Inom lyckoforskningen finns kvantitativa studier däribland Veenhoven (2008) som via sin studie belyser hur lycka påverkar hälsa. Denna studies syfte är att genom en kvalitativ analys identifiera essensen i detta mångtydiga begrepp och belysa dess komplexitet. Ett antagande finns om att kvinnor tenderar att behöva mer uppskattning än män. Deltagarna var 79 kvinnor och 40 män. De beskrev en händelse då de upplevt lycka.

Uppsatsen undersöker sambandet mellan lycka relaterat till inkomst, ålder, kön,hälsotillstånd samt civilstånd. Syftet är att undersöka om inkomst, ålder, kön,hälsotillstånd och civilstånd påverkar den självrapporterade lyckan. Studien behandlar även frågan om individer blir lyckligare i och med ökningar i BNP. Metoden kommer att genomföras med hjälp av ekonometriska metoder och baseras på datamaterial som samlats in genom landstäckande enkätundersökningar i Sverige under tidsperioden 1986-2011. Tidsperioden har avgränsats till åren 2003- 2011 respektive 1996- 2011.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida jämställdhet på landsnivå kan förklara individers lycka. Studien undersöker också om jämställdhetspåverkan har olika betydelser för män respektive för kvinnors lyckonivåer samt om individers attityd till jämställdhet gagnar lycka beroende på vilken jämställdhetskontext individen befinner sig i. Livstillfredsställelse används i studien som ett mått på lycka, då kognitiv helhetsbedömning anses påverkas mer av jämställdhet än lyckans affektiva beståndsdel. Undersökningen görs med hjälp av flernivåanalys och datamaterialet som används kommer främst ifrån ESS, European Social Survey och är således subjektiv data. Resterande datamaterial består av makrodata hämtat från Human Development Report och The Quality of Government Institute.

Ungdomsarbetslösheten har ökat på många håll i Europa som en konsekvens av lågkonjunkturen och i januari 2010 låg den i Sverige på 29,1 procent. I Schweiz har ungdomsarbetslösheten, generellt sett, varit jämförelsevis låg och år 2009 låg siffran på 8,2 procent. Examensarbetets syfte var att undersöka vilken psykologisk inverkan arbetslöshet har på arbetslösa ungdomar. En enkätundersökning genomfördes med 74 arbetslösa ungdomar i åldrarna 15 till 24 år i Sverige och Schweiz. Enkäten baserades på locus of control, self-efficacy och lycka/psykologiskt välbefinnande och ungdomarnas syn på framtiden och på livet som helhet utvärderades också.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur vetenskapen om lycka kan vara relevant isocialt arbete.Frågeställningar: Mina frågeställningar är:- Vad är lycka och vilka är dess bestämningsfaktorer?- Hur kan lyckans bestämningsfaktorer förstås i relation till perspektiv i socialt arbete?- Vad kan lyckoforskningen bidra med i socialt arbete?Metod: Jag har använt mig av en kvalitativ litteraturstudie - en så kallad litteraturöversikt - sommetod, och har haft en hermeneutisk ansats. Jag har haft för avsikt att skapa en överblick överlyckoforskningen och perspektiv i socialt arbete, samt förstå och finna skärningspunkter mellande två vetenskaperna.Sammanfattning och resultat: Lyckoforskningen visar att de viktigaste källorna till denindividuella lyckan är få till antalet och att det som gör oss människor lyckliga är ganska självklarafaktorer som finns i vardagslivet. Sammanfattningsvis visar mina resultat och min analys att detfinns flera skärningspunkter mellan perspektiv i socialt arbete och lyckoforskningen. Vetenskapenom lycka kan vara relevant i socialt arbete och ge socialarbetaren lärdomar och vägledning iarbetet med människor..

Denna studie syftar till att undersöka vad lycka är och betyder för barn, enligt hypotesen att lyckan tenderar vara en central del i livet, där barns föreställningar kan tänkas ligga närmre psykologernas uppfattningar om lycka än filosofernas, då dessa de senares uppfattningar är mer komplicerade och mångdimensionella. Ansatsen är att jämföra barns uttalanden med forskningsrön kring lycka. Studien har sin utgångspunkt i ett filosofiskt frågeställande förhållningssätt, med den positiva psykologin som ram. Undersökningen presenteras i form av en deskriptiv studie av 121 barns reflektioner kring lycka. Den är huvudsakligen disponerad kring tre centrala delar: Vad lycka är, vilka förutsättningarna är för att bli och vara lycklig samt vad som medverkar till individens lycka.

Hur personer tänker, tolkar och förstår situationer påverkar hur lyckliga de är. Syftet med uppsatsen är att utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv undersöka hur individer konstruerar lycka. Detta har gjorts genom att undersöka hur individer konstruerar  positiva definitioner av situationer och hur negativa definitioner kan göras om till mer positiva. Uppsatsens empiri utgörs av filmen Love actually, som det har utförts en kvalitativ analys av. Social interaktion visade sig genomgående vara centralt för hur individer konstruerade sina definitioner av situationer ? positiva så väl som negativa.

