Denna studie handlar om elevers uppfattningar om motivation i Àmnet matematik. Syftet med denna studie var att lyfta fram elevers egna utsagor och upplevelser om sin motivation, samt fÄ en bild av eventuella förÀndringar eller mönster kring elevers motivation till matematikÀmnet under deras tidiga Är i grundskolan. Studien har genomförts med hjÀlp av elevenkÀter och elevintervjuer, dÀr kvalitativa och kvantitativa metoder kombinerats för att möjliggöra ett fördjupat analysarbete i undersökningens resultatdel. HÀr presenteras elevers uppfattningar av motivation i Àmnet matematik samt deras tankar om vad som pÄverkar motivationen. Analysen av resultaten visar att eleverna har en god uppfattning om vad som pÄverkar deras motivation. De ger mÄnga exempel, dÀr fysiskt och psykiskt vÀlmÄende samt lÀrarens pedagogiska arbete i klassrummet, har betydelse för motivationsprocessen.

Arbetets art: Examensarbete i lÀrarutbildningen, Avancerad nivÄ, 15 hp Högskolan i SkövdeTitel: Matematik Àr nÄgot som man har och gör i skolanEn studie om hur sex elever i Ärskurs fyra uppfattar matematik och sin matematikundervisningSidantal: 39Författare: Anna Gustavsson och Helen NordqvistHandledare: Susanna Nilsson JacobssonDatum: Januari 2008Nyckelord: matematik, matematikundervisning, uppfattningar, instÀllningar,lÀrandeSyftet med studien var att undersöka hur elever uppfattar matematik och sin matematikundervisning samt vad som ligger till grund för deras uppfattningar. En nyfikenhet kring hur elever tÀnker om matematik och dess anvÀndningsomrÄden har ocksÄ genomsyrat studien. Tanken var att fördjupa kunskaperna och förstÄelsen kring hur elever kan uppfatta matematik och matematikundervisning för att sedan ha anvÀndning för detta i vÄrt kommande yrkesliv som pedagoger. Vi anser det viktigt att vi som lÀrare blir medvetna om elevernas uppfattningar, dÄ flera undersökningar visar en nedÄtgÄende trend i elevers intresse för matematik vilket ocksÄ kan pÄverka deras prestationer. För att undersöka elevernas uppfattningar valde vi att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer, vilka genomfördes pÄ en skola i VÀstra Götalands lÀn med sex elever frÄn Ärskurs fyra.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad tre individer i en utbildningsgrupp inom det militÀra hade för uppfattningar av ett hÀlsofrÀmjande projekt som genomförts pÄ deras arbetsplats. Syftet har Àven varit att ta reda pÄ om dessa individer upplevde att detta projekt pÄverkat deras arbetsmiljö och hÀlsa, och i sÄ fall hur. Arbetsplatsen Àr en stor och viktig arena för hÀlsofrÀmjande arbete. Detta eftersom en vuxen individ spenderar en stor del av sin vakna tid pÄ arbetet vilket gör att det finns möjlighet att pÄverka ett stort antal individers hÀlsa genom projekt och andra typer av hÀlsofrÀmjande arbete inom denna arena. Det har Àven visat sig att det inte i nÄgon större utstrÀckning forskats angÄende projektdeltagares uppfattningar av det projekt de deltagit i.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Skolan med dess tillhörande klassrum, Àr en arbetsmiljö som eleverna dagligen vistas i. Klassrummet med dess fysiska miljö sÀnder budskap till eleverna som talar om huruvida man Àr vÀlkommen eller inte i miljön. VÄrt kÀnsloliv pÄverkas i hög grad av vad vi ser runt omkring oss, detta borde ocksÄ pÄverka vÄr inlÀrningsförmÄga. Denna fallstudie syftar till att undersöka vilka uppfattningar och Äsikter som nÄgra elever och pedagoger har om den fysiska klassrumsmiljön och lÀrande. Detta kom till uttryck i ett sÄ kallat fokusgruppsamtal dÀr deltagarna fick diskutera ett givet Àmne utifrÄn tvÄ olika collage.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollÀrares och förskolechefers uppfattningarkring begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd. De forskningsfrÄgor som stÀlldes var Hurresonerar förskollÀrare/chefer kring begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd?? Vilkauppfattningar har förskollÀrarna/förskolecheferna gÀllande sina uppdrag kring barn i behovav sÀrskilt stöd? För att undersöka dessa frÄgor anvÀndes kvalitativa intervjuer som metod.Resultatet visade att begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd? uppfattas som brett och svÄrt attdefiniera dÄ begrepp som ?normalt? och ?avvikande? Àr begrepp som inte Àr tydligtavgrÀnsade. Resultatet visade att samtliga förskolechefer ansÄg sig ha ett nÀra samarbete ochen bra inblick i verksamheten samtidigt som inte alla pedagogerna upplevde det sÄ..

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att identifiera skillnader i uppfattningar om lojalitet mellan kunder och personal i ett tjÀnsteföretag. Teori: Teorin baserar sig pÄ lojalitet och Àr hÀmtad frÄn Barroso och Picon (2012). Det centrala i teorin Àr flerdimensionellt begrepp av lojalitet. VÄr teoretiska modell Àr fullt testbar. Metod: En kvantitativ metod har anvÀnts under denna undersökning.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och ge ökad förstÄelse för pedagogers uppfattningar om fri lek i förskolan. I bakgrundstexten har vi redogjort för olika forskares syn pÄ bÄde lek och fri lek, varför den anses vara viktig och vilken roll de anser att pedagogerna bör ha. I ett avsnitt presenteras vad lagar och styrdokument sÀger om lek. Under rubriken ?Tidigare studier kring pedagogers uppfattning om lek? har vi berÀttat om nÄgra tidigare studier som gjorts med samma inriktning som denna.

