsvanor?Metod: Datainsamlingen bestod av enkätundersökning, stegmätning samt steptest för beräkning av syreupptagningsförmågan. Undersökningen omfattade 48 personer från tre arbetsområden: administration, butik och restaurang. De utgjordes av 31 kvinnor och 17 män i åldrarna 19 till 63 år med en medelålder på 38 ± 14 år.

Användandet av miljöledningssystem som ett verktyg i företags miljöarbete har vuxit fram med miljöarbetets utveckling. Miljöarbetet har genomgått stora förändringar och dess komplexitet har ökat. Idag krävs ett mer strukturerat och systematiskt arbetssätt som resulterat i miljöledningssystemens framväxt. Åsikterna gällande miljöledningssystemens funktion, nytta och bidrag till miljöförbättring har dock gått isär. Inom Vattenfall AB Vattenkraft bedrivs miljöledningsarbete enligt de mest kända och utbredda internationella standarderna ISO 14001 och EMAS.

Bakgrund och problem:Belöningssystem alltid varit ett styrverktyg där ledning med dess hjälp försökt att bidra till att medarbetare blir motiverade till att öka sin produktivitet och på så sätt bidra till organisationens lönsamhet. Men att försöka förstå de icke-ekonomiska effekterna av olika belöningssystem har bidragit till att försöka skapa en ökad förståelse för organisatorisk rättvisa. Vad gäller monetära ersättningar i ett belöningssystem så är det viktigt att förstå att rättvisefrågor utgör en viktig del av de olika anställningsförhållandena i organisationen. Utan denna förståelse kan det uppstå ogynnsamma situationer. Detta har lett oss till uppsatsens problemformulering: Vad har upplevd rättvisa för påverkan på attityder kring monetära ersättningar i ett belöningssystem?? Vad kan monetära ersättningar få för upplevda beteendemässiga konsekvenser?Syfte:Rapportens huvudsakliga syfte är att beskriva och förklara attityder kring monetära ersättningar i ett belöningssystem.

FM köpte satellitkapacitet för närmare 20 miljoner kronor under 2014 för utbildning, övning och internationella operationer. Enligt HKV räcker dock inte upphandlad kapacitet för att täcka behoven ute hos förbanden.Syftet med denna studie är att ta reda på mer hur kapacitetsanvändningen ser ut vid en operativ stab utifrån deras arbete och därigenom se om det finns någon militär nytta att vinna kopplad till kapacitetsanvändning.Utgångspunkten för arbetet är insamlad information om datornätverkstrafiken i de olika nätverken. Detta kvantitativa data jämförs med stabens arbete utifrån kvantitativ och kvalitativ data i krigsdagbok, styrdokument och deltagande studie.Studien visar på att kapacitetsanvändningen ej är relaterad till stabens arbete utan snarare är kopplad till när personal är på plats och personalens internetanvändning. Studien pekar på att det kan finnas en potential att få mer militär nytta, dock måste mekanismer för prioritering i nätverket införas och vidare studier avseende trafiken genomföras..

Bakgrund och problem:Belöningssystem alltid varit ett styrverktyg där ledning med dess hjälp försökt att bidra till att medarbetare blir motiverade till att öka sin produktivitet och på så sätt bidra till organisationens lönsamhet. Men att försöka förstå de icke-ekonomiska effekterna av olika belöningssystem har bidragit till att försöka skapa en ökad förståelse för organisatorisk rättvisa. Vad gäller monetära ersättningar i ett belöningssystem så är det viktigt att förstå att rättvisefrågor utgör en viktig del av de olika anställningsförhållandena i organisationen. Utan denna förståelse kan det uppstå ogynnsamma situationer. Detta har lett oss till uppsatsens problemformulering: Vad har upplevd rättvisa för påverkan på attityder kring monetära ersättningar i ett belöningssystem?? Vad kan monetära ersättningar få för upplevda beteendemässiga konsekvenser?Syfte:Rapportens huvudsakliga syfte är att beskriva och förklara attityder kring monetära ersättningar i ett belöningssystem.

Syftet med studien var i första hand att studera ungdomars upplevelse av makt över sin framtid direkt efter avslutad gymnasietid. Med en enkätundersökning undersöktes 85 ungdomar i årskurs 3 på gymnasieskolans omvårdnadsprogram, samhälls­vetenskapliga program, tekniska program, handelsprogram och naturvetenskapliga program gällande variablerna personlig attityd, subjektiva normer (socialt tryck) och upplevd kontroll. Ingen skillnad framkom mellan yrkes- eller studieförberedande program i attityd till beteende, däremot framkom skillnader vid jämförelse mellan de olika programmen, eleverna på omvårdnadsprogrammet hade en statistiskt signifikant mer positiv attityd till det egna beteendet jämfört med det naturvetenskapliga programmet. En signifikant skillnad framkom också mellan könen i attityd till beteende och upplevd kontroll där tjejerna värderade dessa variabler högre.Resultatet kan förklaras med att det bland flickor ses som mer acceptabelt att studera medan killarna snarare riskerar att få en låg status om de fokuserar för mycket på skolan. Då det i denna studie framkommer att attityden till det egna beteendet var en bra bit över medelvärdet visar den på att en positiv attityd till att det egna beteendet är viktigt. De subjektiva normerna visade att den sociala pressen inte var så stark hos respondenterna vilket är positivt då det visar att eleverna inte upplever sig styrda av den egna sociala gruppen..

Bakgrund: Bröstcancer är den främst förekommande cancerformen som drabbar kvinnor i Sverige. Den primära behandlingsmetoden vid sjukdomen utgörs av kirurgi, varav i vissa fall hela bröstkörteln måste opereras bort via så kallad mastektomi. Tidigare forskning har åskådliggjort att förlusten av ett bröst kan påverka kvinnors kroppsbild och sexualitet. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever kroppsbild och sexualitet efter att ha genomgått mastektomi. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa artiklar och en kvantitativ.

Syftet med denna studie är att genom kvalitativ intervjumetod undersöka hur 8 medarbetare upplevt deltagandet av ett hälsoprogram i relation till hur de upplever sin hälsosituation idag. Frågeställningar som undersökningen bygger på är (i) Hur upplevde medarbetarna sin hälsosituation innan programdeltagandet? (ii) Hur upplevde medarbetarna programdeltagandet? (iii) Hur upplever medarbetaren sin hälsosituation idag i relation till programdeltagandet? Av resultatet framgår det att alla medarbetarna kände behov av att förbättra sin hälsosituation innan de påbörjade programmet. De upplevde hälsoprofilbedömningen som bra för att någon lyssnade på deras hälsosituation. Genomgående var det motiverande att skriva kontrakt och sätta upp mål för att förbättra sin hälsa genom att gå på en erbjuden aktivitet i 6 månader.

Syftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor inom äldreomsorgen skattar sin arbetssituation utifrån strukturell- och psykologisk empowerment, arbetstillfredsställelse, upplevd hälsa, vårdkvalitet samt chefs- och ledarskap. Vidare var syftet att studera skillnader och samband mellan ovan nämnda faktorer utifrån subgruppers (ålder, yrkesverksamma år, heltid/deltidsarbete och uttag av kompetensutvecklingsdagar) skattningar. Under 2011 ? 2012 besvarades fyra standardiserade frågeformulär av 79 äldrevårdssjuksköterskor i fem kommuner i Mellansverige. Resultatet visade att sjuksköterskor som var 50 år eller yngre upplevde att de fick mer kritik än äldre sjuksköterskor.