Konflikter har alltid funnits, men hur man har löst dem har skett på olika sätt. Mitt intresse för detta område är på grund av att jag tidigare arbetat i skolans värld. Där förekom ofta konflikter, men de flesta konflikter var mellan elev och elev. Men ibland förekom även konflikter i personalgruppen. De tog man itu med ganska omgående.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka olika typer av konflikter med kulturella förtecken som förekommer mellan olika aktörer på mångkulturella skolor och hur konflikterna hanteras. Empirin är baserad på en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie som utfördes under våren 2011 med sex kvinnliga lärare på två mångkulturella skolor med inriktning 7-9. Det erhållna resultatet pekar på att det förekommer kulturella konflikter av olika typer. De mest framträdande konflikterna handlar om rasism och hierarkier samt olika förhållningssätt till kroppsspråket, orden och röstläget. Respondenternas erfarenheter kring konflikthantering delades in i olika teman där medvetenhet, kommunikation, respekt och vikten av en tydlig strategi var mest framträdande..

Syftet med denna studie har varit att få och skapa förståelse för hur pedagoger beskriver och förstår konflikter mellan barn samt hur de arbetar för att förebygga destruktiva konflikter. Jag inleder studien med min teoretiska referensram som består av olika perspektiv på konflikthantering: den undvikande synen, den naturliga synen, den vitaliserande, interaktiva synen, harmoni-eller konsensusperspektivet och konfliktperspektivet. Det sociokulturella perspektivet används för att lärande sker via kommunikation och i socialt samspel med andra. Som metodval utgick jag från en kvalitativ ansats där även den kvalitativa intervjun var mitt metodval. Resultatet pekade på att pedagogerna bejakar konstruktiva konflikter som positiva och lärorika, vilket är i enlighet med konfliktperspektivet, den naturliga synen och den vitaliserande, interaktiva synen.

Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare tolkar och väljer att hantera elevkonflikter på två grundskolor med olika social rekrytering. Genom halvstrukturerade respondentintervjuer med åtta lärare har vi synliggjort vilka olika slags elevkonflikter som lärarna beskriver finns på deras respektive skolor samt orsakerna till elevernas konflikter och lärarnas konflikthantering. Lärarnas svar har vi analyserat i förhållande till skolans socioekonomiska läge. I vår analys har vi utgått från flera teoretiska perspektiv, bland andra skolkod, kapitalbegreppet, klassificering och inramning.Vår undersökning visar att synen på konflikter till stor del är likartad men att mängden konflikter och konflikthanteringen som förekommer på skolorna är olika. Resultatet visar att lärarna tror att skolans läge är av betydelse för mängden konflikter och konflikthanteringen som finns på skolan..

AbstraktSyftet med vår kandidatuppsats är att göra en jämförelse gällande skillnader mellan vårdenhetschefers och deras medarbetares konflikthantering samt hur synen på interpersonella konflikter skiljer sig mellan grupperna. Varför vi valde att undersöka detta ämne är för att konflikter förekommer i vardagen i såväl arbets- som privatliv, och vi kommer att få hantera konflikter i våra framtida yrken som personalvetare. Vi tror att det kan skilja sig åt i hur man ser på och hanterar konflikter som chef respektive medarbetare, och det är just detta som är intressant för oss. Vi vill kunna bidra med något nytt till forskningen med denna studie.Då detta är en kvalitativ studie har vi valt att utgå från ett hermeneutiskt perspektiv. Vi har gjort semistrukturerade intervjuer med fyra vårdenhetschefer och fem medarbetare på ett västsvenskt sjukhus.

