SkolÀmnet hem- och konsumentkunskap kan kopplas samman med det traditionellt kvinnliga. Vid introducerandet av Àmnet var det endast Àmnat för flickor och kvinnor, vilket speglade dÄtidens samhÀlle dÀr kvinnor förvÀntades ta hand om och ansvara för hemmet och barnen. Detta har dock förÀndrats över tid. Hem- och konsumentkunskap Àr nu ett Àmne dÀr bÄde pojkar och flickor deltar och ges samma möjligheter och förutsÀttningar att lÀra om hushÄllets olika sysslor och ansvar. Denna uppsats Àmnar att undersöka hem- och konsumentkunskaplÀrares uppfattningar om sitt bemötande av eleverna utifrÄn ett genusperspektiv. Studien undersöker Àven hur lÀrarna ser pÄ begreppet jÀmstÀlldhet och hur det speglar deras undervisning.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Syftet med arbetet var att studera lÀrares uppfattningar om betyg. Uppsatsen svarar pÄ vad 8 intervjuade lÀrare anser vara betygets funktion, vad som Àr grunden för deras betygsÀttning av elever, pÄ vilket sÀtt lÀrarna skapar ordning och gott uppförande hos elever samt hur de upplever pÄ ett eventuellt kommande ordningsomdöme. Metoderna vi anvÀnt oss av heter The Grounded Theory vilken innebÀr att man försöker se förhÄllanden mellan teori och empiri. Den andra metoden, fenomenografi, Àr ocksÄ en empirisk forskningsansats. Den behandlar mÀnniskors uppfattningar pÄ omvÀrlden.

Studiens syfte var att belysa behandlingspersonals uppfattningar om faktorer och hÀndelser som kan vara avgörande för missbruksprocessen, i relation till forskningen inom omrÄdet. FrÄgestÀllningarna avsÄg att undersöka vilka hÀndelser och faktorer som kan vara avgörande för vÀgar in i samt vÀgar ut ur ett substansmissbruk. Det avsÄgs Àven att undersöka uppfattningar om Äterfall samt upphörande av ett substansmissbruk. Metoden som anvÀndes var kvalitativ semistrukturerad intervju och genomfördes pÄ en institution med tre kvinnliga behandlingsassistenter. Studien utgÄr frÄn en hermeneutisk vetenskapstradition.

En kvalitativ studie av pedagogers uppfattningarom arbetet med att integrera asylbarn i förskolan.

Fokus har alltmer riktats mot utegÄrdens utformning bÄde i förskola och i skola. Studien syftar till att belysa nÄgra verksamma pedagogers uppfattningar om utegÄrdens utformning och om, och i sÄ fall hur pedagogerna relaterar utegÄrdens utformning till konflikter bland barnen. Intresset Àr att belysa pedagogernas uppfattningar om nÄgra skilda miljöer med avseende pÄ utegÄrdarnas kvalitéer. Studien Àr avgrÀnsad till förskolegÄrdar. Examensarbetet utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar:? Hur definierar pedagogerna en konflikt och hur arbetar de med konfliktlösning pÄ förskolegÄrden?? Vad Àr pedagogernas uppfattningar om varför konflikter uppstÄr pÄ förskolegÄrden?? Var uppfattar pedagogerna att mest konflikter uppstÄr?? Hur befrÀmjar respektive hindrar olika utformade utegÄrdar konflikterna bland barnen enligt pedagogerna?Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer.Resultatet visar pÄ att pedagogerna ser ett samband mellan förskolegÄrdars utformning och konflikter dÀr faktorer som ytans storlek, dess utformande och aktivitetsutbud Àr avgörande för konflikttÀtheten pÄ en förskolegÄrd.

