LAG ELLER VÄRDEGRUND. VAD STYR I PRAKTIKEN?Öberg, MariaÖstberg, YlvaÖrebro UniversitetAkademin för juridik, psykologi och socialt arbeteSocionomprogrammetSocialt arbete, 61-90 poängC-uppsats, 15 poängHt 2009 SammanfattningStudien syftar till att belysa den problematik som finns gällande tillämpningen av lagstiftningen i brottsbalken (BrB, 1962:700) och offentlighet ? och sekretesslagen (OSL, 2009:400) då brukare inom 9:9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS, 1993:387) begår brott. Dessutom vill vi undersöka chefers tillämpning av ovan nämnda lagstiftning utifrån fiktiva fall. Vidare syftar studien till att undersöka hur de etiska grundprinciperna inom LSS påverkar enhetschefernas beslut om åtgärder gällande situationer då brukare begått brott.

Vårt syfte med detta arbete är att undersöka förskollärares uppfattningar om rörelse för barn i förskola och förskoleklass. Vi har valt att använda följande frågeställningar:? Hur uppfattar förskollärarna betydelsen av rörelse för barn i förskola och förskoleklass?? Hur uppmuntras barnen i förskola och i förskoleklass till rörelse av förskollärarna?Vi använde oss av sex stycken kvalitativa intervjuer med förskollärare och kommer utifrån dessa skildra deras uppfattningar i olika beskrivningskategorier. Uljens (1989) skriver att beskrivningskategorier används i fenomenografi för att beteckna och sammanföra kvalitativt skilda uppfattningar som en grupp individer har av samma fenomen. De kategorier som framkom kring hur förskollärarna uppfattar rörelse för barn var utförande, hinder och påverkan.

Syftet med detta examensarbete är att synliggöra vilka uppfattningar lärare och elever har om lust och motivation i textilslöjden. Forskning visar att slöjd upplevs som ett lustfyllt ämne och att lustfyllda situationer påverkar elevers inlärning och utveckling positivt. Frågeställningarna i detta examensarbete syftar därför till att synliggöra lärares och elevers uppfattningar om lustens roll i textilslöjdundervisning, orsaker till lust och motivation samt strategier för att skapa lust och motivation i textilslöjden.För att svara på dessa frågor har en undersökning med kvalitativ ansats utförts. Intervjuer med fyra lärare och fem elever på skolor i grundskolans senare år och på gymnasiet har analyserats och resulterat i flera kategorier som visar på lärares och elevers uppfattningar.Dessa kategorier beskriver uppfattningar kring lustens och motivationens roll i textilslöjdundervisning. De intervjuade menar att lust gör det lättare att lära sig.

Studien syftar till att erhålla en djupare förståelse om hur ordningsvakters uppfattningar om hur deras yrkes? och privatroll ser ut. Vidare är syftet att ta reda på hur våld och hot hindrar utförandet av en framgångsrik vaktroll. Metoden vi har använt oss av var semistrukturerade kvalitativa intervjuer med åtta ordningsvakter. Studiens resultat tyder på att yrkes? och privatlivet utgör två separata sfärer.

Våga vittna projektet startade hösten 2005 av det lokala brottförebyggande rådet (BRÅ) iEskilstuna i samarbete med polisen. Anledningen till att starta upp ett sådant projekt var föratt både polisen och ungdomar reagerade på att ungdomar kände sig hotade och trakasseradedå de skulle vittna mot någon annan.Viktigt att vittna ville med sitt projekt belysa problematiken och även informera ungdomarvad de kan göra när de blivit utsatta för brott, upplysa de om hur de kan arbetabrottsförebyggande samt vad de kan göra för att förhindra att de blir utsatta för brott.Syftet med denna studie är att ta reda på hur arbetet med vittnesskydd och vittnesstöd kan fåungdomar att vittna. Vi har valt att genomföra ett flertal intervjuer med civila utredare ochpoliser i både Eskilstuna och Stockholm samt leta fakta genom litteraturinsamling ochinläsning av artiklar.Våga vittna och Viktigt att vittna är två projekt som gett väldigt goda resultat, genomprojekten anser de ansvariga att de har nått ut till ungdomarna och gett de unga en ökadkunskap. Det har visat sig att ungdomarna efter projektets genomförande självmant tagitkontakt med polis och andra forum för att diskutera och ställa frågor.Vi anser att både Våga Vittna samt Viktigt att vittna är två projekt som är mycket relevantaför att få unga att ta steget att våga vittna. Det är viktigt att vuxna upplyser de unga vad somhänder före, under och efter en rättegång.

