Konflikter uppstår mellan elever varje dag i skolan detta är något som påverkar hela skolmiljön. Om det finns många konflikter i en grupp är det mycket svårt att kunna koncentrera sig på att lära sig nya saker. För att förebygga att många av konflikterna uppstår behöver man använda sig av förebyggande arbete som bl.a. skapar trygghet. Syftet med studien var att ta reda på hur pedagogerna löser konflikter som uppstår mellan eleverna och hur pedagogerna arbetar för att förebygga konflikter.

Syftet med mitt examensarbete är att ta reda på hur konflikter hanteras i skolan och på vilket sätt man löser dem samt vilka konfliktlösningsmetoder som finns tillgängliga. Studien lyfter lärares och elevers uppfattningar kring konflikter och konflikthantering. Inledningsvis utformade jag två forskningsfrågor som hjälpte mig att besvara syftet. Med hjälp av tidigare forskning har jag undersökt och kritiskt granskat hur lärare arbetar med konflikter i verksamheten. Genomförandet vid den empiriska undersökningen gjordes med kvalitativa intervjuer. Tolkningen är att hanterandet av konflikter är ett måste i skolans vardag och att det tas tid från den planerade undervisningen till att hantera konflikter. Många av respondenterna ser konflikterna som något negativt medan andra ser det som en möjlighet till utveckling.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur konflikter uppstår och förebyggs på arbetsplatsen. Jag finner ämnet konflikt och hur man hanterar och förebygger konflikter på arbetsplatsen som relevant eftersom det är något som jag personligen stött på mer än en gång på olika arbetsplatser. Mitt arbete som blivande personalvetare innefattar arbetet att vägleda och främja en samverkan mellan personalen i organisationer. Detta arbete presenteras som en litteraturstudie där tidigare forskning och teori avhandlas och diskuteras. Datainsamling har genomförts med hjälp av litteratur och relevanta artiklar som behandlar detta ämnesområde.

Detta examensarbete behandlar konflikthantering i grundskolans tidigare år. Är det en självklarhet att arbetande lärare ute på skolorna arbetar med konflikter på bästa sätt? Hur hanterar man konflikter? Vilka verktyg använder man? Hur arbetar man förebyggande mot att konflikter uppstår? Vad tycker eleverna om lärarnas sätt att hantera konflikter och hur defineras begreppet konflikt av elever och lärare? Dessa var frågor som vi ställde oss och gjorde därmed studier ute på två grundskolor för att få svar på våra frågor..

Organisationer är beroende av ledare och medarbetare. I yrken som berör andra människor har kommunikation och bemötande stor betydelse och kräver vissa egenskaper hos personalen. Där möten med andra sker uppstår ibland konflikter. Studien omfattar både en kvalitativ och en kvantitativ del. Syftet med studien var att studera ledare och medarbetares upplevelse och hantering samt konsekvenser som kan uppstå i samband med konflikter.  En intervjustudie med tre ledare och en enkätstudie med 59 medarbetare genomfördes i tre organisationer som har sin verksamhet inom LSS.

Syftet med denna studie är att ta reda på förskollärares syn på konflikter samt hur de säger sig hantera dem. Jag vill också undersöka vad de gör för att förebygga konflikter. Intervjuer med öppna frågor användes som metod för att söka svar på syfte och frågeställningar.I studien framkommer att samtliga förskollärare har samma syn på konflikter och hanterar dem ungefär på samma sätt. Det viktigaste är inte att lösa konflikterna utan hur man bemöter barn i själva hanteringen. Att lyssna, vara tydlig och respektera barn är en förutsättning för en konstruktiv konflikthantering.

Mitt arbete innehåller en litteraturgenomgång av några av de konfliktsituationer som kan uppstå i skolans miljö. Syftet med mitt arbete är att skaffa mig större kunskap om konflikter mellan elever och hurman på ett bra och genomtänkt sätt kan hantera dessa. Vilka konflikter kan uppstå? Hur uppstår konflikterna? Hur upplevs en konflikt? Hur hanterar man konflikter? Jag har tagit med olika konflikthanteringsmodeller som kan vara lämpliga att använda sig av i skolans värld. Vissa används till att hantera redan uppkomna konflikter, medan andra är mer lämpade i förebyggande syfte, för att förhindra att nya konflikter uppstår.

Abstract Sofie Johansson (2009). Konflikter i förskolemiljö, en studie om barns och pedagogers syn på konflikter. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola Syftet med studien är att få en så bra bild som möjligt av hur konflikter upplevs och hanteras av barn och pedagoger på förskolan. I min undersökning utgår jag från tidigare forskning om konflikt och konflikthantering och utgår från följande frågeställningar: Vilka är de vanligaste konfliktorsakerna i förskolemiljö? Hur resonerar barn och pedagoger kring konflikter och vilka strategier använder de för att lösa konflikter? Vilka känslor kopplar barnen ihop med konfliktsituationer finns det skillnader mellan könen? För att besvara frågeställningarna har jag används mig av kvalitativa forskningsmetoder så som barn och pedagog intervjuer och observationer. Resultatet tyder på att barn använder sig av följade strategier när de hanterar konflikter: går där ifrån, hämtar en pedagog eller försöker lösa konflikten verbalt.

