Att barn i förskolan vistas utomhus under delar av dagen är nog något som många människor i dagens samhälle ser som en självklarhet. Men vad har pedagogerna själva för uppfattning om sin utomhusverksamhet? Varför ska barnen vara ute varje dag och vad är nyttan med det? Vi har valt att göra en kvalitativ intervjustudie på grund av att vi är ute efter pedagogernas uppfattningar om utemiljön. Vårt syfte är att belysa hur några utvalda pedagoger arbetar med utemiljön och vad de uppfattar som vinningar och svårigheter med att vara ute med barnen. Som bakgrund till vår studie har vi valt att belysa utomhusverksamhet ur ett sociokulturellt perspektiv, att se hur språk och handling kan vävas samman i en utomhusmiljö som i sin tur leder till lärande.Alla har vi olika syn på vad natur är, detta har till stor del att göra med vad gemene man har för tidigare erfarenheter.

I den här uppsatsen ligger fokus på att utvärdera hur samtalet förs kring funktionen ?meröppet? på bibliotek i dagspress och i biblioteksbladet. Meröppet är en funktion som gör det möjligt för användare att komma in på biblioteket även när personal inte är på plats. Det är en framförallt positiv bild som ges när man rapporterar kring meröppet. Teman som att meröppet utvecklar biblioteket och anpassar det till ett modernt samhälle, ökar besök och utlån, fungerar som en lokal mötesplats och gör biblioteket mer tillgängligt, är sammanflätade med att meröppet anses vara en framgång.

Föreliggande studie har som syfte att undersöka gymnasiesvensklärares uppfattning om hur informations- och kommunikationsteknik (IKT) används inom svenskämnet, samt skapa en bild av vilken roll IKT spelar i svenskundervisningen. Studien utreder även vilka faktorer som gymnasiesvensklärarna anser påverkar användandet av IKT i skolan.Data samlades in genom kvalitativa samtalsintervjuer med fyra gymnasiesvensklärare, verksamma på två olika gymnasieskolor i Uppsala. Datan har sedan analyserats med teoretisk utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv genom ett aktivitetssystem där lärarens professionella kunskap, sett både till interna och externa aktiviteter tilldelats en stor betydelse.De slutsatser som kunnat dras genom studien är att IKT är ett fenomen vars roll inom svenskämnet är mycket mångfacetterad, då varje svensklärare tycks ha en mer eller mindre unik uppfattning om hur, var och i vilken omfattning det ska användas. Studiens intervjupersoner ser dock IKT som ett av flera didaktiska hjälpmedel, där PowerPoint är det IKT-verktyg som tycks användas i störst omfattning. Vidare konstateras i studien att IKT många gånger i klassrummet spelar en viktigare roll för eleverna än för lärarna, men att IKT utanför klassrummet många gånger är en central faktor för lärarens arbete.

Mitt syfte med denna uppsats är att få djupare kunskap i vad tvåspråkiga klasser innebär och vilken uppfattning pedagogerna som arbetar i en tvåspråkig klass har angående deras arbetsätt. Jag har tittat närmare på två mångkulturella skolor som arbetar tvåspråkigt. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med pedagoger för att få en bredare kunskap om hur undervisningen genomförs och för att få en uppfattning om vad pedagogerna har för syn och erfarenheter kring tvåspråkiga klasser. Jag har intervjuat fyra pedagoger som har stor erfarenhet av att jobba med andraspråkselever då de har arbetat på mångkulturella skolor i flera år. Resultaten av mina intervjuer blev relativt lika då lärarna anser att modersmålet har stor betydelse för barnets andraspråksutveckling.

Palliativ vård i livets slutskede omfattar vården av vårdtagare med obotbar, symtomgivande sjukdom. Palliativ vård inkluderar all omvårdnad så att inte vårdtagarna lider den sista tiden av sin aliv. Som vårdgivare i den palliativa vården måste det finnas ett starkt engagemang och lyhördhet för vårdtagaren. Enligt vårdtagarna är en av de allra viktigaste egenskaperna hos vårdgivaren att kunna lyssna. Upplevelsen av att någon bryr sig om vårdtagarna betyder mycket.

Syftet med studien var att beskriva överensstämmelsen mellan elevernas uppfattning och Carlforsska gymnasiets menade budskap med ?The Carlforsska experience?. Eleverna i detta fall var elever som gick i årskurs åtta på Skiljeboskolan i Västerås. För att beskriva överensstämmelsen gjordes en fallstudie där empiri insamlades genom intervjuer, där det togs reda på om vilka skillnader och likheter som fanns mellan elevernas uppfattning och den varumärkesidentitet som Carlforsska gymnasiet ville förmedla med ?The Carlforsska experience?.

I vår undersökning är ambitionen att få en bild av ungdomars uppfattning om litteraturläsning i svenskundervisningen på gymnasiet. Vilken attityd har eleverna till skönlitteratur och läsning? Inför mötet med våra framtida elever vill vi som blivande svensklärare öka vår medvetenhet om eleverna som läsare. Metoderna vi har valt är en inledande enkätundersökning där 78 elever från två olika skolor medverkade samt en fördjupad undersökning med åtta kvalitativa intervjuer. Vi kom fram till att eleverna har mycket olika inställningar till att läsa.

