Media a?r idag en stor del av va?rt samha?lle och har genom den teknologiska utvecklingen fa?tt en stor marknad och har kommit till att bli en stor del av va?r vardag. Hur vi pa?verkas av media och den sociala kontexten sker hela tiden, medvetet och omedvetet pa? olika sa?tt. Syftet i studien a?r att underso?ka gymnasielevers uppfattningar om hur media pa?verkar deras syn om ha?lsa och att vara ha?lsosam.Utifra?n en fenomenografisk ansats i metoden, som syftar till att hitta olika uppfattningar om ett fenomen, har eleverna i studien besvarat en skrivuppgift med o?ppna fra?gor da?r eleverna besvarat dessa med egna beskrivningar kring varje fra?ga.

LÄgkolhydratsdieter Àr ett samlingsnamn för flera olika dieter, som föresprÄkar ett reducerat kolhydratintag. Dessa dieter Àr ett omtalat Àmne som det nu uppstÄtt mycket Äsikter och uppfattningar runt och som vÀckt starka kÀnslor. LÄgkolhydratsdieter avviker frÄn de riktlinjer som Livsmedelsverket föresprÄkar, vilket har orsakat en viss förvirring hos individer med intresse och medvetenhet kring vikt- och trÀningsresultat.VÄrt syfte med studien har varit att undersöka hÀlsomedvetna individers erfarenheter och uppfattningar runt kolhydrater och lÄgkolhydratsdieter, samt de kÀllor som ligger till grund för deras uppfattningar. Studien har utförts med hjÀlp av en kvalitativ forskningsansats. DÀr Ätta semistrukturerade intervjuer har legat till underlag för resultatet.

Studier visar att hÀlso- och sjukvÄrdens personal har olikauppfattningar om innebörden av hÀlsopromotion. HÀlsopromotioninkluderar ett helhetstÀnkande som utgÄr frÄn en salutogeninriktning, dÀr individen ses som en helhet. MÀnniskan ses utifrÄnflera hÀlsodimensioner dÀr fysiska och biologiska aspekter ingÄr.Sjuksköterskan ska tillgodose patientens psykiska, fysiska, andliga,sociala och kulturella ansprÄk och vid behov identifiera hÀlsoriskeroch motivera till förÀndrade levnadsvanor. Syftet medlitteraturstudien var att belysa sjuksköterskors uppfattningar omhÀlsopromotion i omvÄrdnad. En systematisk granskning av 13vetenskapliga artiklar genomfördes.

Syftet med min studie Ă€r att studera och analysera nĂ„gra av grundskolans lĂ€rares och elevers uppfattningar om specialpedagogiska insatser i en sĂ€rskoleklass i grundskolan, ur ett lĂ€rande perspektiv. Mina frĂ„gestĂ€llningar Ă€r vilka uppfattningar har utvalda lĂ€rare om specialpedagogiska insatser i en sĂ€rskoleklass ur ett lĂ€rande perspektiv, samt vilka uppfattningar har utvalda elever om specialpedagogiska insatser i en sĂ€rskoleklass ur ett lĂ€rande perspektiv. Studien har en fenomenografisk forskningsansats dĂ€r uppfattningar studeras. Fem kvalitativa intervjuer med fem olika personer genomfördes och resultat av dessa visar att lĂ€rarna upplever att eleverna utvecklas socialt och förbĂ€ttrar sina resultat i kĂ€rnĂ€mnen, genom anvĂ€ndandet av de specialpedagogiska insatserna. Även eleverna upplever att de förbĂ€ttrar sina skolresultat i kĂ€rnĂ€mnen, frĂ€mst i matematik och engelska.

Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogers uppfattningar om betydelsen av barns lek i förskolan. Synen pÄ lek och lÀrande har förÀndrats frÄn 1900-talet och fram till idag, dÄ pedagoger arbetar utifrÄn den reviderade lÀroplanen. Med pedagogers förÀndrade uppdrag Àr intresset att undersöka hur de uppfattar förÀndringen och förhÄllandet mellan lek och lÀrande.Vi har utifrÄn tre gruppintervjuer studerat hur pedagogers uppfattningar av lek i förskolan Àr idag 2012 och hur de arbetar utifrÄn sitt uppdrag dÄ lÀroplanen reviderats 2010. För att fÄ mer kunskap till studien har vi kopplat vÄr litteraturdel till dokumenten, barnstugeutredningen, pedagogisks dokumentation för förskola, lÀroplan för förskola 1998, lÀroplan för förskola 98/10. Utvecklingspedagogiken har anvÀnds som teoretiskt analysredaskap.Studiens resultat visar att pedagogers uppfattningar om betydelsen av lek skiljer sig mellan de intervjuade förskolornas personal.