Goda arbetsvillkor, livsvillkor, och bra relationer gör att människor mår bra, syftet med studien var därför att undersöka hur arbetsvillkor och livsvillkor såg ut hos kommunanställda som upplevde sin hälsa som mycket god. Kvalitativa intervjuer genomfördes med nio personer från olika yrkesområden inom den aktuella kommunen där alla upplevde sin fysiska och psykiska hälsa som mycket god. Fem kategorier framkom efter en kvalitativ forskningsansats, dessa var rikt socialt liv, god livsstil, stöd i familjen, goda arbetsvillkor och tidigare traumatisk upplevelse. Ett övergripande tema framkom vilket omfattade personlighetens betydelse och upplevelse av lycka samt att leva i nuet. Helheten som omfattade de intervjuades livsstil, deras personlighet och goda relationer samt att de trivdes med sig själva och hade en närvaro i nuet, trots svårigheter, gjorde att de kände sig lyckliga.

The overall purpose of this study has its starting point in theories about the consuming society and its advertising. I have examined what kinds of methods that are being used in TV-commercials for beauty products, to influence the consumers. To study advertising, a semiotic method, symbolic interactionism and other theories which discuss symbols and influences, have been used. Six different TV-commercials for beauty products have been examined.The results from this study indicate that the advertiser apply to feelings such as, happiness, a sense of satisfaction, status and success, to affect the consumers behaviour. The findings in this research are discussed in the light of different theories which deal with the significance and the meaning of symbols..

Happiness is often considered our ultimate goal in life. This essay explores the political im- plications of this view, through the critique of happiness found in the works of Simone de Beauvoir and Sara Ahmed. Ahmed and Beauvoir consider happiness to be harmful as a po- litical goal, since it tends to diminish dimensions of power and conflict in favor of harmony, and is not compatible with a political philosophy based on freedom or liberation. Happiness is often confused with the ethical Good, but this essay argues that happiness does not ne- cessarily entail good things. Indeed, happiness can be used to justify oppression and unjust political systems..

Människans exponering för massmedia gör att kvinnor och män dagligen påminns om hur idealmänniskan bör se ut. Detta kan för många individer leda till ett utbrett kroppsmissnöje. Syftet var att undersöka implicita och explicita attityder till det kvinnliga kroppsidealet. De explicita attityderna mättes med en enkät och de implicita attityderna mättes med implicit associations test (IAT). För att försöka få en attitydpåverkan av kontext effekt fick försöksdeltagarna läsa antingen en positivt eller negativt riktad tidningsartikel till kroppsidealet.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka uppfattningen hos bilförare om äldre bilförare som en risk i trafiken. Arbetets frågeställningar var: hur ser uppfattningen om äldre bilförare som en risk i trafiken ut, stämmer denna med vad forskning och statistik visar och finns här en skillnad i kvinnors och mäns uppfattning? Den första hypotesen var att äldre bilförare uppfattas som merolämpliga bilförare än vad som faktiskt har kunnat beläggas. Den andra var att syn och reaktionstid är orsaker som till stor del bidrar till att äldre bilförare kan uppfattas som olämpliga bilförare. Respondenterna var universitetsstudenter som hade valts ut programvis inom olika ämnesområden.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka om det i ett urval av storsäljande självhjälpslitteratur med fokus på självutveckling förmedlas narcissistiska budskap. Studien grundar sig i tidigare forskning som behandlat narcissism utifrån både ett psykologiskt-, och ett samhällsperspektiv. Därutöver har forskning om självhjälpslitteratur utgjort en del av referensramen för studien. Kvalitativ innehållsanalys har applicerats på materialet. Det empiriska urvalet har bestått av tre svenska självhjälpsböcker som figurerat på topplistor för större återförsäljare av litteratur på internet.

Syftet med denna studie var att inom den positiva psykologins ramar se hur optimism (LOT-r, Scheier, Carver, & Bridges, 1994) förhåller sig till lyckonivå (OHQ, Hills & Argyle 2002) och livstillfredsställelse (SWLS, Diener, Emmons, Larsen & Griffin, 1985) och om detta skiljer sig i kön, civilstånd och ålder. Studien undersökte också vad som gör individer lyckliga. Urvalet var av snöbollsmetoden och 106 respondenter deltog där 47 var män och 59 var kvinnor. Civilstånd delades upp i tre kategorier, gifta/sambo, särbo och ensamstående. Ålder delades upp i tre kategorier, 18-29, 30-49 och 50-74.

Lyckobegreppet har intagit en alltmer central roll i den internationella välfärdspolitiska diskussionen under den senaste tioårsperioden. Lycka har i regel setts som ett begrepp bestående av två delar: (1) livstillfredsställelse (dvs. hur nöjd en individ är med sitt liv) och (2) affektivt välbefinnande (dvs. hur individen känner sig) vilket utgör det s.k. hybridteoretiska lyckobegreppet.