Syftet med studien var att få mer kunskap om vilka motiv människor har till att ständigt återkomma till Sweden Rock Festival och vilka upplevelser under festivalen som attraherar dem. Frågeställningarna var: Varför väljer man att återkomma år efter år till samma festival, och vilka upplevelser under festivalen är attraherande?Till grund för empirin, ligger en kvalitativ studie med intervjuer av sju ständigt återkommande besökare till Sweden Rock Festival. Analysen grundar sig på socialpsykologiska teorier om mänskliga möten av Goffman och psykologiska teorier om motiv. Dessa är bl a; Cromptons teorier om push och pull faktorer och Manells och Isa-Aholas escapeseeking modell.Resultatet visar att informanterna väljer att återkomma för att uppleva sådant de saknar i sina liv till vardags.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur en offentlig organisation som uttalat arbetar med Lean förhåller sig till Lean, samt belysa hur värdeflödesanalyser kan tillämpas i det dagliga arbetet med Lean. I litteraturundersökningen framkom det att lean är svårt att definiera och arbeta med. Bakgrundsdiskussionen tar upp en ansträngd sjukvård som tidigare har erfarenhet av att introducera metoder och arbetssätt avsedda för privat verksamhet. Som ett resultat av litteraturundersökningen, bakgrunden och problemdiskussionen leder frågeställningen för studien till hur uppfattas Lean inom en offentlig verksamhet där man uttalat arbetar med Lean? skiljer sig uppfattningen åt beroende på vem man frågar i den hierarkiska strukturen? I så fall på vilket sätt? För att besvara frågeställningen användes kvalitativ forskningsmetodik med induktivt och deduktivt synsätt.

Syftet med denna studie var att undersöka hur personer som tränar på gym ansåg att olika faktorer påverkade betydelsen för hur trovärdig en gyminstruktör är. Frågeställningarna var: Finns det faktorer som är betydelsefulla för trovärdigheten oberoende av träningsmängd och bakgrundsfaktorer? Varierar uppfattningen av vad som gör en gyminstruktör trovärdig beroende på hur många träningstillfällen per vecka en person har? Skiljer sig uppfattningen av vad som gör en gyminstruktör trovärdig mellan personer som har en lång tids medlemskap i gymkulturen? Metoden var enkätundersökning som genomfördes på sex olika gymanläggningar i mellanstor stad i västra Sverige. Enkäterna bearbetades i ett datorprogram och diskuterades sedan utifrån begreppet trovärdighet ur ett sociokulturellt perspektiv. Det framkom att den faktor som graderades högst för trovärdigheten hos en gyminstruktör var att kunna uppvisa goda kunskaper om träningsformen.

The main purpose of this thesis was to take part of girl?s descriptions and experiences of their treatment for deliberate self-harm and to investigate whether they still experience effects of the treatment today. Our main research questions where; how do the girls describe their experiences of the treatment method, do the girls describe that they still experience any effects of the treatment, and finally how do the girls look back on their treatment today? In order to answer these questions, we carried out eight qualitative telephone interviews with girls that had undergone treatment in a specific treatment centre. We chose to analyze the material from the salutogenic theory and the concepts of SOC (sense of coherence) and with a hermeneutic approach.

Avsikten med denna studie var att belysa hur funktionshindrade barn uppfattas av andra barn. Jag intervjuade tio barn i år 4, från två olika skolor. I den ena skolan går flera funktionshindrade elever. Jag valde att samtala med barnen utifrån 6 bilder föreställande andra barn - 4 med olika funktionshinder och 2 utan synbara funktionshinder. De slutsatser jag tycker mig kan dra utifrån det material jag har, var att alla tio respondenter hade en relativt enhetlig uppfattning om hur funktionshindrade barn tänker och känner.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen. Sjukdomen medför bördor för anhöriga. Anhöriga får göra uppoffringar på sitt eget liv och många faktorer i livskvaliteten påverkas. Syfte: Syftet är att beskriva vilka faktorer som påverkar anhörigas livskvalitet när en familjemedlem har Alzheimers sjukdom.Metod: Sökorden var Alzheimers sjukdom, anhöriga och livskvalitet och sökningen utgick från tre databaser. Studien är litteraturbaserad och grundad på nio vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa.

