Syftet med denna uppsats är att undersöka kvinnors arbetssituation på en landsortstidning jämfört med en storstadstidning ur ett genusperspektiv. Redaktionerna vi har besökt är Svenska Dagbladet och Eskilstuna-Kuriren. För att få ett helhetsperspektiv hur kvinnornas situation ser ut  har vi gjort en studie i tre delar.Vi har gjort observationer för att vi med egna ögon ville se hur redaktionerna fungerade och hur kvinnorna jobbade. För att få en tydligare bild av kvinnornas arbetssituation genomförde vi intervjuer med de kvinnliga journalisterna. Utöver detta har vi också gjort en mindre kvantitativ innehållsanalys av fem dagars material ur de båda tidningarna.I vår studie har vi sett att kvinnliga journalister i dag tar större plats än de gjorde för 40 år sedan.

En avgörande och viktig faktor till hur lärare genomför och planerar sin undervisning är lärares motivation. Faktorer som har inverkan på motivationen är bland annat arbetssituation, kollegor, rektor, eget ansvar samt i vilken utsträckning lärare själva kan påverka deras arbetssituation. Syftet med studien var att undersöka och beskriva lärares syn på den egna motivationen och dess påverkan på undervisningen. Detta har gjorts utifrån socialpsykologisk grund med inriktning på kognitiv teori. Metoden som användes vid datainsamlingen var semistrukturerade intervjuer, vilka genomfördes med sex legitimerade lärare.

Avgörande för ett företags framgång är att genom varumärken differentiera sig från konkurrenters alternativ på marknaden. I samband med ett varumärke är positionering i konsumenters medvetande en viktig aspekt då varumärkets position avspeglar konsumenters uppfattningar. Med uppsatsen avser vi undersöka hur en ompositionering av ett varumärke kan påverka konsumenters uppfattningar. Vi analyserar ompositioneringens påverkan med hjälp av att utveckla immateriella dimensioner av brand equity som varumärkesmedvetenhet, upplevd kvalitet och märkesassociationer. Vi har valt att uppfylla syftet genom att använda oss av ett fallföretag.

Bakgrunden till mitt val av Karlskrona som arbetsområde är ett intresse för hur förbättringar av cykelvägnätet kan öka förutsättningarna för användningen av cykeln som transportmedel i min hemstad. Karlskrona har en god potential att bli en mer aktiv cykelstad. Trots att staden har en speciellt form med sin placering på ett antal öar är den ändå väl samlad på en begränsad yta. Klimatet är bättre än för många andra cykelorter i Sverige, även om vinden är ett påtagligt inslag stora delar av året. I den teoretiska delen redogör jag för de vilkor och förutsättningar som gäller för planering av cykelvägar.

Bakgrund: Förlust av en kroppsdel kan leda till sorg och saknad av kroppsdelen likväl som funktionen den innehaft. Hur förlusten av kroppsdelen upplevs kan skilja sig mellan olika ingrepp eller sjukdomstillstånd.Syfte: Att beskriva upplevelsen efter förlust av kroppsdel ur ett livsvärldsperspektiv.Metod: En litteraturstudie baserad på 10 fenomenologiska artiklar om mastektomi, prostatektomi och amputation. Teorin om livsvärlden av Todres, Galvin och Dahlberg har använts genom hela arbetet, genom begreppen upplevd tid, upplevd rymd, social värld, levd kropp och levd erfarenhet.Resultat: Underkategorier till den teoretiska referensramens begrepp presenteras i resultatet. I upplevd tid identifierades underkategorierna framtid, nuet och tiden som process. I upplevd rymd identifierades begränsningar i vardagen, självständighet och förändringar.

Denna studie berör friskvårdsförmåner och dess utnyttjande, som anställda kan få betalda av sin arbetsgivare samt hur detta utnyttjande kan påverka arbetsmotivationen. Detta sker inledningsvis genom en beskrivning av friskvård mer generellt, därefter följer en skildring kring skapandet av arbetsmotivation samt dess utformande. Vårt syfte med denna studie var först att undersöka utnyttjandet av betald friskvård och den upplevda arbetsmotivationen hos de anställda i Trollhättans Stad. Efter denna kartläggning var syftet att identifiera hur det differentierade utnyttjandet kunde samvariera med den upplevda arbetsmotivationen. Studien grundar sig på en kvantitativ undersökning i enkätform, vilken har utförts inom den offentliga verksamheten i Trollhättans Stad. Av de 440 stycken utskickade enkäterna fick vi totalt in 282 stycken, vilket gav undersökningen en svarsfrekvens på 64 procent.

Den innevarande studien utforskar hur enhetschefer och avdelningschefer i Skövde kommun upplever sin arbetssituation utifrån personalchefens arbete med Human Resource Management (HRM) praxis. Fokus är att utifrån upplevelsen undersöka vilka indikatorer som föreligger för ett psykologiskt kontrakt och hur det kan inverka på medarbetarnas beteende. Teorin om mentala schemata applicerades slutligen på resultatet och illustrerades i en överskådlig modell av forskningsområdet. Utifrån en kvalitativ undersökningsmetod har HRM praxis i Guest modell av HRM (1997) format forskningsprocessen. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes på ett urval av nio respondenter.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka tennis- och handbollsspelande ungdomars (12-16 år) upplevda press från sina föräldrar samt jämföra detta mellan olika socioekonomiska områden.?Upplever ungdomar inom handboll och tennis press från sina föräldrar??Finns det några skillnader mellan upplevd föräldrapress beroende på om man bor i en kommun med hög medelinkomst eller låg medelinkomst i Stockholms län??Finns det några skillnader mellan upplevd föräldrapress i en ekonomiskt krävande idrott (tennis) och en idrott som inte är lika kostsam (handboll)??Finns det något samband mellan upplevd föräldrapress och vilken autonomi ungdomarna känner att de har?MetodUndersökningen var en kvantitativ studie, skapad med hjälp av enkäter. Genom Statistiska centralbyrån erhölls information om de kommuner med högst och lägst medelinkomst i Stockholms län 2005. Vårt urval var begränsat till tennis och handboll. Undersökningsgruppen bestod av totalt 238 respondenter varav 125 killar och 107 tjejer.ResultatResultaten visade att de allra flesta ungdomar, nio av tio, inte upplevde någon eller endast ?låg? föräldrapress.

