Vi har valt att skriva om hur Vit makt-miljön i Västra Götaland rekryterar unga till organisationer och vad det är som lockar unga. Vi valde ämnet på grund av att vi båda kommer från delar av Västra Götaland som har problem med dessa främlingsfientliga organisationer och vi är intresserade att ta reda på varför ungdomar dras till dessa organisationer i ?vårt? område. Syftet med arbetet är att utröna vad det är som lockar nya personer till dessa organisationer som så många vänder ryggen och som är illa omtyckt av den stora allmänheten. Vi har även tagit reda på hur dessa organisationer går till väga för att locka unga nya medlemmar till dem.

I denna uppsats behandlar jag den rättsliga regleringen som omgärdar kroppsbesiktning och de rättsliga förutsättningarna för att genomföra denna åtgärd med tvång. Vidare behandlas frågan huruvida kroppsbesiktning får genomföras med stöd av ett samtycke från den enskilde. Det föreligger ett oklart rättsläge i denna fråga och syftet med denna uppsats är att utreda betydelsen av ett samtycke från den enskilde till kroppsbesiktning. Vilka rättsliga konsekvenser får det att den enskilde lämnar sitt samtycke till kroppsbesiktning? Är frågan om samtycke relevant? I denna del redogörs för de åsikter som framförts i frågan samt mina egna uppfattningar.

Rattfylleri är ett allvarligt säkerhetsproblem i Sverige. Var 60:e timme dödas någon pga. detta brott. Det görs ca 16 000 resor per dygn där föraren har en alkoholkoncentration i blodet som överstiger straffbarhetsgränsen 0,2 promille. Ungefär lika många rattfyllerister tar polisen genom sina kontroller under ett år.

Syftet med studien a?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur pedagoger arbetar med ho?rselskadade barns spra?kutveckling och att synliggo?ra pedagogernas tankar kring a?mnet. En intressant aspekt a?r att se hur de arbetar och fo?rha?ller sig fo?r att alla barn ska utvecklas i spra?ket, ba?de enskilt och i grupp. En annan betydande fra?ga a?r hur de go?r och fo?rha?ller sig fo?r att barnen ska bli trygga i det svenska spra?ket na?r ma?nga av barnen har olika ho?rselskador pa? sina o?ron, samt olika modersma?l.

Studiens syfte är att studera vilka erfarenheter individer har som blivit utsatta för brott. Detta för att erhålla en ökad förståelse för brottsoffers situation. Utifrån syftet har frågeställningen Erfarenheter av att vara brottsoffer utvecklats. För att söka svar på frågeställningen har intervjuer valts som datainsamlingsmetod. Intervjuerna har spelats in, transkriberats och analyserats genom IPA-modellen.

This paper focuses on the relationship between actual victimization and perceived fear of crime among young women aged 18-20 years. Previous studies shows that women are more afraid of becoming a victim of crime than men, even though studies shows that men are victims of crime to a greater extent than women. The purpose of this paper was to examine women?s fear of becoming a victim of crime from a class perspective. To investigate this, we interviewed 16 young women aged 18-20 years with both working class and middle class backgrounds.

Detta fördjupningsarbete handlar om polismans rätt att förverka och förstöra alkohol. Vi tror att vi kommer att behöva den kunskapen i polisyrket. Förut så var det bara domstolen som fick förklara föremål förverkade. Nu har både åklagare och polis möjlighet att besluta om förverkande. Syftet med arbetet är att ta reda på vilken lagstiftning som finns och hur den efterlevs i det praktiska polisarbetet.

Den ekonomiska brottsligheten är ett allvarligt och växande samhällsproblem som drabbarsåväl stat och kommun som enskilda medborgare. Ekobrottsmyndigheten inrättades år 1998och är en specialistmyndighet som ligger under Åklagarmyndigheten. Ekobrottsmyndighetenhar ett stort ansvar och spelar en viktig roll när det gäller att bekämpa den ekonomiskabrottsligheten i vårt samhälle. Syftet med vår uppsats är att undersöka hurekobrottsbekämpningen i Sverige bedrivs idag samt vilka brottsförebyggande faktorer somfinns. Studien begränsas till att omfatta den ekonomiska brottsligheten i eller med anknytningtill en i huvudsak legal näringsverksamhet.För att besvara vår problemformulering genomförde vi fem personliga intervjuer.

Efter omfattande kritik mot det svenska häktningssystemet från EU och FN beträffande brott mot FN:s mänskliga rättigheter riktar sig denna studie till att undersöka hur detta ter sig på närbyråkratsnivå. Syftet med denna undersökning är att utifrån implementeringsteori studera förutsättningarna för kriminalvårdare som arbetar på svenska häkten att implementera FN:s mänskliga rättigheter i den dagliga verksamheten och arbetet med de intagna. För att genomföra detta har kriminalvårdare vid svenska häkten intervjuats utifrån huruvida de förstår, vill och kan följa FN:s mänskliga rättigheter. De slutsatser som framkommer är att kriminalvårdarna har en god förståelse kring FN:s mänskliga rättigheter. De har också viljan att efterleva dem även om motiven är av olika slag.