Bakgrund och problemformulering: Globaliseringen och samhällets informations-utveckling under 90-talet förändrade den traditionella ekonomistyrningen då intresset för icke-finansiella faktorer inom ekonomistyrningen tog fart och sedan har ökat i hög grad under senare år. Företag kan inte längre vara konkurrenskraftiga genom att bara tillgodose sina materiella resurser. Istället krävs idag att såväl organisationer, tillverkningsföretag som tjäns-teföretag både ser till sina materiella och immateriella resurser. Det Balanserade styrkortet har varit ett svar på detta. Modellen har till att börja med varit tänkt och använd av privata sidan men visat sig passa ickevinstdrivande organisationer lika bra om inte bättre varför det gör det intressant att undersöka följande frågor: 1.

Ett företags varumärke innefattar allt som en organisation vill stå för. Det är mycket viktigt att alla inom organisationen har en gemensam förståelse för varumärket och implementerar dess värden i sitt vardagliga arbete. Apoteket kommer inom en snar framtid möta en ny konkurrensutsatt marknad och är nu i full gång med att förändra sitt varumärke och dess vision, uppgift och kärnvärden för att bättre stå sig i den kommande konkurrensen.Syftet med uppsatsen är att undersöka eventuella skillnader mellan Apotekets nya varumärke; Apotekets idé, och uppfattningen om varumärket hos ett urval av chefer inom Apoteket i en medelstor, svenska stad. Vidare är syftet att undersöka hur utformningen av den interna processen för varumärkesförändringen sett ut och hur denna kan ha påverkat chefernas uppfattning.En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med den interna och den externa projektledaren för varumärkesförändringen samt med fyra stycken chefer inom Apoteket står som grund för vårt empiriska material. Teorier kring områden som varumärkesidentitet, interna förändringsprocesser, chefers roll i förändring, kommunikation och utbildning har framtagits och omformats utifrån empirin, vilket gett oss en teoretisk grund för vår fortsatta analys.Vid studien framkom att det över lag råder en samstämmighet i uppfattningen av varumärket hos cheferna med hur Apotekets idé beskriver det nya varumärket.

När man kommer ut i arbetslivet efter avslutad utbildning så finns det en del krav och uppfattningar om vad man bör kunna för att fungera väl i valt yrke. Kunskaper som man till största del bör ha fått med sig från den utbildning man gått. Vad det gäller nyutexaminerade kockar som denna undersökning handlar om så är kunskaper i grunder ett exempel på något som man behöver ha för att klara sig bra i inledningen av sitt nya yrkesliv.Genom att genomföra en undersökning med hjälp av att intervjua kockar som relativt kort tillbaka klarat sin utbildning samt även med väl yrkeserfarna köksmästare, så har jag försökt få en bild av hur det ser ut med "nya" kockars kunskaper. Är uppfattningen hos både dessa kockar och köksmästare att kunskaperna efter utbildningen räcker till för att klara yrket på godtagbart sätt?I undersökningen tar jag även upp tidigare forskning, som kan sättas i relation till undersökningen och dess syfte, samt kort om vad läroplanen säger om kunskaper och liknande.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur teckenspråkiga elever fostras till samhällsmedborgare genom gymnasielärares talhandlingar och språkbruk. Undersökningen fokuserar således på demokrati samt medborgarskap och i förhållande till elevernas specifika funktionshinder relateras detta till begreppen tillgänglighet och delaktighet. Materialet till undersökningen samlades in med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer och har bearbetats utifrån en diskursanalytisk teori- och metodlära. Diskursanalys innebär att forskaren analyserar hur språket bidrar till att forma uppfattningen av olika fenomen vilket för denna uppsats medför att lärarna genom sina talhandlingar bidrar till att forma uppfattningen av eleverna som samhällsmedborgare.Den diskursiva analysen resulterade i att fyra separata diskurser kunde formuleras: kunskaps-, ansvars-, trygghets- respektive arbetslivsdiskursen. Dessa diskurser presenteras med hjälp av citat från det empiriska materialet och visar hur eleverna förväntas agera på det ena eller andra sättet för att leva upp till de skilda medborgarroller som diskurserna erbjuder.