Uppsatsens syfte är att genom semistrukturerade intervjuer undersöka hur socialsekreteraren upplever sin arbetssituation i en tvångsvårdprocess, med hänsyn till barnets bästa och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, i praktikens specifika kontext. Den generella uppfattningen är att socialsekreterarnas arbetssituation upplevs som god. Förutsättningen för denna uppfattning är således stöd och hjälp från kollegor och chefer. En grundlig utredning och användandet av en strategi, som kallas legitimerad övertygelse ökar känslan av säkerhet hos socialsekreterare vid ansökan om vård enligt LVU. Samtliga socialsekreterare ansågs sig själva ha ett gott handlingsutrymme då det gäller själva utredningen, men utlyser fler insatser att erbjuda familjerna.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns några skillnader i hur idrottslärare som endast undervisar i ett ämne jämfört med idrottslärare som undervisar i två ämnen såg på sin arbetssituation. Frågeställningarna utgick från att undersöka skillnader utifrån hur lärarna uppfattade sin fysiska samt psykiska arbetssituation. I deras psykiska arbetssituation ingick att försöka kartlägga graden av stress de kände i sitt arbete. Andra faktorer som ingick i lärarnas psykiska arbetssituation var även delaktighet i verksamheten samt hur lärarna uppfattade sina sociala kontaktnät på den skolan de arbetade på.Frågeställningarna som arbetet utgick ifrån var:-          Vilka likheter och skillnader finns i hur de två olika lärargrupperna uppfattar sin fysiska och psykiska hälsa?-          Vilka likheter och skillnader finns i hur de två olika lärargrupperna uppfattar sin delaktighet och gemenskap med resten av personalen på skolan?MetodMetoden som användes var kvalitativa intervjuer där totalt sex lärare, två ett- och fyra tvåämneslärare, från de båda lärarkategorierna intervjuades.

Bakgrund:Studenter har en hög konsumtion av alkohol och tränar i stor utsträckning. Alkohol i stora mängder har en negativ effekt på hälsan och träning har en positiv effekt på hälsan. Studenters upplever generellt sett sin hälsa som god. Syfte: Att undersöka alkoholvanor, träningsvanor och upplevd hälsa hos studenter på läkar-och sjuksköterskeprogrammet och undersöka eventuella samband och skillnader. Metod: Studien är en deskriptiv enkätstudie med 236 deltagare från läkar-och sjuksköterskeprogrammets termin ett och fyra.

Många drabbas av social ångest. Vikt och kroppsuppfattning relaterar till social ångest men sambandet behöver tydliggöras. Syftet med studien var att se hur mycket av variationen i social ångest över tid som kan förklaras av vikt-, och kroppsrelaterade mått, samt undersöka könsskillnader. Studien var longitudinell och baserades på en enkätundersökning vid två insamlingstillfällen med ett års mellanrum (N=361). Resultatet visade att upplevd övervikt, felaktigt upplevd övervikt, kön och kroppsnöjdhet tillsammans förklarade 7 % av variationen i social ångest över tid.

Syftet med denna undersökning var att studera eventuella skillnader i upplevd motivation och självförtroende mellan fotbollslandslagsspelande och icke fotbollslandslagsspelande ungdomar i åldern 14-19. Dessutom studerades eventuella skillnader mellan pojkarna och flickorna inom samma område. Total deltog 471 fotbollsspelande ungdomar varav 282 spelade i landslagen och 189 inte spelade i landslagen, 270 pojkar och 201 flickor. Spelarna fyllde vid ett tillfälle i enkäterna Grit scale, Sport Motivation Scale (SMS), The self-determination scale och Sport Confidence Inventory. Resultaten visade att det fanns skillnader mellan de landslagsspelande och icke landslagsspelande ungdomar inom variablerna upplevd motivation och upplevt självförtroende.

Syftet med studien är att undersöka hur tre svensklärare ser på sitt yrke. Hur beskriver de sin uppgift, sin kompetens och sin arbetssituation? I den första delen studeras vad som enligt lärarna är svenskämnets mest centrala innehåll och hur de ser på sin egen roll. Den andra delen handlar om lärarnas erfarenheter av utbildning och deras syn på kompetensutveckling. I den tredje delen studeras hur lärarna upplever sin egen arbetssituation.

Svensk lagstiftning stadgar i aktiebolagslagens tionde kapitel om att varje aktiebolag skall ha en revisor. Diskussioner har förts om att revisionsplikten bör tas bort, i första hand för små privata aktiebolag. Vi har med bakgrund av diskussionen funnit det intressant undersöka vilken upplevd nytta revisionen tillför små privata aktiebolag. Vi undersökte vårt problemområde genom en litteraturstudie och en enkätundersökning samt intervjuer med företrädare för små privata aktiebolag inom Luleå kommun. De båda empiriska undersökningarna gav oss många intressanta resultat.