I det här arbetet behandlas ansvarfrihetsgrunder i tanzaniansk och svensk straffrätt. Eftersom ansvarfrihetsgrunder är mycket omfattande i båda straffrätter gör uppsatsen endast inblickar i ansvarsfrihetsgrunder i tanzaniansk och svensk straffrätt med fokus på nödvärnsrätten. Jag valde detta ämne för att få insikt i och förståelse för nödvärnsrätten i två länder med olika historisk juridisk bakgrund. Uppsatsen beskriver hur den historiska bakgrunden till tanzaniansk straffrätt, som bygger på straffrätten i tyska och engelska kolonialmakter, påverkar olikheten. Brottet definieras i båda straffrätter.

Bakgrund Hj?rtsvikt ?r en kronisk och global sjukdom som p?verkar individens fysiska och psykiska v?lbefinnande samt det dagliga livet. Egenv?rd ?r en central del av behandlingen och innefattar att f?lja vissa rader s?som ?vervaka symtom, anpassa kost och v?tskeintag, uppr?tth?lla fysisk aktivitet samt f?lja medicinska ordinationer. Patienters upplevelser av egenv?rd varierar beroende p? resurser, kunskap och stod.

Samhällstjänst är en del av den svenska straffskalan och innebär kortfattat att en dömd person utför obetalt arbete i till exempel en frivillig organisation. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa forskning kring samhällstjänst i en global kontext, samt att kartlägga studier om hur samhällstjänst upplevdes av de dömda, samt att undersöka och om det fanns en rehabiliterande aspekt i samhällstjänst. Studien belyste även samhällstjänst i jämförelse med fängelse. I resultatet användes åtta artiklar, en avhandling och en rapport som analyserades och kategoriserades för besvarandet av syftet. Resultat var att samhällstjänst finns i ett flertal länder i världen men används mest i de europeiska länderna, Nya Zeeland, Kanada och Australien samt begränsat i USA.

Syfte: Studien unders?ker hur unga uth?llighetsidrottare upplever externa faktorer som testledare och labbmilj? vid ett VO?max-test, samt hur k?nslor och mentala strategier p?verkar upplevelse och prestation. Den kartl?gger ?ven f?rberedelser inf?r testet och j?mf?r dessa med t?vlingsrutiner. Metod: Sex idrottare (4 m?n, 2 kvinnor, snitt?lder 17,5 ?r) fr?n RIG/NIU deltog i VO?max-test p? l?pband eller cykel. Testen f?ljde standardiserade protokoll och m?tte objektiva v?rden som laktat, puls och RPE.

Detta arbete behandlar dels det polisiära samarbetet men även det brottsförebyggande samarbetet mellan polisområdena Haparanda och Torneå. Städernas geografiska närhet gör att samarbetet är intressant att studera både ur ett internationellt polisiärt perspektiv samt ur ett brottsförebyggande perspektiv. Vi undersökte vilka brottstyper som dominerade hos de båda polisområden och hur man på bästa sätt skullen kunna förebygga dessa. Vi undersökte även hur samarbetet för tillfället fungerar samt vilka problem som finns. Vi har bland annat kommit fram till följande slutsatser.

Uppsatsens syfte var att belysa och analysera ideologiska samt vetenskapsbaserade aspekter kring den kontroversiella metadonbehandlingen, för att öka förståelsen för dagens pågående debatt. Uppsatsens frågeställningar var:· Hur har utformningen av och debatten kring metadonbehandlingen sett ut från 1960-talet och fram till 2000-talet?· Hur kan denna utformning och debatt förstås?För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna har texter av olika slag studerats, veten-skapliga avhandlingar, facklitteratur, texter framställda av olika myndigheter och tidningsar-tiklar, av vilka sedan valda delar har analyserats och diskuterats utifrån en ideánalytisk ideal-typisk indelning. Debatten kring metadonbehandlingen har studerats ur ett tidsperspektiv, i ett försök att täcka svensk narkotikapolitisk utveckling i relation till metadonbehandlingen mel-lan åren 1960-2005. Litteraturstudiens resultat visade bland annat att svensk narkotikapolitik under perioden utvecklats i en alltmer restriktiv och repressiv riktning, medan utvecklingen av substitutionsbehandling med metadon för opiatmissbrukare tenderar ha lett till allt färre restriktioner och en ökande tillgänglighet för brukarna.