Vår undersökning handlar om konflikter, konflikthantering samt språkets betydelse för att lösa konflikter. Syftet med själva undersökningen är hur pedagoger ser på konflikter i skola och förskola och hur dessa hanteras. Med pedagoger menas förskollärare, fritidspedagoger och grundskollärare. Även språkets betydelse för att hantera konflikter är centrala företeelser i vår undersökning. Vårt arbete struktureras via kvalitativa intervjuer.

BAKGRUND:Konflikter kan både vara negativa och positiva, beroende på hur man hanterar dem. Konflikter är en viktigt och naturligt del av livet. Det är betydelsefullt att hantera och lösa konflikter där alla inblandade parterna känner sig nöjda. För att kunna förebygga konflikter mellan barnen krävs det en god kommunikation och att det finns vuxna tillgängliga som goda förebilder. Som pedagog är det viktigt att hjälpa och stödja barnen när de hamnar i konfliktsituationer.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka pedagogens arbetssätt med konflikter och konflikthantering mellan barnen i förskolan respektive förskoleklassen.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare beskriver konflikter och konflikthantering i barngruppen på förskolan och i förskoleklass samt om lärarna har några förebyggande strategier för att hantera konflikter i sitt dagliga arbete. Det är en kvalitativ studie där enkäter har besvarats av lärare i två olika kommuner och sedan använts i vår datainsamlingsmetod. Vår litteraturdel bygger på tidigare forskning och läroplaner gällande konflikter och konflikthantering. Resultatet visade att konfliktsituationer bland annat uppstår i trånga utrymmen, vid förflyttningar och i den fria leken när vuxna ej är närvarande. Resultatet visade även att det är stora barngrupper vilket leder att barnen ofta får lösa sina konflikter själva.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur några pedagoger upplever konflikter bland barn på förskolan. Jag ville också undersöka vad som ligger till grund för barnens konflikter och vilka metoder pedagogerna använder vid konflikthantering. Jag valde att använda mig av kvalitativa intervjuer med utbildade förskollärare i min studie för att finna svar på mitt syfte och frågeställningar. Resultatet visade att det finns en samstämmighet mellan pedagogernas syn på konflikthantering då de är eniga om att konflikter bör tas tillvara på för att barnen ska kunna dra lärdom av hanteringen av konflikten inför framtiden. Barnes konflikter handlar i största allmänhet om osämja i olika bemärkelser.

AbstractMeningsskiljaktigheter och konflikter är en del av vardagen i förskolan. Vårt syfte med denna rapport är att få en insikt i fyra-femåriga barns tankar och känslor kring eventuella konflikter på förskolan samt deras hantering av dessa. I vårt intresse finns även ett visst genusperspektiv; som här innefattas av att eventuellt upptäcka skillnader i flickors respektive pojkars konflikthanteringsmetoder.Rapporten består av en forskningsbakgrund där författare och forskare, specialiserade inom området, ger sin uppfattning kring ämnet. Med tanke på betydelsen av sampel mellan barn och fokus på barns känslor och tankar i denna rapport, är det sociokulturella perspektivet lämpligt som utgångspunkt. Vi tar i forskningsbakgrunden bland annat upp barns utveckling av den empatiska förmågan, förmåga till samspel samt konflikter och utanförskap.

Syftet med studien var att undersöka och ge olika beskrivningar av en grupp förskollärares uppfattningar av konflikter mellan barn och konflikthantering i förskolan.De frågeställningar som ställdes var följande: Vad anser en grupp utvalda förskollärare att en konflikt mellan barn karaktäriseras av? Vilka kommunikativa strategier uppfattar en grupp förskollärare att barn använder i deras konfliktsituationer? Hur gestaltas och hanteras konflikter i barngruppen utifrån en grupp förskollärares uppfattningar?Resultatet av studien visade på många olika uppfattningar om vad som är en konflikt och hur den bör hanteras. Konflikter har olika betydelse för förskollärarna. En del menar att barn ska lösa sina egna konflikter beroende på vilken typ av konflikt det är, medan andra anser att barnen behöver stöttning och hjälp i konflikthanteringen. Det finns många likheter mellan konflikthanteringsstilar och barns kommunikativa strategier samtidigt som flera andra aspekter såsom synen på hur barn agerar under konflikter kan återfinnas i tidigare forskning.

Som en person med tydliga problem att hantera konflikter, både egna och andras, har jag insett hur viktigt det är för mig att lära mig detta inför mitt kommande yrke som lärare. Då jag själv hellre undviker en konflikt, vilket oftast leder till att den i tystnad trappas upp, istället för att lösa den har jag även svårt för att ta till mig allvaret i andras konflikter. Jag tenderar att sopa problemet under mattan och bagatellisera konflikten. Detta kommer inte att gynna mig som lärare inte heller eleverna i min klass. Det kommer bara ligga till grund för ett dåligt klassrumsklimat och till följd av detta en dålig inlärningsmiljö.