Denna studie handlar om vilka uppfattningar barn i Äk 1 har om lek och om eventuella kopplingar till lÀrande. Tidigare forskning visar att leken Àr viktig för barns utveckling och lÀrande samtidigt som lekpedagogiken har kommit i skymundan av skolans uppnÄendemÄl. Studien baseras pÄ en gruppintervju, observationer, samtal och teckningar. Resultatet visar bland annat att barnen anser leken vara rolig och en motsats till skolundervisningen som ses som arbete. Samtidigt som observationer visar att leken kan vara rolig pÄ undervisningstid. Barnen visar och uttrycker att rörelse Àr viktigt och i observationerna har den Àven visat sig vara betydelsefull för barnen, och för deras möjligheter att bibehÄlla koncentrationen under lektionstid.

Detta arbete bygger pÄ intervjuer med Ätta lÀrare som alla jobbar i Är 4-9. Syftet med studien innebar att beskriva hur ett antal lÀrare uppfattar lÀrande i skolan. Uppsatsen beskriver olika teoretiska tankar i anknytning till just omrÄdet lÀrande samt hur de kan knytas an till lÀrarnas uppfattningar. I de teoretiska utgÄngspunkterna finns ett stycke som allmÀnt behandlar begreppet lÀrande. Fyra lÀrteorier har ocksÄ belysts, nÀmligen det behavioristiska, det kognitiva, det fenomenografiska samt det kontextuella synsÀttet.

Syftet med denna C-uppsats har varit att fÄ ökad insikt och kunskap kring förÀldrasamverkan i förskolan. Vi har valt att undersöka och analysera förÀldrasamverkan ur ett förskollÀrarperspektiv. I litteraturstudien ger vi en bild av hur förÀldrasamverkan behandlas i tidigare forskning, utredningar och styrdokument utifrÄn följande tre aspekter: syftet, rollfördelningen och formerna. Resultatet i litteraturstudien visar att förÀldrasamverkan har setts av staten som ett ej fungerande omrÄde i förskolan men ocksÄ som en grundsten i den pedagogiska verksamheten. Vikten av en fungerade förÀldrasamverkan poÀngteras Àven i Lpfö 98.

Syftet med studien var att undersöka hur elever i Ärskurs 9 uppfattar betyg och bedömning i Àmnet idrott och hÀlsa. Undersökningen behandlar elevernas uppfattningar om hur de blir bedömda av sin lÀrare, hur de uppfattar betygsÀttningen, lÀrarens tydlighet kring betyg och bedömning samt hur de uppfattar att de pÄverkas av betyget i Àmnet idrott och hÀlsa. För att undersöka detta genomfördes en enkÀtundersökning pÄ tvÄ högstadieskolor i södra Sverige. Studiegruppen uppgick till 153 elever varav 66 flickor och 87 pojkar. Resultatet av studien visar att majoriteten av eleverna uppgav att lÀraren i Àmnet idrott och hÀlsa ger rÀttvisa betyg.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ förskollÀrares uppfattningar om pedagogiskdokumentation och Àven hur de ser pÄ barns delaktighet och inflytande i denna. Vi anvÀnde ossav en kvalitativ intervjustudie för vÄr undersökning. VÄrt resultat visar att förskollÀrarnaanvÀnder sig av pedagogisk dokumentation, men vi har funnit att förskollÀrarna har olika syftemed den pedagogiska dokumentationen vilket resulterar i att den anvÀnds pÄ olika sÀtt ute iverksamheten. Barnens delaktighet och inflytande fann vi till vis del, men vÄra intervjuadeförskollÀrare nÀmner tidsbrist som en bidragande faktor till varför barnens delaktighetbegrÀnsas. VÄr slutsats Àr att den pedagogiska dokumentationen upplevs ha en framtid ute iverksamheten pÄ förskolorna.

Syftet med studien Àr att se om det finns samband mellan hur lÀrare uppfattar att deltagare pÄ sfi tillÀgnar sig svenska sprÄket bÀst och hur deltagarna upplever att de lÀr sig bÀst. Förhoppningen med undersökningen Àr att resultatet ska leda till eventuella förbÀttringar av sfi-verksamheten. Resultatet visar att lÀrarna uppfattar att deltagarna endast har lite kontakt med svenskan utanför skolan och deltagarna bekrÀftar detta. LÀrarnas uppfattningar om att innehÄllet i undervisningen Àr adekvat överensstÀmmer med deltagarnas önskemÄl och behov, men deltagarna efterlyser fler möjligheter till diskussion i klassrummet. BetrÀffande frÄgan om det finns faktorer som pÄverkar inlÀrningen menar lÀrarna att vissa faktorer pÄverkar mer Àn vad deltagarna sjÀlva upplever men saknaden av familj och vÀnner kan pÄverka inlÀrningen..

Uppsatsen handlar om olika uppfattningar och antaganden om hur japaner fungerar i arbetslivet. De tre uppfattningar vi undersöker vilket stöd de har i statistiken och litteraturen i denna uppsats Àr:1. AnstÀllda i Japan arbetar mer Àn svenskar.2. AnstÀllda i Japan Àr lojala och stannar lÀngre hos arbetsgivaren3. AnstÀllda i Japan blir befordrade efter anstÀllningstid, ej kompetens.Det vi har kommit fram till Àr att anstÀllda i Japan arbetar mer Àn anstÀllda i Sverige.