För att säkerställa att Piteå kommuns säkerhetspolicy och riktlinjer för säkerhetsarbetet efterföljs vill Piteå kommun undersöka det rådande säkerhetsklimatet bland de anställda inom kommunen. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur risker uppfattas bland de anställda och huruvida de identifierade riskerna inom verksamheterna kan återkoppla till målen i kommunens handlingsplan gällande säkerhetsarbetet. Följande frågeställningar användes: Vilka riskkällor kan de anställda identifiera inom sin egen verksamhet och är dessa med i kommunens handlingsplan för förebyggande verksamhet till skydd mot olyckor? Vilken uppfattning har de anställda om policys, procedurer samt praktiskt säkerhetsarbete? Kan de anställdas uppfattning om risk och säkerhet påverka kommunens långsiktiga säkerhetsarbete? En enkätundersökning med 79 anställda inom Piteå kommun utfördes med hjälp av ett enkätinstrument utformat av nordiska forskare, Nordic Safety Climate Questionnaire (NOSACQ-50), samt tilläggsfrågor. Resultaten visar att Piteå kommun hade ett starkt säkerhetsklimat med ett NOSACQ-50 värde >3,30.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur den försvarspolitiska debatten såg ut efter händelserna i Ådalen 1931. Då fanns en hetsig debatt om försvarets nyttjande i civila angelägenheter. Efter många år, 1969, kom beslutet att militär inte skulle medverka till upprätthållande av ordningen i sociala konflikter i samhället. Denna lag har inte ändrats, men under 2000-talet upptogs debatten igen efter Göteborgskravellerna och 11- september-attackerna i USA. Denna uppsats utreder hur försvaret har påverkats av olika beslut och ett resonemang förs också om försvarets stöd till samhället i framtiden..

Introduktion: Föräldrar till överviktiga barn behöver stöd och hjälp för att kunnamedverka och stötta sitt barn att nå en hälsosam vikt. För att sjuksköterskan skall kunnage detta stöd behöver hon ha kunskaper om mångfalden i hur föräldrar ser på dettaproblem.Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars uppfattning av sitt barns vikt och vilkenkunskap föräldrar har om övervikt och fetma hos barn.Metod: Litteraturstudie med fokus på föräldrars uppfattning och kunskap om överviktoch fetma hos sitt förskolebarn.Resultat: I litteraturgenomgången framkom att föräldrar hade svårigheter att rättbedöma sitt barns vikt och ofta undertolkade barnets vikt. Föräldrar kunde inte alltidförstå viktkurvorna som används inom hälsovården. Många föräldrar trodde att barnetskulle växa ifrån sin övervikt och kände därför ingen oro över eventuella problem.Föräldrarna identifierade sina döttrars övervikt lättare än sina söners övervikt. Papporhade svårare än mammor att identifiera övervikten hos sitt barn och såg inte alltid attbarnet var överviktigt.

Syfte med studien är att beskriva fyra lärares uppfattning och tankar om specialpedagogisk handledning, hur den går till och om det finns några hinder/svårigheter. Arbetet utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande utifrån Vygotskij där jag tar fasta på att lärandet är en helhetsprocess där flera faktorer påverkar. Studien är av ett kvalitativt slag med ett fenomenologiskt förhållningssätt. Intervjuerna är semistrukturerade och är gjorda med fyra lärare som arbetar i grundskolan. Frågorna var öppna där följdfrågor kunde formuleras utifrån den intervjuades svar.Resultatet redovisas i fem olika teman.

Syftet med vårt examensarbete var att analysera och beskriva pedagogers uppfattning om integreringens betydelse i undervisningen med focus på integrering av svenska och matematik, sett ur ett sociokulturellt perspektiv. För att didaktiskt kunna integrera svenska och matematik bör man ha kännedom om vilka inlärningsteorier som finns och hur de didaktiskt speglar undervisningen. Under våra fem verksamhetsförlagda utbildningsveckor genomförde vi observationer av två pedagoger och en specialpedagog. Under observationen ingick vi i den dagliga undervisningen samt planerade och genomförde lektioner utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Vi observerade hur och om pedagogerna och specialpedagogen integrerade ämnena svenska och matematik i undervisningen.