Systemförvaltning kostar mycket pengar och det är därför viktigt att den fortgår utan att konflikter försvårar arbetet. För att minska risken för konflikter när systemförvaltning skall ske bör diskussioner äga rum. Diskussionerna skall äga rum mellan de två organisationerna som är inblandade i systemförvaltningen, dels kunden, de som använder systemet, dels leverantören som utför systemförvaltningen. Dessa diskussioner bör avslutas med ett avtal som skall ligga till grund för uppföljning samt att styra upp konflikter om det trots diskussionerna uppstår konflikter. I de fall sådana här diskussioner skall äga rum för en anvädndarmiljö där flera personer använder samma datorer finns det frågeställningar som är viktiga att diskutera innan avtal skall skrivas mellan kund och leverantör..

Syftet med den här uppsatsen är att skapa större förståelse för hur drama kan användas i förskolan för att stimulera barns förmåga att hantera konflikter. Mot bakgrund av detta syfte söks det svar på följande problemprecisering: - Hur anser tre förskollärare att pedagogiskt drama kan användas i förskolan för att stimulera barns förmåga att hantera konflikter? I forskningsbakgrunden refereras det till litteratur som anses relevant för att uppnå undersökningens syfte. Bland annat beskrivs olika former av pedagogiskt drama, samt olika sorters konflikter och hur de kan hanteras. Sociokulturella och socialkonstruktivistiska perspektiv belyses också.

De flesta tillbringar en stor del av sitt liv på arbetet, och en stor del av den tiden arbetar vi också med andra, därför är konflikter inte ovanligt. Vi kommer i denna uppsats beskriva för läsaren hur butikschefer inom detaljhandeln arbetar för att förebygga att konflikter uppstår på deras arbetsplats, faktorer som kan bidra till en harmonisk arbetsmiljö och hur dessa används i förebyggande syfte. Vår problemformulering och syfte har varit att beskriva detta utifrån butikschefernas egna erfarenheter, för att få ökad förståelse. Uppsatsen beskriver hur butikscheferna motiverar sina anställda på olika sätt, och hur de kommunicerar med de anställda för att förebygga att konflikter uppkommer på arbetsplatsen. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, då vi ville få en djupare inblick i hur våra respondenter upplevde och såg på sin egen situation. Vi intervjuade nio butikschefer inom detaljhandeln med hjälp av en intervjuguide på deras arbetsplats. Vi såg att det fanns många sätt att förebygga konflikter men det genomgående temat var att vara rak och ärlig så att uppkomsten av konflikter kunde förebyggas.

Konflikter är en del av skolans vardag och både lärare och elever hamnar i olika konfliktsituationer. Meningsskiljaktigheter uppstår dagligen och är något som ofta måste bearbetas i skolan. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur elever talar om konflikter och konflikthantering i skolan. I arbetet studeras även hur barnen talar om sina känslor kring konflikter och konflikthantering. Uppsatsen består av en litteraturdel där några av de grundläggande perspektiven i utvecklingspsykologin lyfts fram.

Inom vården är det inte ovanligt att det uppstår konflikter i personalgruppen, som kan ha stor påverkan på både den psykosociala arbetsmiljön och för den omvårdnad och det bemötande patienter och närstående får. Chefer i vården upplever att konflikter och konflikthantering är svårt. Tidigare studier visar att chefer inom vården i hög utsträckning undviker att gå in i konflikter, eller, försöker lösa konflikter på ett sätt som endast ger en kortvarig lösning. Då konflikter kan ha påverkan på patientens omvårdnad är det en viktig uppgift för chefen att ta tag i de konflikter som uppstår. Syftet med studien var att undersöka vårdenhetschefers erfarenheter av konflikter i arbetsgruppen.Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats.

Studien syfte var att undersöka och beskriva skilda uppfattningar av konflikter mellanbarn och dess hantering i förskolan hos förskollärare. Studien är en kvalitativ studiemed en fenomenografisk ansats som bygger på intervjuer av ett antal förskollärare.De frågeställningar som låg till grund för studien var: Hur ser förskollärare påkonflikter mellan barn i förskolan? På vilket sätt hanteras återkommande konflikter? Påvilket sätt kan förskolläraren få stöd i sitt sätt att hantera konflikter?Det framgår av resultatet att förskollärare i studien har erfarenheter av konfliktereftersom de möter dem dagligen på förskolan. Dessa erfarenheter ligger till grund förhur de agerar i sin yrkesroll. De ser gärna att barnen själva hanterar konflikter ochagerar när de anser att behovet finns.

