Syftet med denna studie var att undersöka hur elever i årskurs nio uppfattar och tolkar syftet med att ha bild i skolan i relation till kursplanen i bild. Avsikten var att få en bild av huruvida elevernas syn på ämnet förändrades om de fick möjlighet att tolka kursplanen, vilket jag ansåg som användbart i mitt framtida yrke som bildlärare då bild ofta är ett ämne som ses ner på och jag vill hitta ett bra angreppssätt för att nå eleverna. Genom att låta eleverna tolka kursplanen hoppades jag att det skulle påverka elevernas attityd mot ämnet. Problemställningen berörde elevernas syn på ämnet före, under och efter undersökningen. Undersökningen genomfördes i form av en enkät som delades ut till tre klasser på två skolor.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva barns copingstrategier vid smärta och undersöka sjuksköterskors kunskaper och även bristande kunskaper om smärta och smärtskattning hos barn. Sökning av vetenskapliga artiklar har skett vid Högskolan Dalarnas databaser där Blackwell Synergy och Elin har använts. Sammanlagt användes 23 artiklar till studien, varav 21 i resultatet. Hanteringen av smärta hos barn var ofta problematisk och i stort behov av en förbättring. Sjuksköterskan var den som hade huvudansvaret för barns smärttillstånd.

Den obligatoriska prövningen av miljöeffekter från verksamheter som medför eller riskerar att medföra olägenhet för människors hälsa och miljön regleras i såväl internationell som nationell rätt. Inom EU-rätten är MKB-direktivet och IPPC-direktivet de viktigaste för prövningen av miljöfarlig verksamhet. I Sverige regleras miljöprövningen i miljöbalken kap. 16-25. I början av 2000-talet justerades det svenska regelverket på miljöprövningens område för att bättre anpassas till EU-rättens krav, samt för att öka effektiviteten i handläggningsförfarandet hos de svenska tillståndsmyndigheterna.

Personor som designmetod är både hyllad och ifrågasatt. Scenarier och personor är två modeller som inkluderar användaren på olika sätt. Personor ska visualisera användaren och scenarier illu- strerar användaren i interaktion med den kommande produkten. Syftet med denna studie var att ta reda på om personor tillför något vid utveckling av informationstjänster för särskilda grupper, som scenarier inte redan gör. För att undersöka syftet utvecklades fyra personor med tillhörande scenarier.

Många hälsoproblem har samband med livsstil. Känslor, problem och konflikter aktualiseras under en sjukdomskris. Patientundervisning är en viktig Uppgift som sjuksköterskan har ansvar för. Undervisning går ut på att lära människor om sjukdomens diagnos, behandling och konsekvenser för livet. Patienterna informeras om hur sjukdomen kan tänkas progrediera, vad de själva kan göra för att lindra sitt lidande och varifrån de kan få hjälp.

I uppsatsen kommer läsaren att få ta del av hur läraren arbetar för att uppnå kunskapskraven i Lgr11. Vårt syfte med undersökningen är att undersöka hur läraren arbetar för att eleverna ska uppnå kunskapskraven i naturvetenskap för årskurs tre. Vi vill sätta oss in i lärarens situation och hur läraren känner för denna Uppgift. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med 12 verksamma lärare i årskurs ett till tre på olika skolor. Huvudresultatet av vår undersökning visar tydligt att flertalet av lärarna som vi intervjuade kände av en osäkerhet inför naturvetenskapsundervisningen.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka några elevers sätt att beskriva motivation. Hur de själva formulerar, definierar och uppfattar motivation. Skolan har i Uppgift att förmedla kunskap samt skapa förutsättningar så att eleverna kan tillägna sig och utvecklar kunskap (Lpf 94). Till detta krävs att miljön är lärande och motiverande, men vad innebär egentligen det? Går det att påverka motivationen och hur gör man det i så fall? Motivation har blivit definierat och hanterat på många olika sätt genom åren och beskrivs av Giota (2002) som en av de svåraste Uppgifter inom pedagogiken.

I dagens byggnader ställs allt högre krav på stora rum och öppna ytor vilket ger efterfrågan på ökad spännvidd hos bjälklagen. Detta är svårt att klara av med traditionella träbjälklag. För att ändå få ett lätt bjälklag undersöks möjligheten att kunna fördela ut bjälklagets belastning i två riktningar. Bjälklaget ska alltså vara fyrsidigt upplagt. För att lösa detta har en idé uppkommit som går ut på ett samverkansbjälklag mellan trä och plåt.

