Studiens syfte är att undersöka hur lärare inom idrott och hälsa arbetar med kunskapskraven för slutet av årskurs nio. Detta arbete består av en tolkningsprocess och användandet av kunskapskraven, där innehållet ska förmedlas samt kommuniceras mellan lärare och elev. Vidare behandlar studien elevers Uppfattningar om kunskapskraven.I samband med införandet av Lgr11 introducerades även nya kunskapskrav för elever i slutet av årskurs nio. En diskussion kring problematiken gällande kunskapskraven, vid införandet, bestod bland annat av dess innehåll samt tolkningsbarhet för en likvärdig bedömning. Studien har utgångspunkt i det hermeneutiska perspektivet samt läroplansteorin.

Syfte med denna undersökning var att ta reda på vad förskollärare hade för Uppfattningar om begreppet mobbning i förskolan och hur de arbetar för att förebygga det. För att få svar på syfte och frågeställningar användes kvalitativa intervjuer där tankar och åsikter ligger i fokus. Vi valde därmed att intervjua sex stycken förskollärare på tre stycken förskolor, en privat och två kommunala. Intervjusvaren analyserades och sammanfattades inom kategorier som framkom som mest centrala i resultatet. Resultatet visar att det råder delade meningar samt en otydlighet om vad mobbning innebär i förskolan.

Det övergripande syftet med studien är att ur ett genus- och socialkonstruktionistiskt perspektiv återspegla vilka Uppfattningar som råder om vad kvinnliga respektive manliga fritidspedagoger gör och förväntas göra i fritidshemsverksamheten. Intentionen är att kartlägga fritidspedagogers arbetsuppgifter vilket innebär att deltagande observationer är att föredra. Då vår avsikt även är att undersöka fritidspedagogers Uppfattningar och föreställningar kring genus och normer, används semistrukturerade intervjuer. Tre kvinnliga och tre manliga fritidspedagoger observeras och intervjuas i studien. Resultatet av studien ger oss en uppfattning kring fritidspedagogers fördelning av arbetsuppgifter.

Syftet med min studie är att undersöka och beskriva pedagogers Uppfattningar om lekarbete och barns utveckling efter deras lekarbete i förskolan. Att följa några barn som får lekarbete och genom pedagogerna runt barnen se om de tycker att det sker en utveckling hos barnen under och efter genomfört lekarbete. Jag intervjuade fem förskollärare och en barnskötare genom att använda mig av halvstrukturerade intervjuer, indirekt har observationer varit en del av undersökningen eftersom deltagarna ombads observera barnen före intervjuerna. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att pedagogerna såg att barnens självkänsla, deras sociala förmåga och deras språkliga och kognitiva utveckling ökade. Men de konstaterade framförallt att barnens självkänsla och självförtroende påverkades mest av lekarbetet. Lekarbete är oftast en bland flera åtgärder i barnets åtgärdsprogram.

BakgrundI bakgrundsavsnittet definierar vi centrala begrepp i studien. Vi redogör även förstyrdokument och tidigare forskning. Områden som tas upp i tidigare forskning är barnsolikheter i en inkluderande miljö, det individuella och det kollektiva, kommunikationens betydelse samt pedagogens roll i arbetet med barns perspektiv och intresse.SyfteSyftet med examensarbetet är att undersöka pedagogers Uppfattningar kring hur barnsolikheter tas tillvara i förskolans dagliga verksamhet. De frågeställningar som ligger till grund för vår undersökning är följande:? På vilket sätt resonerar pedagoger kring barns olikheter?? På vilket sätt upplever pedagoger att de tar tillvara på barns olikheter?MetodI undersökningen har vi använt oss av intervju som redskap.

The purpose of this thesis was to examine teachers? perception of communication in the Mathematics lesson. I wanted to find out how teachers look at communication as a didactic manner and how they view their role in encouraging communication and discussion during the Mathematics lesson and what communication can contribute to students? learning in Mathematics, according to their beliefs. I have chosen a qualitative approach; I have interviewed six Mathematics teachers working in three different schools.