Syftet med detta produktionsarbete Àr att genom intervjuer med elever utveckla förstÄelsen för och undersöka elevers uppfattningar om formativ bedömning i matematik i Är 5. För att undersöka elevers uppfattning om formativ bedömning i matematik har tre frÄgestÀllningar besvarats: hur eleverna uppfattar olika aspekter (sÄsom var eleverna Àr i sitt lÀrande, var de ska och hur de ska komma dit) av formativ bedömning i matematik, hur eleverna uppfattar att formativ bedömning anvÀnds och kan anvÀndas i matematik samt hur eleverna uppfattar sjÀlvbedömning och kamratbedömning i matematik. I syfte att besvara detta har kvalitativa intervjuer med elever i Är 5 genomförts för att samla in material och bearbetning samt analys av insamlat material har genomförts med inspiration frÄn den fenomenografiska metodansatsen.Det som resultatet sammanfattningsvis belyser  Àr att elevers uppfattningar angÄende om var eleverna Àr i sitt lÀrande tenderar att vara resultatorienterade, samtidigt som elevernas uppfattningar om hur lÀraren vet var eleverna Àr i sitt lÀrande Àr mer processorienterade. GenomgÄngar och individanpassat arbetsmaterial uppfattas av eleverna som tillfÀllen dÄ flera av Wiliam och Thompsons (2008) nyckelprocesser och  strategier kan synliggöras. AngÄende hur eleverna uppfattar att formativ bedömning anvÀnds och kan anvÀndas i matematikundervisningen visar resultatet bland annat att eleverna vill ha Äterkoppling som kan relateras till  Wiliam och Thompsons tre nyckelprocesser, det vill sÀga (a) vad eleven ska strÀva efter, (b) faststÀlla var eleven Àr i sitt lÀrande och (c) vad som behövs för att komma dit, samt Hattie och Timperleys (2007) tre frÄgor som kÀnnetecknar framÄtsyftande Äterkoppling.

Samverkan innebÀr att förÀldrarna, lÀraren och eleven utför mÄlinriktade samverkansformer för att frÀmja elevens kunskapsmÀssiga och sociala utveckling. Vi undrar dÀrför hur förÀldrarnas och skolans uppfattningar Àr kring samverkan. För att fÄ fram dessa uppfattningar har vi gjort intervjuer med tvÄ förÀldrar, tvÄ lÀrare, en kurator och en rektor. Slutsatserna frÄn intervjuerna diskuteras och analyseras med hjÀlp av lÀroplanen samt relevant litteratur. Vi har kommit fram till att samverkan fungerar mellan skola och hem.

LÀsvanor Àr ett Àmne som debatteras hett i medierna. Sviktande lÀsförmÄga och ett ökat antal underkÀnda niondeklassare i svenskÀmnet gör studien relevant för de stÀndigt ökade kraven pÄ lÀsförmÄga. Det finns dÀrför ett allmÀnt intresse att veta vad det Àr som vÀcker ungdomars lust att lÀsa. Genom förstÄelse för vad som vÀcker lÀslust och förebyggande arbete kan lÀrare arbeta för att vÀnda den negativa trenden, och dÀrmed fÄ fler lÀsande ungdomar. Syftet med studien Àr att Ä ena sidan undersöka lÀrares uppfattningar om hur man skapar lusten att lÀsa skönlitteratur och Ä andra sidan att undersöka elevers uppfattningar om vad det Àr som framkallar deras lust att lÀsa.

Syfte: Vi har valt att studera hur elever uppfattar delaktighet och inflytande i ett hÀlsofrÀmjande arbete. För att belysa detta tydligare har vi valt att arbeta utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar:? PÄ vilket sÀtt uppfattar elever att de Àr delaktiga i hÀlsofrÀmjande skola?? Hur uppfattar elever deras inflytande i hÀlsofrÀmjande skola?Metod: VÄr studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer i form av fokusgrupper. Vi anser att metoden Àr den mest brukbara för oss dÄ vi Àr ute efter elevers uppfattningar. Vi har sammanlagt haft sex stycken fokusgruppsintervjuer med sju deltagare i varje grupp.

