Stress är ett växande problem i dagens samhälle.                                                        Människor som har en hög stressnivå kan få stressrelaterade symtom som t.ex. depression, kroniska smärttillstånd och sömnstörningar. Det ingår i distriktssköterskors arbete att hjälpa människor att genomföra olika typer av livsstils-förändringar, där en förändring är att minska stressnivån. Behovet av komplementära behandlingar till den traditionella medicinska behandlingen ökar.

Statistik visar att så mycket som 20 procent av alla trafikolyckor involverar någon form av förardistraktion. Samtidigt finns det ingenting som indikerar att sekundäruppgiftsutförande under bilkörning minskar. För att få ökad förståelse för förares beteende genomfördes detta examensarbete med syfte att studera förhållandet mellan upplevd mental belastning och faktisk påverkan på körprestationen vid utförande av sekundäruppgift under bilkörning. För att besvara syftet genomfördes en litteraturstudie. Analysen av inkluderade artiklar och deras respektive sekundäruppgifter baserades på Multiple Resource Theory.

Målet med denna uppsats är att undersöka vilken betydelse kön har för museianställda i deras uppfattningar om könsfördelning och arbetsituation. Resultatet analyseras med hjälp ett könsperspektiv. Materialet består av både intervjuer med ett flertal museianställda, statistiska uppgifter samt utvalt litteratur..

Idrottsskador har konstaterats vara både fysiskt och psykiskt fenomen, och under de senaste åren har ett ökat intresse för den psykologiska faktorn visat sig. Syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan upplevd stress och frekvensen idrottsskador hos elithandbollsspelare samt att undersöka om det finns något samband mellan grundanspänning (trait anxiety) och situationsspecifik anspänning (state anxiety). Ett tredje syfte är att undersöka huruvida en idrottares stressnivå varierar över tid och jämföra detta med de aktuella spelarnas skadefrekvens. Informanterna var 20 manliga elithandbollsspelare (19-32 år) i elitserien i Sverige, under säsongen 06/07, fördelat på två klubbar. Urvalet som gjordes var ett strategiskt urval, baserat på klubbarnas geografiska lokalisering.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka om undersköterskorna på ett äldreboende i Göteborgs stad arbetar mot samma mål, om undersköterskorna upplever att det finns hinder eller möjligheter som påverkar deras förmåga att arbeta utefter målen, samt vilken betydelse den psykosociala arbetsmiljön har för att verksamheten skall uppnå Målmatchning.Denna kvalitativa studie har en induktiv ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med fem undersköterskor och en enhetschef på ett äldreboende i Göteborgs stad. Som analysmetod har empiristyrd tematisk analys använts.I denna studie har framkommit att undersköterskorna och deras enhetschef upplever utmaningar i sin arbetssituation, främst på grund av beslut kring budget, Optimerad Bemanning och Time Care, som fattats högre upp i organisationen. Dessa påverkansfaktorer har negativ inverkan på såväl den psykosociala arbetsmiljön som deras förmåga att uppnå verksamhetens mål. Den gemensamma målbilden behöver förtydligas. Även de förväntningar som verksamhetens alla olika parter har på varandra måste tydliggöras.

Problembakgrund & Problemdiskussion: Internets betydelse har ökat i samhället de senaste åren vilket har medfört att bankers verksamhet i stor utsträckning har blivit internetbaserad. Efter dess uppkomst har antalet användare av banktjänster på internet ökat snabbt och i samband med detta har man även kunnat se en ökning av internetbedrägerier, främst på bankers internettjänster. Oroligheter på finansmarknaden har bidragit till att förtroendet för bankerna och deras tjänster har minskat och det har även framkommit att kunderna upplever att det är riskfyllt att utföra sina bankärenden på internet. Problemformulering: Vilka faktorer påverkar studenternas upplevda risk med internetbaserade banktjänster? Hur påverkas studenternas upplevda användbarhet av deras upplevda användarvänlighet och upplevda risk med internetbaserade banktjänster?Syfte: Syftet med denna studie är att fylla en kunskapslucka genom att undersöka studenters upplevda risk med internetbaserade banktjänster.

Bakgrund Svenska livsmedelsverket (SLV) har utarbetat fem kostra?d fo?r att fra?mja en ha?lsosam kostha?llning. Kostra?den innefattar rekommendationer ga?llande frukt och gro?nt, fullkorn, nyckelha?lsma?rkningen, fisk samt olja och flytande margarin. Tidigare underso?kningar tyder pa? att kostra?den inte fo?ljs i tillra?cklig utstra?ckning.Syfte Studiens syfte var att underso?ka vuxna individers ka?nnedom, upplevda fo?ljsamhet och attityder gentemot SLVs fem kostra?d.

Syfte: att undersöka om resultatet vid 6-minuters gångtest (6MWT) påverkades av ökad grad av uppmuntran.Metod: 30 friska personer ?60 år rekryterades via bekvämlighetsurval. Alla testpersoner genomförde tre 6MWT. Första testet var en försöksomgång. Ett test (test A) utfördes med standardiserad uppmuntran enligt American Thoracic Society(ATS).

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka niondeklassares upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön i skolan utifrån parametrarna krav, kontroll och socialt stöd.  De frågeställningar vi vill besvara var: Vilken grad av krav, kontroll och socialt stöd upplever elever i skolan? Vilka eventuella könsskillnader framkommer i upplevd grad av krav, kontroll och socialt stöd?, Hur fördelar sig elever i krav- kontroll- stöd-modellen? samt Vilka eventuella könsskillnader framkommer i krav-kontroll-stödmodellen?Metod: Studien utgick ifrån Krav-kontroll-stöd-modellen. En färdigutvecklad enkät, Job Content Questionnaire (JCQ) utformad för den valda teorin användes. Totalt medverkade 327 elever fördelade på sex skolor i Stockholms kommun. Resultatet sammanställdes och bearbetades i SPSS.

