Äldreomsorgen har varit drabbat av nedskärningar och omsorgspersonalens arbetssituation har beskrivits som tidspressad. Känslan av att inte kunna ge rimlig hjälp till de äldre och att Uppleva det som mycket att göra har kopplats till psykisk och kroppslig trötthet. Psykosociala modeller har visat att resurser i arbetsmiljön kan motverka detta. Syftet med denna studie var att ur ett hälsofrämjande perspektiv undersöka positiva arbetsmiljöfaktorer för personal inom hemtjänsten samt hur äldreomsorgen som arbetsplats tidigare beskrivits i forskning, och hur arbetsmiljön relaterar till hälsa. I syfte av en kvalitativ enkätstudie formulerades frågor viktiga för hälsa och välbefinnande ur ett hälsofrämjande perspektiv.

Att vara närstående till en person med bipolär sjukdom kan Upplevas som svårt och krävande. Det är därför viktigt att som sjuksköterska se de närstående och deras behov. Studiens syfte var att belysa vad det är att vara närstående i en familj till en bipolärt sjuk person. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet, som vidare presenteras i fyra olika teman. De närstående kunde Uppleva många olika slags känslor.

En graviditet och att bli mamma är en stor omställning, inte bara fysiskt utan även psykiskt och socialt. Kvinnor är i behov av förståelse dels från sin omgivning och dels från sjuksköterskor som i olika vårdkontexter träffar dem. Det beror på att kvinnornas upplevelser av identiteten, tankar om oro och rädsla samt positiva upplevelser är förändrade i samband med att de väntar barn. På vårdpersonal ställs det krav som bland annat kan handla om att förstå hur kvinnorna upplever sin förändrade situation. Dessutom är det viktigt att veta att olika kvinnor kan Uppleva samma situation, men på olika sätt.

Uppsatsens frågeställning: Jag vill ta reda på hur initiationen in i den kristna tron sker och hur människan tar emot den helige Ande. Bakgrunden till detta är den pingstteologisk inställningen, att man först blir kristen och sedan döpt i helig Ande. Beskriver Bibeln, och framför allt Apostlagärningarna den kristna initiationen på detta sätt? Vad innebär det för dem som lever i det nya förbundet att ha den helige Ande och vara döpt i helig Ande?Slutsats: Läran om dop i helig Ande som en tvåstegsinitiation måste avfärdas. Dopet i helig Ande går hand i hand med syndernas förlåtelse som svar på omvändelse och dop.

Syftet med studien var att undersöka idrottsutövares musikanvändande. Studien genomfördes i form av en enkätundersökning med kvalitativa och kvantitativa frågor där 252 idrottsutövare som utövar individuell idrott som till exempel friidrott och orientering deltog. Enkäten berörde frågor om idrottsutövarnas musikanvändande i vardagliga och idrottsliga situationer, känsloupplevelser i samband med musiklyssnande samt motiv till musikanvändning i idrottsutövandet. Resultatet visade att deltagarna medvetet använder musik för att påverka olika känslotillstånd i sitt idrottsutövande. Främst använder deltagarna musik i sin tävlingsförberedelse.

Färg anses livsviktig för den mänskliga organismen och en vital del av den helande trädgården. En hälsoträdgård ska tillgodose brukaren samtliga terapeutiska inslag oavsett funktionshinder. Trotts detta saknas det funktionella färginslag för den blinda brukare som söker rekreation i en helande trädgårdsmiljö. Kromoterapi är en form av färgterapi som använts sen 2000 f. kr.

Att leva med endometrios innebär att leva med en kronisk sjukdom med svår smärta. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelse av bemötande vid endometrios. Tio vetenskapliga artiklar granskades och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats vilket resulterade i tre slutkategorier: Att bli ignorerad och ifrågasatt, att Uppleva okunskap från personal inom hälso- och sjukvård samt att smärtan ses som menstruationssmärta och inte tas på allvar. Resultatet visade att kvinnor med endometrios kände sig misstrodda och avvisade av personal inom hälso- och sjukvården och omgivningen. Några kvinnor beskrev att deras partner hade varit det största stödet när det gällde de känslomässiga påfrestningarna som sjukdomen innebar.

Syftet med denna studie var att lokalisera, värdera och sammanfatta befintlig litteratur som besvarar på den centrala frågeställningen. De två centrala frågorna för studien är om tv- och datorspel kan användas för att hjälpa underlätta problematiken som människor med någon form av autism kan Uppleva, och hur bra denna metods effektivitet är gentemot mer traditionella metoder som terapi. Den teoretiska tolkningsramen som ligger till grund för denna studie är The Social Model of Disability, en modell som menar att samhället exkluderar människor med funktionsnedsättning via fördomar och okunskap på hur man bör inkludera människor med funktionsnedsättning. Data har samlats in via en form av litteraturstudie som kallas för Scoping Study och har därefter analyserats via analys genom uppräkning och tematisk analys. Resultatet visar på att datorspel kan användas för att lära ut språkliga kunskaper, igenkänning av ansiktsuttryck och emotioner, sociala erfarenheter, samt living skills (levnadsfärdigheter).