Att ställas inför en förlossning är något ambulanssjuksköterskor kan råka ut för. En förlossning sker väldigt sällan prehospitalt och det är väldigt få ambulanssjuksköterskor som får vara med om det. En ambulanssjuksköterska ska kunna ge bra information och skapa ett lugn i den stressade situationen. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av att delta vid förlossningar prehospitalt. Nio ambulanssjuksköterskor intervjuades.

Hur vi människor ser på oss själva och vårt samhälle påverkas mycket av de bilder som medier visar oss. Medier visar upp ideal som förklarar för oss vad som är manligt och kvinnligt. Ur den aspekten är det därför relevant att undersöka hur dessa bilder ser ut. I den här uppsatsen undersöker jag hur bilden av idealt föräldraskap och moderna föräldrar ser ut i tre svenska föräldramagasin. Mitt mål är att få fram föräldramagasinens bild av moderna föräldrar och föreställningar om vad föräldraskapet innebär.Jag har kommit fram till att de tre magasinen framställer föräldraskapet som både krävande och präglat av dåligt samvete, men något som samtidigt inte är så svårt som det kan verka.

Modebloggar ses oftast som en positiv källa till information och inspiration. Unga tjejer är de mest frekventa bloggläsarna och enligt tidigare forskning har bloggläsande en central betydelse för uppbyggnaden av unga kvinnors identitet. Syftet med studien är att undersöka vilka riktlinjer för identitetsskapande som modebloggarna ger samt på vilket sätt modebloggarna vägleder individen till konsumtionssamhället. Metoden utgörs av den kvalitativa innehållsanalysen, vilket syftar på att blottlägga hur medietexter omedvetetreproducerar särskilda dominerande normer och föreställningar. Resultatet visar i stora drag att olika konsumtionsbaserade teman som individualitet, karriär, lycka och effektivitet genomsyrar modebloggarna.

Syfte: Syftet var att undersöka vårdnadshavares uppfattning av hälsosamtalet med skolsköterskan för deras barn i förskoleklass, samt att undersöka om det fanns någon skillnad i uppfattning utifrån vårdnadshavares födelseland.Metod: Kvantitativ deskriptiv studiedesign med enkät som skickades till vårdnadshavare för 236 barn. Deltagandet efter två påminnelser var 64,8 % (n=153).Resultat: Hälsosamtalet som helhet uppfattades som mycket bra av 56,2 % (n=86) och bra av 37,9 % (n=58), det fanns skillnader i uppfattning utifrån vårdnadshavarnas födelseland (p=011). Tiden som var avsatt för samtalet upplevdes av 6,5 % (n=10) som otillräcklig och informationen som gavs inför samtalet upplevdes av 6,5 % (n=10) som bristfällig och av 3,3 % (n=5) som mycket bristfällig. Uppfattningen var att informationen under samtalet gavs så att den helt kunnat förstås, 90,2 % (n=138). Det förekom skillnader i förståelse av information utifrån vårdnadshavarnas födelseland (p=0,006).

Syftet är att utifrån GRI:s riktlinjer undersöka ICA:s hållbarhetsredovisning samt jämföra den med den generella uppfattningen som intressentgruppen leverantörer har om hållbarhetsredovisningar.ICA tar GRI:s riktlinjer på stort allvar vid tillämpning av dessa vid upprättandet av sin hållbarhetsredovisning. Leverantörernas intresse påverkar ett flertal resultatindikatorer som ICA inte har definierat som resultatindikatorer valda utifrån leverantörernas intresse..