Syftet med denna studie är att tillföra ny kunskap om hur pedagoger verksamma inom förskola och förskoleklass upplever, och förhåller sig till barns konflikter. Studien syftar även till att utforska vilken betydelse pedagoger upplever att känslor spelar, i relation till barns konflikter. För att uppnå studiens syfte användes halvstrukturerad intervju som metod. Empirin i denna studie bygger på två intervjuer med förskoleklasslärare, och fem intervjuer med förskollärare.Studien har visat att pedagogerna upplever arbetet med barns konflikter som meningsfullt. En gemensam nämnare i pedagogernas upplevelser av barns konflikter är att de kan leda till ett bättre klimat i barngruppen.

Uppsatsens titel: Strider, slitningar, tvister, usch konflikter!                    Uppsats nivå: Kandidatuppsats i ledarskapFörfattare: Johanna Andersson, Elin Andrén och Magnus MattssonHandledare: Ingemar WictorNyckelord:  Konflikt, förebygga konflikter, chefskap, kultur, kommunikation och arbetsmiljö.Problemformulering: Vilka förebyggande åtgärder mot konflikter mellan anställda använder sig chefer av i arbetslivet? Syfte: Vi vill med denna studie ge en ökad förståelse för vilka åtgärder chefer använder sig av för att förebygga konflikter på arbetsplatsen. Då vi känner att det finns brist på information i detta område vill vi belysa vilka åtgärder som chefer kan använda sig av.                                            Teoretisk referensram: I vår teoretiska referensram har vi valt att först generellt diskutera förebyggande åtgärder mot konflikter för att vidare fördjupa oss i tre huvudområden. Vi har använt oss av samt kombinerat olika författare och teorier.Metod: Studien är en kvalitativ undersökning där vi samlat in vårt empiriska material genom intervjuer.                                                                       Resultat: Det resultat vi har kommit fram till, genom vår studie, är att chefer arbetar med kommunikation och kultur som två åtgärder för att förebygga konflikter mellan anställda på arbetsplatsen.

SyfteStudien syftar till att undersöka pedagogers/personals uppfattning om konflikter mellan elever i grundsärskolan. Vi har valt att lyfta fram hur personalen ser på konflikter och hur de bemöter elever i konflikt.MetodStudien har en kvalitativ ansats med intervjuer av personal i grundsärskolan. Intervjuerna har gjorts på två skolor som ligger i två av Göteborgs kranskommuner. Båda skolorna ligger lokalintegrerade i grundskolan. För studiens syfte spelar det ingen roll om informanten är lärare eller elevassistent så länge denne arbetar med den typ av elever som vi har ett intresse för.

Syftet med arbetet är att undersöka och belysa vad lärare anser vara tänkbara orsaker till varför konflikter uppstår mellan dem själv och eleverna och hur kan de hantera dessa konflikter? Samt hur lärare kan förebygga konflikter i skolan?Metoden för arbetet är kvalitativ, vilket innebär en strävan efter ökad förståelse för en individ eller en grupp individer. Arbetet har genomförts utifrån analytisk induktion  d v s forskningsprocessen har skett utifrån tre preciserade faser: planerings-, insamlingsfas och analys av det specifika materialet.Resultat som framkommit är att orsakerna till konflikterna mellan lärare och elev/elever varierar. Bristande kommunikation, inkonsekvens från lärarens sida, kulturkrockar, skilda åsikter och uppfattningar hos berörda lärare och elev/elever nämns som exempel på orsaker. Hantering och konfliktlösningar som lärarna anger är främst situationsbetingade. Aspekter som beaktas är bl a beroende på viket kön och ålder som eleven/eleverna har.