Sök:

Sökresultat:

1606 Uppsatser om Upphörande med brott - Sida 23 av 108

SPINDELN I N?TET Rekryterarens anpassning i m?tet mellan arbetsgivare och arbetstagare

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att problematisera den komplexa arbetssituation som kan uppst? f?r en rekryterare. I en arbetsprocess beh?ver rekryteraren ta h?nsyn till arbetsgivarens s?v?l som arbetstagarens olika krav, behov och intressen. N?r dessa inte ?verensst?mmer kan en sp?nning uppst? som beh?ver hanteras av rekryteraren f?r att uppn? en lyckad rekrytering. Teori: Uppsatsen st?ttas av teorin om organisatoriskt l?rande, vilket inneb?r att man l?r sig och utvecklas b?de som individ, kollektiv och organisation sinsemellan genom utvecklingsinriktat och anpassningsinriktat l?rande. Metod: Denna uppsats bygger p? data fr?n 8 stycken semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med rekryterare som arbetar p? rekryteringsf?retag.

Effekter av kriminella MC-gÀng pÄ brottsfrekvens i Sveriges kommuner 1996-2003

Den snabba tillvÀxten av organiserad brottslighet under de senaste tio Ären ger en bra möjlighet att undersöka dess inverkan pÄ brottsförekomst ? ett relativt outforskat omrÄde i Sverige. Denna studie syftar till att undersöka hur kommuners brottsfrekvens pÄverkas av förekomsten av kriminella MC-gÀng. En panel med kommundata för Ären 1996?2003 ligger till grund för den modell, med kommun- och tidsspecifika effekter, som anvÀnds för att undersöka effekterna av kriminella MC-gÀng pÄ ett antal brottskategorier.

Det kommer alltid att finnas fula gubbar. : En studie kring rÀttsprocessen och myndigheters samverkan gÀllande sexuella brott mot barn.

Föreliggande studie har för avsikt att ta reda pÄ hur samarbetet mellan de inblandade instanserna ser ut, vid brott gÀllande sexuellt utnyttjande av barn under femton Är. Studien fokuserar pÄ rÀttsprocessen och informanternas upplevelser i samband med samarbetet mellan myndigheter, resurser och barnkonventionen. Samarbetet analyseras med hjÀlp av Max Webers sociala handlingar, aktör och struktur, makt och maktresurs, institutionalisering, kyrkan och kristendomen som institution och nya testamentet.FrÄgestÀllningen Àr: Hur upplever intervjupersonerna utredningsprocessen? Hur upplever intervjupersonerna samarbetet mellan de inblandade instanserna? Vilka svÄrigheter identifieras utav respondenterna i processen? Hur beskrivs arbetet med barnkonventionen utifrÄn respektive intervjuperson? Hur anser intervjupersonerna att sexuella övergrepp mot barn prioriteras i samhÀllet?En av slutsatserna Àr att samarbetet mellan instanserna inte Àr till belÄtenhet och att samarbetet pÄverkas av vad respektive myndighet har för handlingsförmÄga. HandlingsförmÄgan möjliggörs av organisationens handlingsstruktur som ocksÄ Àr den som sÀtter ramarna utifrÄn de ekonomiska resurserna som finns att tillgÄ för arbetet..

MedhjÀlpare till brott mot URL? : Vem och nÀr anses man vara medhjÀlpare?

InternettjÀnsten The Pirate Bay fÀlldes av Svea hovrÀtt den 26 november 2010 för medhjÀlp till brott mot URL med motiveringen att denna tjÀnst frÀmjat fildelning av upphovsrÀttsligt skyddat material utan upphovsmÀnnens samtycke. BestÀmmelsen i 23 kap 4 § 2 st. BrB lyder, ?ansvar som i denna balk Àr föreskrivet för viss gÀrning skall Ädömas inte bara den som utfört gÀrningen utan Àven annan som frÀmjat denna med rÄd eller dÄd. Detsamma skall gÀlla betrÀffande i annan lag eller författning straffbelagd gÀrning, för vilken fÀngelse Àr föreskrivet.? I dagslÀget finns ett flertal tjÀnster av liknande karaktÀr sÄsom söktjÀnsten Google och videotjÀnsten Youtube.

