Beslutsfattande angÄende Ej HLR Àr ett komplext fenomen, dÀrför att det krÀver att hÀnsyn tas till ett antal faktorer. Ef-tersom det finns skillnader mellan riktlinjer och praxis, krÀvs förÀndring. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans uppfattningar om faktorer som pÄverkar beslutsfattandet angÄende Ej HLR. Studien genomfördes som en litteraturstudie och 14 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultat visar att sjuksköterskans delaktighet kan pÄverka beslutsfattandet, genom att frÀmja patientens och de nÀrstÄendes autonomi och delaktighet.

Syftet med vÄr studie Àr att beskriva barns syn pÄ hÀlsa och vad de sjÀlva anser att de mÄr bra av. Vi vill ocksÄ studera om elevers uppfattningar skiljer sig Ät pÄ en skola med hÀlsoinriktning och pÄ en skola utan nÄgon speciell hÀlsoinriktning.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ intervjumetod för att pÄ bÀsta sÀtt fÄ fram elevernas uppfattningar. Vi har sammanlagt intervjuat 16 elever frÄn skolÄr fyra.Av elevernas svar framkom det att sociala relationer har stor betydelse för deras vÀlmÄende. Eleverna ansÄg ocksÄ att fysisk aktivitet och kost Àr viktigt för hÀlsan. Vi sÄg ingen tydlig skillnad mellan skolorna.Slutligen kan vi konstatera att barn Àr relativt medvetna om vad de mÄr bra av och har funderingar kring hÀlsa.

LÀroplanen för förskolan (Lpfö 98, Rev., 2010) beskriver att förskolan ska strÀva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmÄga och kroppsuppfattning, samt förstÄelse för vikten av att vÀrna om sin hÀlsa och sitt vÀlbefinnande. Mitt syfte med detta examensarbete Àr att beskriva förskollÀrarnas uppfattning om den motoriska trÀningens betydelse i förskolan. De tvÄ frÄgestÀllningar som jag sökte svar pÄ var: I vilka avseenden uppfattar pedagoger att den motoriska trÀningen har betydelse? Finns det skillnader i uppfattningen mellan pedagoger i förskolor som jag vet arbetar aktivt med motorisk trÀning och de som jag inte vet hur mycket de arbetar med motorisk trÀning. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ forskning ansats, intervjuer anvÀndes som informationsinhÀmtande metod, för att fÄ ta del av förskollÀrarnas uppfattningar, erfarenheter och tankar.

Samspelets betydelse mellan pedagog och barn Àr nÄgot som framhÀvs som viktigt inom förskolan. Det finns ett antal metoder och förhÄllningssÀtt i förskolan som anses gynna detta samspel. VÄr studie startade med en nyfikenhet om programmet VÀgledande samspel. Programmet VÀgledande samspel har initierats av stiftelsen ICDP. Vi har uppmÀrksammat att mÄnga pedagoger i förskolan blir vidareutbildade i programmet och vi ville undersöka pedagogers uppfattningar om VÀgledande samspel.

Arbetet belyser problemet med stereotypa uppfattningar, bÄde inom och utom polisvÀsendet. Vi har tittat nÀrmare pÄ vad som definierar en stereotyp och beskriver tvÄ av de vanligaste stereotyperna; könsstereotyper och etnostereotyper. Könsstereotyper ligger till grund för diskriminering i bÄde privata och offentliga sektorn. En diskussion som i allra högsta grad Àr aktuell i media och samhÀllsdebatten. Detta framgÄr bland annat i tidningen Svensk Polis om det i Stockholm tidigare anvÀnda vitsordssystemet.

