Utifrån kvalitativa djupintervjuer med fyra lärare tolkas utsagor kring NO-undervisning med avseende på elevernas förförståelse. Studiens fokus ligger på elevernas förförståelse, hur läraren beskriver begreppet, om läraren tar reda på den och använder förförståelsen i sin NO-undervisning. I undersökningen har olika förhållningssätt framkommit som kan relateras till olika syn på lärande. Lärarens förhållningssätt till elevernas förförståelse påverkar de valda undervisningsmetoderna. Enligt våra resultat låter de intervjuade lärarna sina elever på något sätt uttrycka sin förförståelse.

Valet vi gjorde gällande undersökningsområde grundar sig i att vi båda kommer att vara verksamma pedagoger i en miljö där flerspråkighet förekommer. Vårt syfte med studien var att undersöka hur man i grundskolan arbetar både språk- och kunskapsutvecklande i olika ämnen för elever med SVA. Vi ville också undersöka vikten av meningsfulla lärandesituationer samt betydelsen relationen har mellan läraren och eleven. För att uppnå detta syfte mötte vi klasslärare, SVA lärare och rektorer och tog del av deras erfarenheter, upplevelser och tankar kring ämnet. Resultatet som framkommit är tydligt, det saknas tid, pengar och kunskaper inom ämnet SVA.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur individualiserad undervisning fungerar i praktiken. Fyra huvudområden,som anses vara grundläggande kriterier för individualiserad undervisning dvs. ansvar, planering, motivation och kontroll undersöks närmare. För att undersöka detta använde jag mig av fem kvalitativa intervjuer med lärare som dagligen arbetar med individualiserad undervisning i grundskolans senare år. Erhållna resultat visar att variation av innehåll och arbetssätt fungerar enligt teorin.

Syftet har varit att undersöka och beskriva gymnasieelevers uppfattningar om dans i skolan samt om dessa präglas av sociala relationer och kulturella bakgrunder. Genom enkäter med 108 elever och intervjuer med fem elever vid en gymnasieskola har vi samlat information. Undersökningarna är utförda hos elever med skilda och ofta knappa erfarenheter av dans i skolan. Resultaten har visat på samband mellan deras uppfattningar och tidigare erfarenheter av dans. Många upplevde dans som positivt men saknade en personlig relation till dans i skolan.

Syftet med uppsatsen är att synliggöra vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har av tjat samt vilka arbetssätt de använder sig av för att förebygga det. För att få svar på detta har vi gjort en kvalitativ studie där vi samlat in empiri genom att intervjua pedagoger i förskolan. Vi har valt att fokusera på pedagogernas variation i uppfattningar av tjat. Det resultat vi fått fram är att de pedagoger vi intervjuat uppfattar att de tjatar i olika situationer, men att de även har många och varierade arbetssätt att ta till för att förebygga och minska ner på det. ?.

Underbehandlad smärta fortsätter att vara ett problem och vissa orsaker till detta kan vara brister i omvårdnaden. Patienternas smärtupplevelse....

Syftet med detta examensarbete var att beskriva och öka förståelsen för vad lärare har för uppfattningar om bedömning i matematik i skolår 3. Syftets frågeställningar tydliggör undersökningen huvudsyfte och visar på att bedömning är ett komplext ämne och har betydelser av skiftande slag. Med detta som utgångspunkt konstruerade vi en intervjuguide för att söka svar på våra frågeställningar. Undersökningsmetoden var fenomenografisk med kvalitativa intervjuer som redskap. Vi har intervjuat 6 behöriga lärare som arbetar eller har arbetat med elever i skolår 3 om deras uppfattningar om bedömning i matematik.

Syftet med vår studie var att ta reda på, hur kvinnliga respektive manliga förskollärare uppfattar sitt arbete ur ett genusperspektiv. Forskningsfrågorna fokuserade på vilka uppfattningar förskollärarna har om kvinnligt och manligt, hur dessa uppfattningar grundläggs men även hur dessa påverkar förskollärarnas pedagogiska arbete. Vi läste in oss på tre olika genusteorier och tre olika lärandeperspektiv. I vår undersökning använde vi oss av kvalitativa intervjuer och genomförde intervjuer med tre kvinnliga och tre manliga förskollärare, som arbetar i förskola. Resultatet visade, efter bearbetning, att det inte finns särskilt stora skillnader mellan mäns och kvinnors genusuppfattningar.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar för att stimulera elevers motivation till lärande. Vilken betydelse får motivation för hur lärare utformar sin undervisning samt hur lärare ser på och agerar för att stimulera motivation till lärande. Utifrån följande frågeställningar studeras motivation och undervisning ur ett lärarperspektiv: Vilka aspekter i lärarens förhållningssätt är betydelsefullt för elevernas motivation? Vilka motivationsfrämjande faktorer implementeras i undervisningen? Vilka strategier använder lärare för att hantera omotiverade elever och stimulera dem till lärande? Som metod för studien har kvalitativ intervju använts. Sex lärare har intervjuades och undervisade alla i årkurserna 1- 3.    Studiens resultat visar att lärarna utförligt arbetar med att främja motivationen i klassrummet.