Skola, kompisar, förÀldrar och brott

Alla kan vi lÀra oss nÄgot, frÄgan Àr bara vilka möjligheter och tillfÀllen vi fÄr i livet och hur vi tar tillvara pÄ dem. Detta nÄgot Àr en process som börjar nÀr vi föds och slutar nÀr vi dör. Det vill sÀga ett livslÄngt lÀrande. Nu Àr det ju sÄ att allt man kommer över i kunskapsvÀg inte alltid stÀmmer överens med den kultur och det samhÀlle man lever i och dÄ finns möjligheten till att begÄ felaktiga beslut och handlingar. Hur kan man dÄ veta vad som Àr rÀtt och fel? Till en början Àr familjen det incitament som ligger nÀrmast till hands.

Brottsofferstöd i Östra Norrbotten: Polisens perspektiv

Varje dag utsĂ€tts mĂ€nniskor för brott i Sverige och att utsĂ€ttas för brott kan leda till bĂ„de emotionella och praktiska svĂ„righeter. Att den brottsutsatta har möjlighet till stöd och hjĂ€lp efter hĂ€ndelsen kan minska de negativa följderna av brottet, sĂ„som PTSD och sekundĂ€r viktimisering. I mĂ„nga kommuner i Sverige finns lokala brottsofferjourer som finns till för de brottsutsatta, men i distriktet Östra Norrbotten finns det ingen verksamhet som specifikt tĂ€cker detta omrĂ„de. Syftet med detta examensarbete Ă€r att undersöka om poliserna i Östra Norrbotten upplever att de kan erbjuda eller hĂ€nvisa de brottsutsatta individerna tillrĂ€cklig hjĂ€lp. Åtta poliser i distriktet intervjuades för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt ta del av deras upplevelser.

Att drabbas av postpartumdepression : En litteratur?versikt

Bakgrund Postpartumdepression drabbar i genomsnitt 13 procent av alla nyf?rl?sta kvinnor v?rlden ?ver. Det ?r en komplex diagnos som inverkar b?de p? individen och hennes omgivning, tillika p?verkas hur diagnosen upplevs av yttre faktorer som samh?lle, v?rd och socialt n?tverk. Relaterat till detta genomf?rdes denna litteratur?versikt f?r att skapa f?ruts?ttningar att m?ta patienter med postpartumdepression p? b?sta s?tt.

Fastighetsaktier och inflationen : Kortsiktiga och lÄngsiktiga samband

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka fastighetsaktier inflationsskyddande förmÄga. En av de pÄstÄtt frÀmsta anledningarna att investera i fastigheter Àr att de sÀgs erbjuda ett bra skydd mot inflationen. Dock har fastighetsaktier, i motsats till direkta fastighetsinvesteringar observerats vara negativt korrelerade med inflationen. Det har ofta citerats som bevis för att fastighetsaktier avviker frÄn utvecklingen av den underliggande fastighetsmarknaden. Emellertid har det argumenteras att fastighetsaktier borde vara kopplade till den underliggande direkta fastighetsmarknaden dÄ bolagens verksamhet Àr förvaltningen av fastigheter.

Kan barn ha uppsÄt? En studie av den ersÀttningsrÀttsliga problematiken dÄ barn begÄr brott

Den 1 september 2010 trÀdde en ny ansvarsgrund om vÄrdnadshavares principalansvar i kraft. Genom lagÀndringen har det införts en ny ansvarsgrund i SkL 3 kap. 5 § som stadgar att vÄrdnadshavare skall svara solidariskt för skador som barn orsakat till följd av ett brott, upp till en femtedels prisbasbelopp. Varken i lagen eller dess förarbeten uppstÀlls nÄgon nedre ÄldersgrÀns för detta ansvar. Konsekvensen av den valda systematiken blir att en skadelidande kan hÀvda att Àven mycket smÄ barn gjort sig skyldiga till ett uppsÄtligt eller straffrÀttsligt oaktsamt handlande.

Operationssjuksk?terskors och kirurgers erfarenheter och upplevelser av intraoperativ kommunikation

Bakgrund: Operationssjukv?rd beskrivs som en h?gteknologisk h?griskverksamhet. I operationssalen arbetar ett tv?rprofessionellt team. Kommunikationen mellan dessa professioner har en avg?rande betydelse f?r b?de samarbetet mellan professionerna och f?r patients?kerheten.

