Epilepsi är en sjukdom som medför en rad olika konsekvenser i det dagliga livet. Det är viktigt att allmänsjuksköterskan inte enbart har kunskap om sjukdomen i sig, utan även känner till de konsekvenser som sjukdomen kan innebära för den enskilda individen. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka vilka svårigheter personer med epilepsi kan Uppleva i sitt dagliga liv samt belysa hur allmänsjuksköterskan på ett bra och professionellt sätt skall kunna bemöta personer med epilepsi och ta fram de individuella resurser individen besitter. Metoden som använts är evidensbaserad metod. Litteraturstudien bygger på fjorton vetenskapliga artiklar som granskats enligt Carlsson & Eimans (2003) bedömningsmall. Som teoretisk referensram har Carnevali (1999) använts.

Min studie behandlar social rörlighet som har sin grund i de stora folkförflyttningar som har skett under andra hälften av 1900-talet på grund av krig. Mitt syfte är att undersöka hur klass gör sig gällande i mina tre informanters liv samt hur deras klassidentitet har förändrats vid flytten till Sverige. Indirekt talar jag även om den klassresa som mina informanter gör, då de lämnar sitt gamla liv och etablerar sig i det svenska samhället. Det är en undersökning som utgår från ett kulturhistoriskt perspektiv, där sociologen Pierre Bourdieu och hans syn på klass har varit den främsta inspirationskällan. Resultatet visar att mina informanter har med sig vissa betydelsefulla kapital då de anländer till Sverige.

Bakgrund: För att svenska företag ska kunna ta del av de synergieffekter det innebär att ha människor anställda som härstammar ur olika kulturer krävs en medvetenhet om olikheterna. Genom medvetenhet om, samt kunskap och färdigheter i den andre kommunikationspartnerns kultur kan vi skaffa oss en intellektuell kommunikationsförmåga för att först lösa de enklaste och sedan en del av de mer komplicerade problemen. Ju mer kunskap om våra olikheter vi införskaffar oss, desto lättare är det att förutse dessa problem och därmed ha en möjlighet att undvika dem.Syfte: Syftet med denna uppsats är att skapa en ökad förståelse för den problematik som kan påverka kommunikationen mellan personer med olika kulturell bakgrund. Detta i samband med kommunikation som sker i en yrkesmässig kontext.Genomförande: Studien genomfördes i intervjuformmed hjälp av fyra personer på dataföretaget UCS AB.Resultat: De kulturella faktorer som påverkar kommunikationen är uppdelningen av arbete och privatliv, användandet av Ni-formen, tvetydigheter, skämt och kroppsspråket. De fördelar som kan identifieras när personer med olika kulturell bakgrund kommunicerar är att kommunikationen blir livligare, möjligheten att få Uppleva hur andra kulturer lever i sin vardag samt de synergieffekter som uppstår då var och en ser saker och ting på olika sätt.

Vårdatmosfär är ett komplext fenomen som är avgörande för hur vårdtagare och vårdpersonal kommer att trivas på en vårdenhet. Det finns en mängd studier gjorda vad gäller vårdatmosfär men de saknas studier som beskriver helheten. Syftet med studien var att sammanställa kunskapen om faktorer som bidrar till en god vårdatmosfär. En systematisk litteraturöversikt gjordes där kvalitativa, kvantitativa och översiktsartiklar integrerades. Resultatet baserades på en analys av 20 artiklar bestående av tre dimensioner: delaktighet, relationen till vårdpersonal, fysisk miljö samt 12 faktorer som påverkar dessa.

Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att ha blivit behandlad med taktil stimulering som omvårdnadsintervention i psykiatrisk vård. Beröring är en väsentlig del av att Uppleva omvärlden i människans liv. Människor berörs och berör andra genom livet och det är en form av kommunikation. Beröring är en viktig del i sjuksköterskans omvårdnadsarbete för att uppnå hög vårdkvalitet och taktil stimulering (TS) är ett sätt att arbeta med beröring. Vi intervjuade sju personer som fått TS inom psykiatrisk vård med kvalitativ halvstrukturerad metod inom psykiatrin i Norrbottens län.

Under den verksamhetsförlagda tiden i vår utbildning till lärare, har vi mött en matematikdidaktik som mer liknar den vi själv fått Uppleva, under vår skolgång, än den vi lärt oss under utbildningen. Eftersom läraren idag har frihet att själv välja undervisningsmetod, ställde vi oss frågan; Varför ser det likadant ut nu som då vi gick i skolan? Vi ville därför undersöka om kunskaperna studenter får under sin utbildning används eller ej. Vi utförde en enkätundersökning bland de lärare som gick sista terminen hösten 2006, där de bl.a. fick svara på hur ofta de använder sig av matematikdidaktiken de lärt sig i utbildningen och vilka delar de eventuellt valt bort. För att ta reda på om de på något sätt blivit påverkade till att använda sig eller inte använda sig av didaktiken genomförde vi kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att det till viss del finns svårigheter att få möjlighet att använda sig av kunskaperna bl.a.

Bakgrund: När en patient blir svårt sjuk drabbas även de anhöriga. Det är av stor vikt att sjuksköterskan uppmärksammar de anhöriga, då de kan vara i behov av stöd och omvårdnad. Anhöriga till svårt sjuka patienter kan Uppleva känslor som rädsla, ensamhet, hjälplöshet samt osäkerhet. Syfte: Syftet var att beskriva mötet och interaktionen mellan sjuksköterskan och anhöriga till svårt sjuka patienter. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie baserad på kvalitativ och kvantitativ forskning.