Det råder delade meningar om synen på ledarskap. Det finns forskare som menar attledarskapet är viktigt och ibland till och med avgörande för en organisation, medan det finns de som ställer sig mer kritiska till ledarskapets betydelse och anser att det är ett överskattat fenomen. Studiens teoretiska ram utgår från den rådande ledarskapsdiskursen som säger att vi nu befinner oss i ett postbyråkratiskt samhälle där styrningen är mer decentraliserad ochledarskapet bygger på förtroende och dialog framför regelstyrning, men att det ändå utövas en form av lätt byråkrati. Resultatet diskuteras utifrån Raelin (2010) och Tengblads (2006) syn på chefens nya roll, Alvesson och Sveningssons (2012) olika perspektiv på ledarskap, samt diskursen kring rationellt och normativt styrsätt som presenteras av Bartley och Kunda (1992). Syftet med studien är att undersöka chefers uppfattningar om sitt ledarskap, vilkenbetydelse cheferna anser att deras ledarskap har för organisationens framgång samt om denrådande diskursen kring ledarskap påverkar chefernas uppfattningar.

Vårt övergripande syfte med denna undersökning är att finna ut i vilket syfte lärare använder drama i sin undervisning och hur de uppnår dessa. Vi har genom vår litteraturstudie dragit slutsatserna att drama är ett gott instrument för att skapa en sammanhållning i klassen, ett instrument för inlärning som också i förlängningen skapar en trygghet i gruppen och en stärkt självkänsla hos den enskilda eleven. Drama tydliggör också för eleven skeenden inom historien såväl som samhällskunskapen som annars kan vara svåra att förstå och arbeta kring. Genom att intervjua åtta lärare som arbetar med drama i sin undervisning kom vi fram till att drama är ett ypperligt instrument att använda som komplement till den traditionella undervisningen..

Jag har gjort en fallstudie av sex- och samlevnadsundervisning i en muslimsk fri skola. Studien bygger på en kvalitativ undersökning. Jag har främst använt mig av kvalitativa intervjuer och observation.Studiens syfte är att få förståelse på hur denna undervisning är utformad i en religiös skola som har en muslimsk profil. Vidare är syftet att försöka öka förståelsen för hur elevernas religion eller islamisk kultur kan påverka deras lärande och uppfattningar om sex - och samlevnadsfrågor utifrån lärarens perspektiv.Undersökningens resultat visar att människokroppens byggnad och funktion samt pubertetens inverkan på individen, är i fokus i sex- och samlevnadsundervisning i denna skola såväl för flickor som för killar. Fokus i flickors undervisning var i arrangerat äktenskap och omskärelse.

Högskolan iJönköpingHögskolan förlärande och kommunikationD-uppatsLärande 91-120 hp.AbstractAnna Jakobsson & Catarina MarkusLära genom portfolio ? men vad?? En kvalitativ studie om några elevers lärande med portfolio som redskap och metodÅr: 2008 Antal sidor: 47I föreliggande studie är huvudsyftet att utveckla kunskap om elevers och pedagogers kvalitativt skilda uppfattningar av vilket lärande som elever utvecklar genom arbete med portfolio. I ett vidare syfte jämförs skillnader och likheter av uppfattningar.Bakgrunden sammanfattar kort vad portfolio kan innebära. Forskning kring reflektion, metakognition, värdering och bedömning kopplas som centrala element till portfolioarbetet.Studiens teoretiska utgångspunkt är den fenomenografiska forskningsansatsen och som metod har använts en halvstrukturerad intervjuform. Undersökningsgruppen innefattar nio elever i år 5- 6, samt fem pedagoger.Resultatet visar på kvalitativa skillnader i uppfattningar av vilket lärande som utvecklas hos elever genom portfolioarbete.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare uppfattar att ansvarsfördelningen vid upptäckandet av och arbetet med elever i behov av särskilt stöd fungerar på två utvalda skolor. Vem är ansvarig för att elever i behov av särskilt stöd får den hjälp de behöver för att nå målen? En vinkling som tas med är lärarnas uppfattningar om styrdokumenten och hur dessa tillämpas i praktiken. Tre klasslärare och en speciallärare på två olika skolor har därför intervjuats om sina uppfattningar kring hur arbetet med elever i behov av särskilt stöd ser ut på deras skola avseende ansvarsfördelning, resurser och styrdokumentens förankring i verkligheten. Då det numera i skollagen står om en ny form av stödinsatser, under benämningen extra anpassningar, tas lärarnas uppfattningar kring detta upp.

Vårt arbete syftar till att undersöka om och på vilket sätt pedagoger anpassar sin undervisning och sitt arbetssätt till det mångkulturella klassrummet i två förskoleklasser. I forskningsbakgrunden behandlar vi litteratur kring bland annat kulturell mångfald, betydelsen av vad pedagogen har för förhållande till elevers kulturella bakgrund, elevers språkutveckling och pedagogiska arbetssätt för ett mångkulturellt klassrum. I vår studie har vi använt oss av deltagande observation samt arrangerad forskningsintervju av två förskolelärare som undervisar i mångkulturella klassrum. Resultatet av vår studie har visat att den ena pedagogen delvis anpassade sin undervisning för det mångkulturella klassrummet men att ingen av dem använde det som resurs..