Bakgrund: I dagens samhÀlle pÄgÄr stÀndiga debatter om genus i olika kontexter, diskussionen om exempelvis löneskillnader, barnuppfostran och vÄrdande utifrÄn genus Àr nÀrvarande i media, i sÄvÀl TV som tidningar och pÄ internet. Studier har visat pÄ att kvinnor och mÀn uppfattar vÄrdande olika samt har olika preferenser för hur vÄrdandet skall utformas ? sjuksköterskor bör dÀrför vara genusmedvetna i mötet med patienten för att kunna ge genuskÀnsligt vÄrdande utifrÄn en personcentrerad utgÄngspunkt.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva patienters uppfattningar av vÄrdande ? ur ett genusperspektiv.Metod: Detta arbete har genomförts som en litteraturöversikt och har baserats pÄ 14 stycken vetenskapliga artiklar som har analyserats med en kvalitativ designmetod. Arbetet Àr förankrat med utgÄngspunkt i Katie Erikssons teori om vÄrdande.Resultat: Resultatet utgörs av tre teman; (a) Kvinnor och mÀns förvÀntningar samt önskemÄl för vÄrdande, (b) NÀr förvÀntningar och önskemÄl ej tillgodoses samt (c) NÀr förvÀntningar och önskemÄl tillgodoses. Olikheter mellan könen gÀllande uppfattningar av vÄrdande framkom frÀmst vid missnöje.

Bakgrund: SamhÀllets   Àldre befolkning ökar. MÄnga behÄller sina egna tÀnder lÄngt upp i Ären och dÄ   Àldre drabbas av funktionsnedsÀttningar och sjukdomar riskerar munvÄrden att   bli eftersatt. Detta kan fÄ stora konsekvenser för sÄvÀl munhÀlsan som den   allmÀnna hÀlsan dÄ oral hÀlsa Àr sammankopplad med systemisk hÀlsa. Orala   problem kan till exempel leda till smÀrta, nutritionsproblem och infektioner.   MunhÀlsa Àr ocksÄ kopplat till vÀlbefinnande och har stor betydelse för   mÀnniskors sjÀlvbild och sociala sjÀlvförtroende.

Bakgrund: Ambulanssjuksko?terskans roll inneba?r bland annat att bedo?ma en patients tillsta?nd. I bakgrunden presenteras bedo?mningsprocessen ur ett psykiatriskt, prehospitalt och kombinationen prehospitalt/psykiatriskt perspektiv.Syfte: Syftet a?r att belysa pa? vilka grunder ambulanssjuksko?terskor go?r sina bedo?mningar i mo?tet med personer som kan antas lida av akut psykisk oha?lsa.Metod: Studien grundar sig pa? en kvalitativ forskningsansats. Data har insamlats genom semistrukturerade intervjuer och har analyserats med hja?lp av kvalitativa inneha?llsanalys som Granheim och Lundman beskriver den.Resultat: Utgo?rs av tre huvudkategorier; Patienten i fokus fo?r bedo?mningen, Omgivningens roll samt Va?rdarens tillva?gaga?ngssa?ttDiskussion: Resultatet har diskuterats utifra?n andra studerade arbetssa?tt och tankeprocesser bakom en bedo?mning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om den fria leken och dess betydelse för barns utveckling och lÀrande, och i vad mÄn dessa uppfattningar avspeglar sig i verksamheten. Detta för att jag anser att fri lek Àr ett begrepp som inte beskrivs sÀrskilt tydligt i litteratur och lÀroplan för förskola. De frÄgestÀllningar jag har anvÀnt mig av Àr: Hur definierar förskollÀrare fri lek? Vad anser förskollÀrare att den fria leken har för betydelse för barns utveckling och lÀrande i förskolan? Hur ser förskollÀrare pÄ sitt deltagande i barns fria lek? Hur avspeglar sig pedagogernas syn pÄ den fria lekens betydelse för barns utveckling i hur de planerar verksamheten?  För att fÄ svar pÄ mina forskningsfrÄgor har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer och totalt har sex förskollÀrare intervjuats. FörskollÀrarna i denna studie uttrycker att fri lek Àr betydelsefull för barns utveckling och lÀrande utan att ha helt klart för sig hur de definierar begreppet.