Undersökningens syfte var att beskriva lärares och elevers Uppfattningar om elevinflytande på gymnasieskolan. Syftet grundades utifrån fyra frågeställningar som handlar om vilka Uppfattningar som förekommer om elevinflytande i undervisningen bland lärare och elever, i vilken utsträckning och på vilket sätt eleverna har möjlighet att påverka och vara med och forma sin undervisning, hur lärarna och eleverna uppfattar elevernas möjlighet till att påverka skoldemokratiskt och om elevernas syn på elevinflytande stämmer överens med lärarnas. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer och har genomförts med lärare och elever från tre gymnasieskolor. Sammanlagt har tolv personer intervjuats, två lärare och två elever från varje skola. Resultatet av intervjuerna visar att elevinflytandet fungerar på en skola vad det gäller det formella inflytandet.

Den här studien handlar om bloggar samt elevers och lärares bloggvanor på en gymnasieskola.Syftet med uppsatsen är att undersöka bloggvanor och Uppfattningar om bloggar hos gymnasieelever och lärare i en gymnasieskola. Mina frågeställningar är:*Hur definierar elever och lärare bloggen som text och genre?*Vilka bloggvanor har elever och lärare?*Vad har elever och lärare för Uppfattningar om bloggar?*Anser lärare att bloggar kan locka till läsning och skrivande?*Vad har lärare för inställning till bloggar i undervisningen?Den teoretiska anknytning som används är teorier om blogg som fenomen, bloggens historia, blogg i Sverige samt motiv för att blogga.Studien genomfördes genom två kvantitativa enkätundersökningar, med kvalitativa inslag i form av öppna frågor, i två klasser samt bland lärare på en gymnasieskola i Västra Götalandsregionen. Resultatet som framkom av studien är att både elever och lärare definierar bloggar som personliga, subjektiva, ofta uppdaterade, aktuella och kortfattade. Två kvinnliga elever och två manliga lärare skriver blogg och anledningar till att de skriver är för att det är kul, för att informera/uppdatera andra om något samt för att få respons.

Syftet med denna uppsats är att belysa barns Uppfattningar om ideala utseenden ur ett genusperspektiv. Vi har utgått från fyra frågeställningar som avsåg att ta reda på hur 9- och 10-åriga flickor och pojkar uppfattar ideala utseenden, kvinnliga och manliga utseenden, för- och nackdelar med utseenden samt varifrån de får sina Uppfattningar. Detta har vi studerat genom att använda oss av den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Enskilda intervjuer har genomförts med sammanlagt åtta barn, fyra flickor och fyra pojkar, på två slumpvis utvalda skolor.Studien visade att barnen mestadels relaterade ideala utseenden till yttre attribut, så som kläder. Ett idealt utseende var enligt barnen fördelaktigt för att bli omtyckt, passa in i kamratgruppen och för att göra ett gott intryck på andra.

Vårt arbete om elevers inflytande i förskola och skola syftar på att ge en inblick i de båda verksamheterna gällande pedagogers Uppfattningar om elevinflytande. De frågor vi koncentrerat oss på är hur pedagogerna i förskolan och skolan uppfattar elevinflytande och vad elevinflytandet resulterar i. Vårt mål var också att undersöka om det är det någon skillnad eller likhet mellan elevers inflytande i förskolan och skolan och om pedagogerna i förskolan och skolan lever upp till läroplanernas mål vad gäller elevinflytande. För att få svar på dessa frågor har vi valt att intervjua pedagoger i de båda verksamheterna. Genom både litteratur och intervjuer har vi kommit fram till att elevinflytandet ses som något positivt och att eleverna genom elevinflytandet finner motivation.