Hur blir en valnöt en skalnöt : SprÄkliga processer i kreativt skrivande med ungdomar

I den ha?r vetenskapliga essa?n underso?ks starten av en skrivworkshop, i tva? ungdomsgrupper, som en ga?stande skrivpedagog och fo?rfattare leder pa? deras skola. Den inledande bera?ttelsen belyser fo?rfattarens skrivarbete och spra?kha?llningar. I tva? fo?ljande bera?ttelser, fra?n tva? workshopsituationer i tva? klasser, gestaltas hur olika ha?llningar till det skrivna och talade spra?ket konfronterar varandra.

Hur pÄverkar eftergymnasial utbildning brottslighet? : En studie av svenska lÀn för perioden 2000-2008

Hur pÄverkar högre utbildningsnivÄ brottslighet? Den hÀr uppsatsen undersöker effekt av eftergymnasial utbildning pÄ vÄldsbrott respektive stöld-, rÄn- och hÀleribrott. VÄr första hypotes Àr att eftergymnasial utbildning har en minskande effekt pÄ vÄldsbrott genom högre alternativkostnad av brott samt att psykologiska faktorer pÄverkas positivt. VÄr andra hypotes Àr att eftergymnasial utbildning har en ökande effekt pÄ stöld-, rÄn- och hÀleribrott via högre avkastning till följd av mer kunskap för planering och utförande av denna typen av brott. Vidare förmodas en högre utbildningsnivÄ  generera mer tillgÀnglig egendom vilket leder till tilltagande incitament för stöld-, rÄn- och hÀleribrott.

N?r det osynliga blir synligt

Bakgrund: Diabetes typ 2 ?r en kronisk och progressiv sjukdom d?r en god glykemisk kontroll ?ravg?rande f?r att f?rebygga komplikationer. Sjukdomen st?ller stora krav p? individensegenv?rdskapacitet, d? dagliga beslut kring kost, fysisk aktivitet och l?kemedelsbehandling direktp?verkar glukosniv?erna. F?rm?gan att uppn? och bibeh?lla god glykemisk kontroll ?r n?ra relateradtill h?lsolitteracitet och individens m?jlighet att f?rst?, v?rdera och oms?tta information i praktiskhandling.

OmvÀrldens agerande vid grova brott mot de mÀnskliga rÀttigheterna i Afrika.

Genom att utgÄ frÄn Graham Allisons modell Organisational Behavior undersöker denna uppsats huruvida FN:s agerande vid grova brott mot mÀnskliga rÀttigheter, sÄ som folkmord, förÀndrats pÄ en tioÄrsperiod. DÄ FN inte Àr den ende aktör vid sÄdana kriser har vi valt att studera hur regionala organisationer (Organisationen för Afrikansk enhet/Afrikanska Unionen) samt enskilda stater ( USA) agerat i samma fall. Dessa undersöks utifrÄn Allisons modell Rational Actor. Genom att studera folkmordet i Rwanda och den humanitÀra krisen i Darfur ser vi hur omvÀrldens bemötande utvecklats. Trots att förutsÀttningar har förbÀttrats och erfarenheterna ökat kvarstÄr dock problematiken med att agera.

Provokation : Bevis- och brottsprovokation

Detta arbete handlar om provokativa ÄtgÀrder. VÄr uppfattning Àr att det Àr viktigt att den enskilde polismannen har kÀnnedom kring juridiken i detta Àmne. Syftet med denna rapport Àr att undersöka hur bevis- och brottsprovokation fÄr anvÀndas vid bekÀmpningen av brottslighet. Vi har Àven försökt att klargöra begreppen, samt peka pÄ oklarheter som rÄder inom detta omrÄde för att pÄ sÄ sÀtt visa pÄ dess komplexitet. Vi har genom studier av lagtext, propositioner, Statens offentliga utredningar (SOU), utlÄtanden av Justitieombudsmannen (JO) och justitiekanslern (JK), juridisk litteratur samt rÀttsfall satt oss in i rÄdande rÀttslÀge.

<- FöregÄende sida 23 NÀsta sida ->