Stöd till närstående är en del av den palliativa cancervården. Närstående kan Uppleva att de inte känner hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet i och utanför vården. Syftet med studien var att beskriva upplevda behov av stöd hos närstående i sen palliativ cancervård. Som metod användes en systematisk litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar sammanställdes. I resultatet framkom tre kategorier: Stöd för att vara delaktig i vården, stöd för att bibehålla ett socialt sammanhang samt stöd i existentiella frågor.

Att leva med en livshotande sjukdom, så som cancer innebär många förändringar. För att personer som lever med cancer ska kunna känna välmående trots sjukdom måste behov personer uttrycker tillgodoses. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva behov i dagligt liv hos personer som lever med cancer. I litteraturstudien analyserades 14 kvalitativa empiriska studier genom en kvalitativ innehållsanalys, med manifest ansats. Detta resulterade i fem kategorier; att vilja känna kontroll, att önska stöd och personligt bemötande från andra, att försöka omprioritera för att kunna leva normalt, att Uppleva kroppsligt välmående samt att sträva efter hopp och försöka finna mening.

Vad handlar regeringsuppdrag Frivillig återvandring om? Detta var frågan vi ställde oss under uppsatsens gång. Med hjälp av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer var förhoppningen att förstå regeringsuppdraget och dess syfte i det svenska samhället. Genom begrepp så som segregation, stigmatisering, rationalitet, solidaritet och genom de relationella och punktuella perspektiven har vi fått en förståelse inför invandrarens problematik till anpassning i det svenska samhället då denne kan Uppleva problematik då invandraren har svårt att få det stöd denne behöver till att ta ett beslut i frågor om att stanna eller återvandra. Vi har även valt att behandla Foucaults begrepp om den disciplinerande makten då staten och samhället försvårar beslutet invandraren står inför.

Syftet med föreliggande studie var att försöka reda i litteraturen kring två välkända begrepp inom Affective Forecasting nämligen Impact Bias, som innebär att människor har en tendens att överskatta i vilken utsträckning de kommer att Uppleva en viss känsla i en framtida situation än vad som senare visar sig vara fallet, och Empathy Gaps, som innebär att människor har en tendens att underskatta i vilken grad känslotillstånd kommer att påverka deras preferenser i en framtida situation samt pröva dessa begrepp i en och samma enkätundersökning. Etthundra sextiotvå studenter, slumpvist uppdelade i två grupper, Känslogrupp och Preferensgrupp, deltog frivilligt i undersökningen. Enkätundersökningen var en mixad design med grupp (känsla kontra preferens) som mellangruppsfaktor och förtest kontra eftertest som inomgruppsfaktor. I studien visade samtliga gruppers resultat i linje med Impact Bias teorin, dvs. att deltagarna i både Känslogrupp och Preferensgrupp skattade lägre i eftertest (actual) än pretest (forecasting).

Hjärtinfarkt är en av de vanligaste diagnoserna och varje år insjuknar cirka 40000 personer i Sverige. En hjärtinfarkt innebär en stor förändring i livet och patienten måste ibland lära sig att leva ?ett nytt liv?. Det är sjuksköterskan som har till uppgift att ge dessa patienter den information de behöver för att känna sig någorlunda trygga och ge dem en chans att bemöta de förändringar som uppstått. Forskning visar att det finns brister vid informationsgivning.

Bakgrund: Patienter som har haft stroke kan Uppleva många hinder för välbefinnande. Sjukdomen i sig kan innebära trötthet, depression och olika funktionshinder. Omgivningen kan öka illabefinnandet om den präglas av fördomar, brister i vården och problem i relationer till anhöriga. Coping innebär att hitta bemästringsstrategier som reducerar stress och illabefinnande. Syftet: Att genom självbiografier beskriva hinder och förutsättningar för coping ur ett livsvärldsperspektiv hos människor som haft en stroke.

Min essä handlar om ett problem som jag ofta mött i mitt arbete på förskolan ? hur man ska hantera barn och föräldrar som kommer sent. Det blir ofta ett dilemma när olika värden ställs mot varandra så som kollegornas olika synsätt på verksamheten och på lärande, individ och gruppens behov och strukturer och regler mot vad som är praktiskt i situationen. Jag inleder essän med två berättelser om situationer från mitt arbete i förskolan som illustrerar dilemmat. Dessa situationer tar jag sedan som utgångspunkt när jag reflekterar över dilemmat med hjälp av olika teorier.