Varje år kommer det in ett stort antal anmälningar till polisen om män som misshandlat sina kvinnor. År 2003 var siffran 22 500 st och siffrorna ökar för varje år samtidigt som mörkertalet vad gäller detta brott också är högt. Man tror att det bara är ca en tiondel av brotten som kommer till polisens kännedom. Detta brott har uppmärksammats mycket de senaste åren både inom media och inom politiken.1993 tillsatte regeringen en Kvinnovåldsskommision som fick till uppgift att se över frågorna som rör mäns våld mot kvinnor. För att Du som läsare ska få en ökad förståelse för detta problem har vi valt att, i början av arbetet, redogöra för hur man genom tiderna har sett på mäns våld mot kvinnor.

Syftet var att studera högstadie- och gymnasieelevers syn på en bra lärare vilket jämfördes med deras lärares uppfattningar om detsamma. Avsikten var att upptäcka skillnader och likheter mellan de två elevgrupperna, samt mellan elever och lärare. Vi tillämpade en metod där försökspersonerna fick utveckla sina egna åsikter genom fri uppsatsskrivning under titeln Vad kännetecknar en bra lärare?. Vi använde textanalys som metod för att granska materialet.

Syftet med min studie är att belysa och lyfta upp medlarens roll och försöka visa på vad det är för olika "verktyg" de använder sig av i rolluppbygganden. Hur sker rollutvecklingen för medlare i den praktiska verksamheten? De medlare som har intervjuats hade alla en förhållandevis lång erfarenhet av medling och hade under denna tid lärt sig vad som fungerar och inte. Data har insamlats genom att jag har intervjuat 3 medlare. Dessa har bearbetat utifrån fyra områden, intake - när ärendet kommer in, throughput - där medlingen görs, output - vad hände sedan och återkopplingen - till vem och varför, och hur de utformar sin roll.

Studien syfte var att undersöka och beskriva skilda uppfattningar av konflikter mellanbarn och dess hantering i förskolan hos förskollärare. Studien är en kvalitativ studiemed en fenomenografisk ansats som bygger på intervjuer av ett antal förskollärare.De frågeställningar som låg till grund för studien var: Hur ser förskollärare påkonflikter mellan barn i förskolan? På vilket sätt hanteras återkommande konflikter? Påvilket sätt kan förskolläraren få stöd i sitt sätt att hantera konflikter?Det framgår av resultatet att förskollärare i studien har erfarenheter av konfliktereftersom de möter dem dagligen på förskolan. Dessa erfarenheter ligger till grund förhur de agerar i sin yrkesroll. De ser gärna att barnen själva hanterar konflikter ochagerar när de anser att behovet finns.

I denna studie undersöktes förskolebarn och skolbarns uppfattningar av lustfyllt lärande. Fokus i tidigare forskning kring ämnet har främst legat på att utgå från lärares uppfattningar, men denna studie har riktat in sig på barns perspektiv av lustfyllt lärande. En fenomenologiskt inspirerad metod har tillämpats för att nå syftet, som är att utforska och beskriva det essentiella i barn och elevers uppfattningar av att känna motivation och lust till lärande. Vi ville också försöka förstå hur traditioner och institutioner formar barn och elevers möjlighetsvillkor. Datainsamlingsmetoden var gruppintervjuer och intervjumaterialet har analyserats och kategoriserats i teman.