Uppsatsen behandlar uppfattningar och förestĂ€llningar om hur den fysiska miljön kan ge en positiv effekt i socialt utsatta omrĂ„den. Ämnet belyses genom att presentera tidigare forsknings uppfattningar om kopplingar mellan det sociala livet och den fysiska miljön för att sedan fokusera pĂ„ nutida uppfattningar om den kopplingen. Det nutida perspektivet om uppfattningar hĂ€mtas frĂ„n storstadssatsningen. Propositionen beskriver satsningar riktade att förbĂ€ttra stadsdelar definierade som socialt utsatta omrĂ„den i storstadsregioner. Det dokumentet analyseras genom diskursanalys. För konkreta exempel anvĂ€nds Tensta som geografiskt omrĂ„de. Tensta var ett av de socialt utsatta omrĂ„den som skulle förbĂ€ttras inom ramen för storstadssatsningen.

Undersökningar har visat att barn och ungdomars intresse för naturvetenskap minskar ju högre upp i Äldrarna de kommer, samt att kunskaperna Àr bristande. Undersökningar visar Àven att förskolan kan spela en stor roll för vilken uppfattning barnen fÄr av naturvetenskap. Det Àr sÄledes av stor betydelse hur de pedagoger som Àr verksamma i förskolan uppfattar naturvetenskapens plats i förskolan. Syftet med studien har varit att beskriva pedagogers uppfattningar om naturvetenskapens plats i förskolan. Genom de intervjuer som genomförts med pedagogerna har det visat sig att mÄnga av dessa uppfattar att naturvetenskap i förskolan innebÀr att vistas i naturen och lÀra sig om miljö, vilket Àven visade sig i hur de beskrev sig arbeta med Àmnet.

Denna studie visar vad 4-5-Äringar har för uppfattningar om stjÀrnorna och solen, vad de tror att stjÀrnorna och solen Àr för nÄgot och vad de har för tankar om fenomen kring dem. Genomförandet av studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer i samband med att barnen mÄlar. Metoden har gjort det möjligt för barnen att uttrycka sina egna tankar. Resultatet visar att det finns mÄnga uppfattningar inom omrÄdet hos barn 4-5 Är. En del uppfattningar Àr realistiska, en del fiktiva.

I dennna uppsats Àr syftet att undersöka hur fyra gymnasielÀrare i svenska och/eller religion pÄ teoretiska gymnasieprogram förhÄller sig till bedömning av elevarbeten inlÀmnade efter elutdatum. Syftet Àr ocksÄ att undersöka vilka argument lÀrarna har för sitt bedömningssÀtt samt vilka ramfaktorerna Àe som kan tÀnkas styra deras möjligheter och begrÀnsningar. Med elevarbeten menar vi enskilda, skriftliga inlÀmningsarbeten. Vi anvÀnder oss av kvalitativa intervjuer med utgÄngspunkt i en intervjuguide och utgÄr frÄn den fenomenografiska ansatsen för att lyfta fram lÀranas uppfattningar som dÀrefter tolkas utifrÄn ramfaktorteorin dÀr vi utröner sÄvÀl yttre som inre ramar. LÀrarnas uppfattningar delas in i tre huvudkategorier: slutdatum - absolut, stöd i styrdokumenten samt disskussioner kring slutdatum mellan kolleger.

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ tio skolledares uppfattningar om handledning som en metod att utveckla pedagogisk verksamhet mot en skola för alla. Skolledares syn pÄ begreppet handledning samt pÄ vilket sÀtt handledning som metod anvÀnds som en del i utveckling av pedagogisk verksamhet, var en del av undersökningen. Intressant blev ocksÄ att se vad skolledare menar att handledning innebÀr nÀr avsikten med handledning Àr pedagogisk utveckling mot en skola för alla. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar samt fÄ en djupare insikt i skolledares uppfattningar, valde vi att göra en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer som metod. Skolledarnas uppfattningar har presenterats under olika teman i resultatdelen.