I skolans värld är bedömning ett ämne som ständigt diskuteras och som blivande lärare är det av stor vikt att ha djupa kunskaper i och om bedömning eftersom det är en oerhört viktig och komplex del av läraryrket. Syftet med denna uppsats var att ge uttryck för hur lärare i matematik och svenska uppfattar användandet av matriser. Jag ville också få en bild av om svensklärares uppfattning skiljer sig ifrån matematiklärares eller om lärarnas uppfattningar om matriser är oberoende av vilket ämne de undervisar i. För att ta reda på ovanstående har en enkätundersökning genomförts i en norrländsk kustkommun bland lärare i svenska och matematik inom grundskolans senare år och gymnasieskolan. Undersökningens resultat visade att lärarnas undervisningsämne har väldigt liten betydelse när det gäller uppfattningen av bedömningsmatriser.

Syftet med denna uppsats är att med hjälp av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv undersöka biblioteket TioTretton som plats för rollgestaltning och ta reda på vilka slags roller som görs tillgängliga för barn som besöker biblioteket. Detta har gjorts genom att intervjua skolärare och bibliotekspersonal och analysera deras tal om barnen och biblioteket. Resultatet visar att TioTretton kan ses som en bakre region i förhållande till det vuxna samhället i stort, men också till de team som utgörs av barnen själva och deras umgängeskretsar. Det har även framkommit att den vuxnes roll i förhållande till barnen varierar. Vikten av någon som leder framträdandet, oavsett utgångspunkt, framhålls dock överlag.

The purpose of this master's thesis is to describe and analyse the origin and development of the library of Workers´ Educational Association in the community of Oskarström. This library is special because the organisation run it much longer than usual, until 1977, and to find an answer to why, we have the following questions: Why does the library of Workers´ Educational Association start their activity in Oskarström, and how does it develop, in relation to premises, librarians, financing, the stock of books and the numbers of books out on loan? What is the reason that the library in Oskarström is municipalized as late as 1977? The methods we use are hermeneutics and evaluation of the sources. The library is founded in 1914 and become important for the workers. Important sources of income are the subventions given by the state, municipality and other associations.

This Master thesis is about elderly visually impaired and their use of libraries. It poses the question how visually impaired elderly looks upon their local library. Their thoughts and opinions are mainly from two sides. One is what they think about the service that they get. The other is what they think about the information concerning this service.

Detta projekt innefattar en förskola med en tvist. Tanken är att byggnaden ska ge mervärde till staden & dess invånare, inte bara som en privat verksamhet som står för sig. Genom att korsa en privat med en offentlig användning d.v.s. en förskola med + aktiviteter, så som café, ateljé & bibliotek, har denna byggnad tagit form. Till & börja med tar en förskola plats utanför hemmet & innefattar både barnomsorg & utbildning. En sådan verksamhet ska hushållas i en trygg & kreativ miljö där lek & behov får ta sin plats; många dagis är som öar, avskurna från allmänheten av en grind & gård, med en tegel- eller träkåk i mitten: i & med de stora barnkullarna på senare tid hushålls verksamheten i temporära baracker eller bottenvåningar i innerstan. Intentionen i detta projekt har varit att undersöka vad en trygg & spännande miljö kan vara för barn att vistas i.

Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka hur ett företags utbud av egenmärkta varor påverkar företagets image, samt imagens överensstämmelse med företagets profil. Vi vill i vår undersökning gå djupare in på om kunderna upplever att kedjornas EMV ger dem ett mervärde, vilken image kunderna förknippar med livsmedelskedjorna och deras egenmärkta varor, samt om det finns ett gap mellan den faktiska imagen och företagets profil. Metod: För att lättare kunna applicera våra teorier har vi valt att arbeta med två fallföretag, och då ICA och Coop är två av de största aktörerna på livsmedelsmarknaden valdes just dess två företag. Vår uppfattning är att det är lättare att se tydliga mönster i konsumtion och beteende om man studerar två företag som har stor kundmedvetenhet, vilket vi anser att ICA och Coop har. De empiriska studierna består av en kvantitativ enkätundersökning med 50 slumpmässigt utvalda respondenter, samt två kvalitativa intervjuer med EMV- ansvariga på ICA och Coop.

Kandidatuppsats inom MarknadsföringTitel: Kommunen och Facebook ? En studie om kommunens närvaro samt uppfattning på och om Facebook.Datum: 20140610Författare: Erik Lindgren och Filip ElfbergHandledare: Jonas KågströmUtbildning: EkonomprogrammetSöktermer och nyckelbegrepp: Sociala medier, Sociala nätverk, Facebook, Kommun, Marknadskommunikation, Relationsmarknadsföring,SammanfattningSyfte:Syftet med denna studie har varit att finna anledningen till kommunens närvaro på Facebook samt undersöka kommunens uppfattning om varför en medborgare väljer att integrera med dem. Syftet har även varit att belysa vilka risker som uppstår i samband med närvaron på Facebook. Uppsatsens syfte lyder:Syftet med studierna är att undersöka anledningen till kommunernas närvaro på Facebook och utvärdera kommunernas uppfattningar om varför en medborgare väljer att integrera med dem. I studien vill författarna dessutom belysa vilka risker som uppstår i samband med närvaron.Metod:Studien genomfördes genom att samla in svar via enkätundersökningar riktade mot både kommunen samt invånarna.

Our aim with this study has been to show the central factors that we consider have had animpact on public libraries in the "information society". We have studied two communities in the south of Sweden, Ronneby and Sölvesborg. These two communities have both started a development to the IT society, a society where information plays a great role, where the technique is the tool that supplies information.Ronneby community had early the aim to be the chief Swedish information center. A priority on information technology has therefore been obvious for them. Sölvesborg community has had another method and time schedule towards the IT society.We have been studying the documentation of aim and the strategy for IT development in different levels.