Inom yrken som polis tullbevakare och säkerhetskontrollant är det av stor betydelse att kunna avgöra när en person ljuger eller talar sanning. Forskning har visat att personer som arbetar i dessa yrken såväl som studenter, tenderar att basera sin bedömning av lögn på stereotypa uppfattningar. Studiens syfte var att undersöka kroppsspråkets betydelse vid bedömning av lögn. Deltagare var 20 säkerhetskontrollanter, 6 tullbevakare, 31 poliser och 26 personer med övriga yrken varav 42 män. Deltagarna fick svara på en enkät om kroppsspråkets betydelse.

Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga hur kriminaljournalistiken har förändrats de senaste 25 åren. Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys av brottsartiklar i Dagens Nyheter, Aftonbladet, Sundsvalls Tidning och Arbetarbladet. Underlaget är taget från två veckor i september 1987 och 2012. Texterna har vi kodat utifrån ett kodschema med variabler gällande bland annat kön, brottstyp, gestaltning, källanvändning, offer och misstänkt. Vi har sedan korskört vissa variabler för att jämföra hur de såg 1987 mot 2012.Vi kom fram till att andelen kvinnliga textförfattare gick från att vara i minoritet till majoritet mellan 1987 och 2012.

Socialstyrelsen beskriver en kommande brist på operationssjuksköterskor i Sverige, samtidigt visar statistik av antal ansökningar till specialistutbildningen att färre sjuksköterskor väljer inriktningen operationssjuksköterska. I litteraturen beskrivs operationssjuksköterskans yrke som dolt för utomstående, och det kan vara en orsak till det låga intresset att välja yrket. Syftet med denna pilotstudie var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om operationssjuksköterskans yrke. Studien är genomförd med kvalitativ induktiv ansats som en intervju med öppen ingångsfråga. Data är analyserat med manifest innehållsanalys.

Syfte: I detta arbete vill jag lyfta fram niondeklassares uppfattningar och erfarenheter av elevinflytande på en grundskola för de senare skolåren. Jag vill också ta reda på i vilken mån skolans uttryckta ambitioner för elevinflytandet gett effekt, samt jämföra elevernas uppfattningar och erfarenheter av elevdemokrati med läroplanens.Metod: Kvalitativa intervjuer med åtta niondeklassare.Slutsatser: Utifrån studien kan utläsas att eleverna i stort är nöjda med sitt inflytande på skolan, men också att de vill ha mer inflytande. Främst vill de ha ökat inflytande över undervisningen, vilket de upplever sker i för liten omfattning och enbart hos någon enstaka lärare. Uppfattningarna om vad som går respektive inte går att ändra på skiljer sig i vissa fall kraftigt åt. Områden som förknippas starkast med inflytande är bland andra skolmaten, toaletterna, ordningsreglerna och elevrådet.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka elevers uppfattningar om algebra och problemlösning samt granska hur dessa uppfattningar påverkas beroende på elevernas val av gymnasieprogram, kön och slutbetyg i grundskolan. Syftet är vidare att ta reda på vilka eventuella hinder och svårigheter eleverna själva uppfattar då de använder algebra för att lösa matematiska problem. Som metod för att söka svar på syfte och frågeställningar har valts att genomföra en enkätundersökning med elever som går första året på gymnasiet och som läser antingen naturvetenskapsprogrammet eller bygg- och anläggningsprogrammet. Enkätundersökningen består av två delar, en del som undersöker elevers uppfattningar om matematik i allmänhet och algebra och problemlösning i synnerhet, samt en del som försöker reda ut vilka svårigheter eleverna uppfattar då de ska lösa matematiska problem med algebra. Svaren sammanställs genom en analys av vilka eventuella skillnader och likheter som finns beroende på elevernas val av gymnasieprogram, kön och betyg i grundskolan.