Det är idag vanligt med företag som använder sitt befintliga varumärke för att nå nya målgrupper för att öka sin lönsamhet. Ett sätt att göra detta är att introducera produkter i en ny prisklass, en så kallad vertikal brand extension. Problemet är det att det är oklart exakt hur detta påverkar konsumenternas uppfattning om varumärket och vilka faktorer som spelar roll. Denna uppsats behandlar prestigens påverkan på konsumenternas uppfattning av varumärket vid en vertikal brand extension för företag inom den högteknologiska sektorn.Anledningen bakom att vi har begränsat oss till den högteknologiska sektorn är att det saknas empiriska undersökningar som behandlat denna bransch. All föregående datainsamling och analysering har tidigare behandlat för många branscher samtidigt vilket lett till ett resultat som inte nödvändigtvis är rättvisande för den högteknologiska.

Individuell lönesättning är ett komplext fenomen. Det finns vetenskapligt stöd för att rättvisa är en förutsättning individuell lönesättning som fungerande styrmedel (Simons & Robertsson, 2003), samt att rättvisa individuella löner har en positiv betydelse för motivation och prestation (t ex Folger & Konovsky, 1989). Syftet med studien var att undersöka om det finns diskrepans mellan medarbetares uppfattning om vilka kriterierna i den individuella lönesättningen är och deras uppfattning om vilka kriterier som bör ligga till grund för individuell lönesättning, samt om och i så fall hur denna diskrepans påverkar upplevd rättvisa i samband med individuell lönesättning. 143 undersökningsdeltagare besvarade en enkät vilken innehöll frågor om löneprocessen. Deltagarnas upplevda lönerättvisa mättes genom fyra dimensioner ? distributiv, procedurmässig, mellanmänsklig och informativ.

Syftet med studien var att undersöka och lyfta fram elevers inställning och värderingar till religionsundervisning, livsåskådning och religion. Studiedeltagarna bestod utav två klasser på en gymnasieskola i mellersta Sverige, där båda klasserna gick det estetiska programmet. Undersökningen var en enkätstudie som samlades in och analyserades. Resultatet visade att elever på en gymnasieskola inte har en konkret uppfattning kring sin religiösa tillhörighet. Studien visade även att eleverna hade en oklar uppfattning och bild utav Gud. Deltagarna var osäkra på Guds existens men trodde samtidigt att det kunde finnas en högre makt. Studieresultatet visade att en majoritet av studiedeltagarna trodde på ett liv efter detta, så kallad reinkarnation.

Dagens skola skall sträva efter att ge varje elev en chans att utveckla sin förmåga att själv bedöma sina studieresultat samt bli medvetna om sitt utvecklingsbehov i förhållande till kursplanerna. Detta arbete behandlar studium av ett experiment med självbedömning där studenterna fick bedöma sina svar på de olika uppgifterna gentemot lärarens svar på samma uppgifter. Syftet med arbetet var att ta reda på studenternas uppfattning om värdet av självbedömning som inlärningsmetod. Vår datainsamling skedde genom sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med studenter på en lärarutbildning i södra Sverige. I vår resultatredovisning valde vi att dela in studenternas uppfattningar i olika kategorier för att göra vår analys mer överskådlig.

Ökad konkurrens och snabba förändringar i företagens omvärld leder till att företagen snabbt måste kunna anpassa sig till de nya förutsättningarna. Genom att organisera företaget i projektform kan dess flexibilitet kraftigt förbättras. Då projekt är lättare att starta än att bygga upp helt nya avdelningar inom organisationen, samt att dess genomloppstid är relativt kort kan riskerna minimeras (Tonnquist, 2008). Varje projekt är samordnat av ett antal aktörer som t.ex. beställare, projektledare, projektgrupp och en styrgrupp.