Idag behandlas flera patienter med lÀkemedelsbehandling vid hjÀrt- och kÀrlsjukdomar. Av alla ordinerade lÀkemedel, Àr hjÀrt- och kÀrlmediciner de allra vanligaste. Sjuksköterskan och lÀkaren har en central roll för att följsamheten ska bli god. Att finna vad det Àr som besvÀrar patienten vid lÀkemedelsbehandling Àr dÀrför en förutsÀttning för att sjuksköterskan ska kunna pÄverka följsamheten. Litteraturstudiens syfte var att beskriva vad som pÄverkade patientens följsamhet vid lÀkemedelsbehandling av hjÀrt- och kÀrlsjukdomar.

Trygghet Àr ett centralt begrepp inom allt vÄrdarbete och inom vÄrdvetenskap. HÀlso- och sjukvÄrdslagen frÄn Är 1982 anger att ett krav för god vÄrd Àr att den tillgodoser patientens behov av trygghet. NÀr en patient drabbas av plötslig sjukdom eller trauma uppstÄr en kÀnsla av otrygghet. Trygghet Àr dock ett relativt outforskat begrepp inom vÄrdvetenskap och bl.a. finns det svÄrigheter att anvÀnda begreppet frÄn engelsk litteratur dÄ det finns en rad synonyma begrepp.

Bakgrund: Bro?stcancer a?r den vanligast fo?rekommande tumo?rsjukdomen hos kvinnor och a?rligen drabbas 8000 personer i Sverige. Risken fo?r a?terfall a?r sto?rst de fem fo?rsta a?ren, denna risk fo?r a?terfall kan va?cka en ra?dsla. Syfte: Att beskriva bro?stcancerdrabbade kvinnors upplevelse av ra?dsla fo?r a?terfall.

Sverige Àr, tillsammans med Finland och Estland, unikt i att servera avgiftsfria skolmÄltider till alla elever. I Sverige har gratis skolmat serverats till elever i grundskolan sedan 1946, vilket gör att mÄnga av oss har en relation till skolmÄltiden. MÄltiden ska vara nÀringsriktig, men ska Àven fungera som ett pedagogiskt verktyg, och kallas dÀrför för den pedagogiska mÄltiden. Syftet med studien har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare och elever i grundskolans tidigare Är kan tÀnkas uppfatta den s.k. pedagogiska mÄltiden.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en bild av Mobila förskolans pedagogers uppfattningar om verksamhetens lÀrmiljö med fokus pÄ barns lek, och om den bilden skiljer sig Ät frÄn pedagogers uppfattningar om lek/lÀrmiljö inom den reguljÀra förskolan. Min studie bestÄr av intervjuer med dels pedagoger frÄn en Mobil förskola, dels pedagoger frÄn reguljÀr förskola. Jag utgÄr frÄn en tes jag har: att Mobila förskolans verksamhet, med sin lÀrmiljö och upplevelsepedagogik, skapar möjligheter för barn att utveckla lek, fantasi och kreativitet pÄ ett annorlunda/sÀrskilt vis; sÀrskilt i den bemÀrkelsen ?olik? den reguljÀra förskolans verksamhet. Studien utgÄr frÄn pedagogernas egna uppfattningar utifrÄn den verksamhetsform de arbetar i, och har för avsikt att utlÀsa eventuella sÀrskiljande drag hos Mobila förskolans upplevelsebaserade lek/ lÀrmiljö - med pedagogernas uppfattningar som underlag.

Syftet med denna studie Àr att fÄ förstÄelse av elevers olika uppfattningar om och erfarenheter av lÀsförstÄelse och lÀsförstÄelsestrategier. Eftersom studiens fokus ligger pÄ hur elever uppfattar och har erfarenheter av lÀsförstÄelse och lÀsförstÄelsestrategier ansÄg vi den kvalitativa ansatsen lÀmplig att anvÀnda. VÄr förförstÄelse och de teorier vi lutar oss mot har vÀxelverkat med den empiri som vi Àmnat fÄnga och dÀrmed har den kvalitativa ansatsen varit abduktiv. I vÄr studie har vi ocksÄ tagit inspiration av etnografin. I arbetet med studien observerade vi tre klasser och gjorde 31 intervjuer.