LÄgkolhydratsdieter Àr ett samlingsnamn för flera olika dieter, som föresprÄkar ett reducerat kolhydratintag. Dessa dieter Àr ett omtalat Àmne som det nu uppstÄtt mycket Äsikter och uppfattningar runt och som vÀckt starka kÀnslor. LÄgkolhydratsdieter avviker frÄn de riktlinjer som Livsmedelsverket föresprÄkar, vilket har orsakat en viss förvirring hos individer med intresse och medvetenhet kring vikt- och trÀningsresultat.VÄrt syfte med studien har varit att undersöka hÀlsomedvetna individers erfarenheter och uppfattningar runt kolhydrater och lÄgkolhydratsdieter, samt de kÀllor som ligger till grund för deras uppfattningar. Studien har utförts med hjÀlp av en kvalitativ forskningsansats. DÀr Ätta semistrukturerade intervjuer har legat till underlag för resultatet.

Denna studies syfte Àr att fÄ ökad förstÄelse och kunskap om elevers varierade uppfattningar av fenomenet krÀnkning i skolan. Studien Àr kvalitativ, vi vill veta hur elever utifrÄn sina erfarenheter uppfattar fenomenet krÀnkning och lyfta fram variationer i uppfattningarna. Studien bygger pÄ semi-strukturerade intervjuer med elever i Är sju, Ätta och nio. Vi har gjort en fenomenografisk analys av intervjumaterialet, vilket har resulterat i beskrivningskategorier. Vi har funnit tre kategorier i elevers uppfattningar av krÀnkning, dessa Àr krÀnkning som intrÄng, krÀnkning som nedvÀrdering och krÀnkning som uteslutning.

Syftet med min studie Àr att belysa elevers uppfattningar om anvÀndningen av musik som metod i matematikundervisningen. Ett annat syfte Àr att beskriva utvecklingen av omrÄdet matematik och musik i ett lÀrandesammanhang samt att bidra till utvecklingen inom omrÄdet.För att fÄ en bild av elevers uppfattningar har jag att anvÀnt mig av en kvalitativ metod, dÀr det viktiga Àr att tolka och förstÄ elevernas uppfattningar. För att eleverna skall kunna fÄ en uppfattning har jag utformat tvÄ lektioner med brÄkrÀkning och musik. Mot en teoretisk bakgrund har jag tolkat elevernas uppfattningar. För att allra bÀst kunna fÄnga elevernas tankar har jag valt semi-strukturerade intervjuer.

 Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar av fenomenet fysik som innehÄll i förskolans verksamhet.  Tidigare forskning och litteratur visar att arbetet med de olika naturvetenskapliga Àmnena finns i verksamheten men pÄ grund av förskollÀrares olika erfarenheter och kompetenser sÄ blir fysikÀmnet inte synliggjort. Studien har en fenomenografiskt inspirerad ansats. För att fÄ svar pÄ studiens frÄgestÀllning anvÀndes intervju som metod. TvÄ förskollÀrare frÄn tre olika förskolor intervjuades, d v s totalt sex respondenter.Resultatet visar att förskollÀrare uppfattar att fysik som innehÄll i förskolan kan vara vuxenstyrt genom att man utgÄr frÄn experiment, eller med utgÄngspunkt i vardagserfarenheter dÀr man arbetar utifrÄn barns intresse för att synliggöra fysikinnehÄllet. .

Syftet med arbetet har varit att ta reda pÄ hur pojkar uppfattar sin boklÀsning i skola och pÄ fritiden. Tolv pojkar och en bibliotekarie har blivit intervjuade. Jag har funnit att pojkarnas förÀldrar vÀrderar lÀsningen högt och att de har fÄtt den första pÄverkan av lÀsning genom att deras förÀldrar lÀste sagor för dem nÀr de var smÄ. Pojkarna fÄr lÀsa böcker sjÀlva i skolan minst en gÄng i veckan och nÀstan alla lÀser sjÀlva böcker pÄ sin fritid. Pojkarnas uppfattningar angÄende vad som behövs för att lÀsa böcker skiljer sig en del, men att det ska vara roligt har flera av pojkarna uttalat sig om.