Ett intresse för matematik och nyfikenhet över hur jag i framtiden ska kunna göra matematiklektionerna meningsfulla och vardagsnära för mina elever bidrog till att jag, när jag fick den, tog chansen att genomföra ett temaarbete med ett laborativt arbetssätt och göra en fallstudie över detta.Tidigare forskning visar att det är viktigt att utgå från elevers olika individuella förutsättningar, göra lektionerna vardagsnära, meningsfulla, varierande och även gärna lustfyllda. Forskningen visar även på kommunikationens betydelse, särskilt vikten av att kommunicera så att eleverna förstår både vad de förväntas lära och vad de kan utveckla.Detta examensarbete är skrivet utifrån ett sociokulturellt perspektiv efter att en fallstudie, inspirerad av aktionsforskning, bestående av såväl observationer, intervjuer, samtal och enkäter genomförts.Resultatet visar att ett laborativt arbetssätt gynnar alla elever, inte minst de svaga då det ger många möjligheter till att låta eleverna Uppleva och upptäcka. Lärarna betonar vikten av att noggrant planera lektionerna samt att vara medveten om hur man kommunicerar undervisningsinnehållet. De menar också att ett laborativt arbetssätt ger goda möjligheter till individanpassning eftersom arbetet kan utgå från de enskilda elevernas individuella behov..

Bakgrund: Andelen äldre i befolkningen ökar i Sverige och även andelen ensamboende. Forskning finns som visar att äldres livskvalitet påverkas av många olika faktorer och den visar också att känslan av ensamhet kan påverka de äldres livskvalitet. Syfte: Syftet var att belysa äldre ensamboendes upplevelse av livskvalitet och vilka faktorer som påverkar deras upplevda livskvalitet.Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats. Sju halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fem kvinnor och två män. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).Resultat: Informanterna upplevde en god livskvalitet som kan relateras till betydelsen av att Uppleva hälsa och välbefinnande, att vara fysiskt aktiv och fungera mentalt, att trivas i sin miljö, att ha sociala relationer och känna gemenskap, att ha en positiv livssyn samt att känna ekonomisk trygghet.Slutsatser: Att vara ensamboende äldre behöver inte innebära en upplevelse av ensamhet.

Syftet med denna uppsats är att med hjälp av fokusgruppsintervjuer med män mellan 25 och 35 år, belysa deras syn på konsumtion på köpcentrum. Vi använder oss av en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer. Vi utförde tre fokusgrupper där respektive grupp bestod av fyra till fem män mellan 25 och 35 år. Vi använder oss av teorier om miljö, beteende och genus för att förstå de faktorer män ser som betydande i köpcentret. Vi utgår från en egen modell baserad på S-O-R-paradigmet, Servicescape- och Servuctionsmodellen.

Na?r en fo?ra?lder drabbas av cancersjukdom blir a?ven barnen pa?verkade. Tidigt i livet utvecklar barn en ra?dsla av att bli o?vergiven av sin fo?ra?lder. Da? en fo?ra?lder drabbas av sjukdom kan barnet Uppleva det som ett hot eftersom barnet a?r oroligt o?ver att fo?ra?ldern kan do?.

Uppsatsen handlar om hur män som arbetar i äldreomsorgens särskilda boendeformer som baspersonal upplever sitt arbete, med fokus på minoritetspositionen. I uppsatsen redovisas en kvalitativ intervju med fyra män i åldrarna 25-42 år. Intervjuerna har utgått från teman som beskriver situationer där genus skapas. Intervjuerna har sedan analyserats ur ett organisationsteoretiskt samt ur ett maskulinitetsperspektiv. Analysen visar på att männen i allmänhet trivdes bra, och att omsorgsyrket upplevdes som meningsfullt.

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i Sverige. Mastektomi är ett kirurgiskt ingrepp där hela bröstet opereras bort och detta är en vanlig behandling vid bröstcancer. Att förlora ett bröst kan innebära stora förändringar i kvinnans kroppsbild och identitet. Syftet med denna litteraturbaserade studie var att beskriva hur kvinnor upplever att identiteten och kroppsbilden påverkas efter mastektomi. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturbaserad metod baserad på 11 artiklar med kvalitativ ansats.

Socialsekreterare tillhör en yrkeskategori i den offentliga sektorn där mötet med klienterna präglas av en konflikt mellan socialsekreterarens personliga visioner och den byråkratiska organisationens begränsade förutsättningar. Människa och organisation är en kvalitativ fallstudie av en försörjningsstödsenhet i Stockholms stad som undersöker hur socialtjänstens organisatoriska förutsättningar påverkar socialsekreterarnas arbetssituation. Utifrån ett organisationsteoretiskt ramverk som operationaliseras genom teorin känsla av sammanhang och dess tre delkomponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, syftar studien till att öka förståelsen för socialsekreterarnas arbetssituation. Resultatet tyder på att socialsekreterare upplever en spänning mellan att å ena sidan vara representanter av en byråkratisk organisation och å andra sidan vara medmänniskor med viljan att hjälpa klienter till självförsörjning. Studiens resultat visar även att de informanter som accepterar organisationens begränsade förutsättningar och därav har avgränsat arbetet från att förändra till att enbart hjälpa människor i nöd, tenderar att Uppleva en mindre spänning mellan organisation och person.

Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är en progressiv neurologisk sjukdom som påverkar en persons hela liv. Den progressiva sjukdomen har dödlig utgång men trots det kan personer som lever med sjukdomen Uppleva välbefinnande. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av välbefinnande hos personer som lever med ALS. I studien ingick 12 kvalitativa artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier; Att leva varje dag till fullo; Att välja en positiv syn på livet; Att känna sig behövd och vara ett stöd; Att vara sig själv.