 Syftet med denna studie var att undersöka hur stor del av ett dagarbetspass som sjuksköterskor på en medicinavdelning ägnar sig åt omvårdnad i relation till andra arbetsuppgifter samt sjuksköterskans uppfattning om den tid denne lägger ner på olika arbetsuppgifter. Metod som använts var observation av nio sjuksköterskor med avseende på tidsåtgång för sex fördefinierade arbetsuppgifter; administration, omvårdnad, läkemedelshantering, ansvarsområden, rond och rapport. Enkäter delades även ut till sjuksköterskorna på avdelningen gällande självskattning av tidsåtgång för arbetsuppgifterna samt instämmande till påståenden angående deras uppfattning om tiden räckte för de olika arbetsuppgifterna. Resultatet visar att sjuksköterskorna lägger ned mest tid på administration följt av omvårdnad, rond, läkemedelshantering, rapport och sist ansvarsområden. Omvårdnad utgjorde 21 % av den sammanlagda arbetstiden och de uppgav att de för närvarande inte har tillräckligt med tid för denna arbetsuppgift. .

Den 1 maj 2011 trädde Europeiska landskapskonventionen i kraft i Sverige. Det har medfört att synen på landskap förändrats och att det ställs nya krav på de som arbetar med landskap. Landskapskonventionen trycker på allmänhetens medverkan i landskapsplaneringen. Vindkraft är något som i högsta grad påverkar landskapsupplevelsen och vars legitimitet är debatterad. Därför blir dialog i planeringen för vindkraft mycket viktigt om landskapskonventionen ska följas. Uddevalla kommun har tagit fasta på detta genom att utföra en landskapsanalys i dialog och har utifrån denna tagit fram ett planeringsverktyg för vindkraft. Ramböll är de som tagit fram analysen för Uddevalla.

Studenter i Sverige har visats vara en utsatt grupp för stress i samhället. Tidigare forskning har påvisat att en lägre stressupplevelse kan prediceras av individens kontrolluppfattning (locus of control), tillgång till socialt stöd och fysiska aktivitetsvanor. Studiens frågeställning gällde om kontroll-uppfattning, socialt stöd eller fysiska aktivitetsvanor var den starkaste prediktorn för en lägre stressupplevelse hos högskolestudenter. En enkät-undersökning mätte 119 högskolestudenters stressupplevelse, kontroll-uppfattning, sociala stöd och fysiska aktivitetsvanor. Enkla- samt multipla regressionsanalyser visade att kontrolluppfattning var den starkaste prediktorn för en lägre stressupplevelse hos studenter.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad tio deltagare i ett rehabiliteringsprojekt med inriktning på natur, har för uppfattning av naturen och stadsmiljön utifrån en hälsoaspekt. Intervjuer valdes som metod då det ansågs att det var den mest lämpliga metoden för att svara på syftet. Med intervju som metod fanns möjlighet att fördjupa sig i individens syn och tankar kring området natur. Intervjuerna analyserades med inspiration från Steinar Kvales meningskategorisering. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna mår bra av att vistas i naturen och i dess omgivning bland växter och djur.

Hälsa är något man kan förklara som fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Tidigarestudier inom ämnet visar tydligt att det finns ett samband mellan en ohälsosam livsstil ochantal levnadsår. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad elever i årskurs 9 har föruppfattningar kring begreppet hälsa samt vilken uppfattning de har om vad de lär sig ombegreppet i ämnena idrott och hälsa samt hem- och konsumentkunskap.Kvalitativa fokusgruppsintervjuer med elever i årskurs 9 genomfördes, där eleverna fickdiskutera med varandra om vad de ansåg att begreppet hälsa är. Eleverna fick även frågor omkost- och motionsråd. Huvudresultatet visar att eleverna inte anser att de får den lärdom debehöver.