Syftet med denna studie är att granska lärares Uppfattningar om och tolkningar av begreppet god lärandemiljö med fokus på de fysiska faktorerna samt att undersöka hur lärarna i sin yrkesroll omvandlar sina kunskaper och erfarenhetertill att skapa en god fysisk lärandemiljö i sina klassrum.Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med lärare i årskurs 1 ochårskurs 3 på två olika skolor. Skolorna valdes ut genom så kallat bekvämlighetsurval. Aktuell litteratur och forskning inom ämnet har studerats.Studien redovisar några av lärarnas mest framträdande tankar och åsikter om lärandemiljöer men även likheter och olikheter i svaren vad gäller tolkningen av begreppet. Studien slår fast att på grund av befintliga byggnader, brist på tid och rådande ekonomi kan lärarna endast påverka lärandemiljön vad gäller möblering och material. Om inte dessa hinder fanns skulle lärarna bättre kunna använda sina kunskaper till en positiv förändringav lärandemiljön..

Syftet med studien var att undersöka lärares Uppfattningar i samband med användningen av IWB i undervisningen. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer  med sammanlagd nio lärare i grundskolan. För att ta reda på lärarnas Uppfattningar ställdes följande frågor: Hur uppfattade lärare att IWB påverkar på elevens lärande? Hur IWB påverkade på lärares behandling av undervisningsinnehåll? I vilka sammanhang upplever du fördelarna och/eller nackdelarna med användningen av IWB? Resultat visade att användningen av IWB skapade nya sätt att kommunicera med föräldrar både muntligt och med hjälp av den digitala IT-tekniken. Användandet av IWB i kombination med e-post och Internet ökade kontaktytorna mot elever och föräldrar.

Termen brottsoffer är ny företeelse och har bara funnits i ordlistorna sedan mitten av 1970-talet. Undersökningar och forskning kring brottsoffer är ännu yngre. I den här uppsatsen ställs frågorna, vilka blir betraktade som brottsoffer och vilka faller utanför? Denna uppsats är även en kritisk granskning av brottsofferverksamheten med tonvikt på unga brottsoffer. Det som undersöks är: vad det finns för för Uppfattningar om brottsoffer, om det finns Uppfattningar som idealiserar hur ett brottsoffer skall vara och bete sig: Förutsätter brottsoffersystemet i sådana fall ett brottsoffer som kännetecknas av dessa attityder?: frågorna om vilka är de unga och utsatta brottsoffren är och vilken den allmänna synen på brottsoffer är, besvaras även.

Mitt syfte med studien var att ta reda på lärares Uppfattningar gällande ämnet svenska som andraspråk på utvalda lärosäten. l litteraturdelen bearbetas det flerspråkiga perspektivet genom nationell och internationell forskning och styrdokumenten.Jag valde en kvalitativ ansats och telefonintervju som metod. Fem lärare med en gedigen kompetens i mångfaldsfrågor deltar i studien. Resultatet visar att ämnet svenska som andraspråk fortfarande behövs som ett eget ämne. Svenska som andraspråk är alla lärares ansvar enligt informanterna och det krävs att utbildningen förändras mot att möta samhällets ökade språkliga och kulturella mångfald.I diskussionen vävs litteraturen samman med lärarnas Uppfattningar om ämnet svenska som andraspråk.

Syftet med studien var att undersöka vad barnskötare och förskollärare har för uppfattning om blyghet hos förskolebarn samt hur de upplever att arbeta med blyga barns sociala utveckling. Studien utgår från ett fenomenografiskt perspektiv som syftar till att finna variationer i beskrivningar av fenomenen blyghet och social utveckling. Studiens empiri är insamlad från kvalitativa intervjuer från de två yrkeskategorierna inom förskolan. En intervjuguide har utformats som stöd under intervjuerna och studiens resultat och analys har skiljts mellan barnskötare och förskollärares utsagor. Resultatet har analyserats utifrån 23 kategorier, enligt den fenomenografiska ansatsen, där huvudkategorierna är blyghet och social kompetens.