Syftet med denna studie har varit att undersöka om skillnader finns mellan länderna Italien och Frankrike med avseende på deras överväganden kring att skaffa barn med speciellt fokus på moderns anställning samt om det föreligger könsskillnader i det avseendet. Den teoretiska utgångspunkten har varit McDonalds teori om familje- och arbetskonflikt i traditionella kulturer.Analysen har skett genom dels crosstabulaturer samt multipel regressionsanalys. De beroende variablerna har alla varit överväganden kring att skaffa barn och har inkluderat The working situation of the mother, The working situation of the father, Availability of childcare provision, The opportunity to go on parental leave or care leave, To have a supportive partner, The cost of children samt Housing conditions . Kontrollvariablerna i studien är kön, nationalitet, ålder, civilstånd och antal barn.Resultaten ger stöd åt McDonalds teori. Det finns tydliga skillnader mellan länderna vad avser vikten vid moderns arbetssituation.

Sammanfattning För att förhålla sig till en modern och föränderlig omgivning genomgår idag många offentliga verksamheter stora förändringar i sina sätt att styra organisationen. En av de största förändringar som skett är möjligheten för privata aktörer att köpa upp och bedriva verksamheter, något som tidigare bedrivits i kommunal regi. Äldreomsorgen är en av de sektorer som idag står inför stora organisatoriska utmaningar där omsorg ska kombineras med strategier som tidigare främst tillhörde marknaden. Den forskning som har gjorts på området är tvetydig och ger inga klara besked om de effekter som privatiseringen har för varesig personal eller vårdtagare. Vi ville därför undersöka ett privatiserat äldreboende för att studera vilka marknadsmässiga tendenser det kan uppvisa samt hur personalen upplever sin arbetssituation. Uppsatsens resultat visar att äldreboendet har flera marknadsmässiga inslag och att personalen i det stora hela verkar mycket nöjda med sin arbetssituation. Vidare framgår de fördelar en privatisering kan innebära för både anställda och vårdtagare beträffande kvalitet och utbud, men även de svårigheter som uppstår i omsorgsarbetet då omsorg som en relativt oförutsägbar verksamhet inte tillfullo kan anpassas till företagsmässiga visioner och strategier. Nyckelord: Äldreomsorg, privatiseringens effekter, standardisering, individuell omsorg, omsorgspersonal..

Bakgrund och problem:Belöningssystem alltid varit ett styrverktyg där ledning med dess hjälp försökt att bidra till att medarbetare blir motiverade till att öka sin produktivitet och på så sätt bidra till organisationens lönsamhet. Men att försöka förstå de icke-ekonomiska effekterna av olika belöningssystem har bidragit till att försöka skapa en ökad förståelse för organisatorisk rättvisa. Vad gäller monetära ersättningar i ett belöningssystem så är det viktigt att förstå att rättvisefrågor utgör en viktig del av de olika anställningsförhållandena i organisationen. Utan denna förståelse kan det uppstå ogynnsamma situationer. Detta har lett oss till uppsatsens problemformulering: Vad har upplevd rättvisa för påverkan på attityder kring monetära ersättningar i ett belöningssystem?? Vad kan monetära ersättningar få för upplevda beteendemässiga konsekvenser?Syfte:Rapportens huvudsakliga syfte är att beskriva och förklara attityder kring monetära ersättningar i ett belöningssystem.

Syftet med följande arbete är att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlätta. Studien bygger på sex enskilda djupintervjuer och femtio enkäter som besvarats av slumpmässigt utvalda pedagoger på förskola, fritidshem och grundskola. Med hjälp av djupintervjuerna och enkäterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.Vårt syfte baseras på två frågeställningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlätta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glädjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning är för hög. Pedagogerna använder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten i Sverige vilket innebar att det inte längre var obligatoriskt för alla bolag att anlita en revisor för att granska räkenskaperna. Detta antogs resultera i ett förändrat klientel samt förändrat tjänsteutbud för revisionsbyråerna och därmed ett förändrat arbetssätt för den enskilde revisorn. Syftet med denna studie är därför att kartlägga den enskilde revisorns vardag och undersöka om det har skett några förändringar i denna på grund av avskaffandet av revisionsplikten.Studien har genomförts med en kvantitativ metod, nämligen genom en webbaserad enkät. Detta då vi vill testa de teorier som tidigare genererats inom området samt ha möjlighet att generalisera resultatet. Undersökningen omfattar alla auktoriserade revisorer i Sverige vilka var auktoriserade även före avskaffandet av revisionsplikten samt har arbetat på samma byrå under perioden.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka skillnader i hälsa mellan hjälpsökande spelberoende personer och den vuxna populationen i Sverige.Har hjälpsökande spelberoende sämre upplevd hälsa än den övriga befolkningen? Är hjälpsökande spelberoende mer rastlösa eller stressade än den övriga befolkningen? Kan komorbiditet konstateras hos hjälpsökande spelberoende? MetodEn stödförening för spelberoende kontaktades och enkäter delades ut och samlades in under två möten. Totalt svarade 31 personer på enkäten. Resultaten jämfördes med data från undersökningen LIV 2000 för att se eventuella skillnader mot en population som mer motsvarar befolkningen i Sverige. I de fall en skillnad upptäcktes togs hänsyn till andra faktorer som kunde påverka resultatet.ResultatInga skillnader i smärta, värk, upplevd fysisk och psykisk hälsa förekom.