Syftet med denna magisteruppsats Àr att undersöka elevers uppfattningar och upplevelser av bedömningsmatriser i svenska. Uppsatsen Àr ett led i ett skolutvecklingsprojekt om kunskapssyn, bedömning och IUP, Individuell utvecklingsplan, pÄ FÀladsgÄrden, en 6-9-skola, i Lund . Med undersökningen vill jag fÄ fördjupad förstÄelse för hur eleverna uppfattar och anvÀnder matriser och vad de anser sig behöva för att uppfatta lÀrarresponsen som god. Elva kvalitativa intervjuer med elever i skolÄr sju och nio genomfördes under december 2008 och januari 2009. Det Àr dessa elevers uppfattningar som tillsammans med litteratur i Àmnet ligger till grund för arbetet. Resultatet av undersökningen visar att elevernas uppfattningar om bedömningsmatrisen i grunden Àr positiva, men att de efterfrÄgar kompletterande kommentarer till den.

Information till patienten Àr en betydelsefull del av sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete. En viktig uppgift Àr att hos patienter identifiera hindrande och frÀmjande faktorer för möjligheten att ta till sig information. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av hur patienter har erfarit given information samt sjuksköterskors uppfattningar av vad som pÄverkar patienter i informationssituationen. Tio sjuksköterskor intervjuades och materialet analyserades utifrÄn en fenomenografisk ansats. I resultatet framkom beskrivningskategorierna tar till sig, tar inte till sig och uppfattar inte.

Studiens syfte var att synliggöra vilka uppfattningar nÄgra inom grundskolan verksamma lÀrare och skolledare tillmÀter fysisk aktivitet för elevers lÀrande.Studien tar sin grund frÄn fenomenografin och utgörs av data insamlade frÄn sju intervjupersoner valda utefter kriterieurval. Dessa intervjuer Àr samtalsintervjuer med en kvalitativ ansats.Resultatet visar att intervjupersonernas uppfattningar spretar lika mycket som forskningsfÀltet inom omrÄdet vi undersökt. Den framtrÀdande stÄndpunkten ter sig vara att fysisk aktivitet Ätminstone inte Àr skadligt för lÀrande och/eller elevernas skolprestationer, och att fysisk aktivitet kan ha positiva effekter pÄ exempelvis minne och sjÀlvförtroende, men med mer oklara kopplingar till lÀrande och Àmnesrelaterade prestationer..

Studiens övergripande syfte Àr att generera insikt i förskollÀrares uppfattningar av omsorgens roll i det dagliga arbetet med de yngsta barnen i förskolan.UtifrÄn en fenomenografisk metodansats har sju semistrukturerade intervjuer genomförts med förskollÀrare verksamma pÄ en smÄbarnsavdelning.I studien beskrivs tidigare forskning kring fenomenet omsorg och dess roll i förskolan och olika forskares uppfattningar av dess betydelse för de yngsta barnen.Informanternas utsagor Àr sammanstÀllda utifrÄn en fenomenografisk analysmetod dÀr sex beskrivningskategorier utkristalliserats, i kategorierna inryms en bred variation av uppfattningar av omsorgens betydelse. Dessa sex beskrivningskategorier leder fram till studien utfallsrum, dvs. studiens resultat. I resultatet framtrÀder förskollÀrarnas uppfattningar av omsorgen som bÄde en viktig faktor för de yngsta barnens vÀlbefinnande, men Àven som en grund för deras lÀrande inom förskolekontexten..

HÀlsa och ohÀlsa Àr angelÀgenheter för bÄde den enskilda mÀnniskan och hela samhÀllet. HÀlsopedagogiska programmet Àr en treÄrig utbildning vid Högskolan i GÀvle, studenterna som tar examen dÀrifrÄn kan kalla sig hÀlsovetare. Syftet med studien Àr att undersöka uppfattningar av hÀlsosamhet bland hÀlsopedagogstuderande. Studiens ansats Àr fenomenografiskt inspirerad. Hur formas dessa hÀlsopedagoger in i yrkesrollen att göra mÀnniskor mer hÀlsosamma? Vad anser dessa studenter vara hÀlsosamt? Fyra kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer har genomförts med studenter som gÄr termin fyra och fem pÄ hÀlsopedagogiska programmet vid Högskolan i GÀvle.