Barns behov, ekonomi och politik är det som utgör innehållet i den allmänna debatten i media kring de pedagogiska verksamheternas hantering av resurser. Syftet med denna uppsats är att undersöka pedagogers uppfattningar om resurser och dess fördelning i förskola och skola. Undersökningen har genomförts med tre kvalitativa fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tolv deltagare från fem olika pedagogiska verksamheter i Östergötland. Intervjuerna har sammanställts, analyserats och jämförts med en teoretisk översikt där litteratur samt nationell och internationell forskning inom området behandlats. Undersökningen visar att det är pedagogen själv, tillsammans med arbetslaget, som är den största resursen, samt att det finns resurser i verksamheterna som är outnyttjade på grund av pedagogernas bristande tid, kompetens och engagemang.

I denna studie har vi inriktat oss på matsituationens betydelse för barns språkutveckling. Vi har delat upp studien i två delar, en förstudie och en huvudstudie. Syftet med förstudien var att undersöka vad som hände under matsituationen med avseende på barns språkutveckling. Huvudstudiens syfte var att ge en vidgad förståelse för matsituationens betydelse för barns språkutveckling. För att uppnå syftet med huvudstudien har vi fokuserat på tre frågesällningar som handlade om pedagogens tankar kring arbetet före, under och efter matsituationen i syfte att stimulera språkutvecklingen.

Den här rapporten undersöker om och i så fall hur webbplatser kan användas som ett återkommande inslag i matematikundervisning. Bland annat Skolverkets utvärdering av grundskolan 2003 visade att matematiklektioner av många elever upplevs som långtråkiga och enformiga. Med rätt utformade applikationer för dator och Internet kan kanske ett medium för ett annorlunda och för eleverna mer engagerande sätt att lära matematik erbjudas. Inom det här projektet konstruerades en webbplats med Uppgifter som nästan uteslutande utformats som små spel och sedan delat sin i nivåer efter svårighetsgrad. För att klara en nivå och på så sätt ta sig vidare till nästa behöver en elev först klara alla Uppgifter på den aktuella nivån.

Det ökade inflödet på landets akutmottagningar ställer stora krav på sjukvårdspersonal att de ger patienterna ett snabbt och säkert omhändertagande. Sjuksköterskan har som Uppgift att bedöma, prioritera alla vårdsökande samt dokumentera all viktig information. Bedömningen sker utifrån riktlinjer som är baserade på sökorsak. Dokumentationen av olika åtgärder har betydelse för det fortsatta vård- och behandlingsarbetet och kan vara helt avgörande för patientsäkerheten. Syftet med studien var att beskriva hur väl dokumentationen genomfördes i patientens journal vid besök på akutmottagning.

Som skoglig sektorsmyndighet är det Skogsstyrelsens Uppgift att omsätta regeringens skogspolitiska mål i praktiken. De behöver därför ha kunskap om deras arbete faktiskt ger effekter i skogsbruket. Ett verktyg för att undersöka effekter är utvärderingar. Genom en utvärdering kan Skogsstyrelsen se vilka effekterna är samt få ett underlag till att förändra och utveckla framtida projekt. Denna studie syftade till att utvärdera effekter hos deltagare avseende kunskapsinhämtning och användningsgrad samt deltagarnas upplevelse av vattenkvällarna i projektet Skogsbruk och vatten inom Landsbygdsprogrammet hos Skogsstyrelsen i Östergötland.

Hypertoni finns bland uppskattningsvis 1,8 miljoner svenskar och basen i behandlingen bör utgöras av livsstilsförändringar. Riskfaktorer vid hypertoni är tobak, alkohol, övervikt, brist på fysisk aktivitet samt stress. Sjuksköterskans Uppgift är att motivera till levnadsvanor i positiv riktning genom hälsosamma val. Undervisning är en planerad aktivitet med avsiktligt mål till förändring hos en individ. Sjuksköterskan ska få patienten att känna empowerment och bli följsam till behandlingen.

Den föreliggande studien syftar till att undersöka hur fem engelsklärare i grundskolans senare år uppfattar individualiseringen av engelskundervisningen. Utifrån detta syfte formulerades tre frågeställningar vilka behandlar lärarnas inställning till skollagens krav på att undervisningen ska ta hänsyn till varje elevs behov; vilka faktorer de anser inverkar på deras möjligheter att individualisera undervisningen; samt hur de säger sig individualisera engelskundervisningen. Data samlades in via intervjuer och analyserades utifrån studiens teoretiska utgångspunkter som är det sociokulturella perspektivet utifrån Vygotskij och Säljö; samt ramfaktorteorin utifrån Lundgren och Stensmos skrifter. Resultatet pekar på att de intervjuade engelsklärarna har en generellt positiv inställning till individualisering. De menar att individualiseringen innebär att läraren kan hjälpa en elev att nå längre, genom att läraren då sätter sig in i elevens behov och kan utmana denne på rätt nivå.