Denna text undersöker om unga datorspelare uppfattar perifera dynamiska specialeffekter i virtuella spelmiljöer av FPS-spel. Texten går igenom tidigare forskning om perception och hur partikeleffekter i spel har utvecklats de senaste 20 åren. I undersökningen har det tillverkats en spelprototyp som använts för att testa hur spelaren spelat spelet. Därefter har spelaren svarat på en enkät som analyserats tillsammans med gjorda fältobservationer. Resultaten från undersökningen visar att spelare uppfattat specialeffekter i spel.

Under vår praktik på ett flertal skolor har vi upplevt att matematikundervisningen inte har verkligheten som utgångspunkt. Vi har emellertid uppfattat det som att många av lärarna anser att deras undervisning är verklighetsbaserad. Genom litteraturstudier och en enkätundersökning har vi undersökt om lärare och elever upplever undervisningen som verklighetsbaserad och om eleverna ser kopplingen mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken. Vi fann att lärare och elever inte har samma uppfattning, elever (år 6) har svårt att se något samband mellan skolans matematikundervisning och den matematik de använder i sin vardag. Eleverna inser inte att deras matematikkunskaper kommer till användning utanför skolan, detta trots att lärarna anser sig bedriva en verklighetsbaserad undervisning..

Under vår praktik på ett flertal skolor har vi upplevt att matematikundervisningen inte har verkligheten som utgångspunkt. Vi har emellertid uppfattat det som att många av lärarna anser att deras undervisning är verklighetsbaserad. Genom litteraturstudier och en enkätundersökning har vi undersökt om lärare och elever upplever undervisningen som verklighetsbaserad och om eleverna ser kopplingen mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken. Vi fann att lärare och elever inte har samma uppfattning, elever (år 6) har svårt att se något samband mellan skolans matematikundervisning och den matematik de använder i sin vardag. Eleverna inser inte att deras matematikkunskaper kommer till användning utanför skolan, detta trots att lärarna anser sig bedriva en verklighetsbaserad undervisning..

Den här uppsatsen är en utvärdering av insatsen Perrongen i Uppsala kommun. Perrongen är en kontaktpersonbaserad insats med integrerat nätverksarbete. I uppsatsen har Antonovskys (1991) KASAM använts som teoretisk bas. Datainsamlandet har skett genom att åtta respondenter, som tidigare haft Perrongen som insats, har svarat på varsin enkät samt deltagit i varsin intervju. Resultaten pekar på att respondenterna i huvudsak uppfattat insatsen Perrongen som positiv, vilket stämmer överens med tidigare forskning.

IT-användandet i byggbranschen har banat väg för nya, effektivare arbetssätt och det finns visioner om hur det ska fungera. Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på byggbranschens användande av, och vision om BIM. Vad är BIM ? Building Information Model?Kort beskrivet är BIM en modell där all information för ett byggprojekts hela livscykel kan hanteras. BIM förenklar det fortlöpande arbetet genom hela byggprocessen genom att tillhandahålla information om projektet som är relevant, uppdaterad, integrerad, fullt koordinerad och av hög kvalité.

Från och med årsskiftet år 2005 skall samtliga noterade företag i Sverige redovisa efter IFRS. Syftet med uppsatsen är att undersöka om införandet av IFRS påverkar analytikers prognoser. Vi har med hjälp av statistiska tester dels undersökt om införandet har bidragit till större prognosavvikelser och dels studerat tre av oss utvalda faktorers påverkan på storleken på analytikers prognosavvikelser. Vi har även genom telefonintervjuer med analytiker undersökt hur de har uppfattat införandet av IFRS. Med hjälp av de statistiska testerna har vi inte kunnat påvisa att analytiker prognosavvikelser har ökat.

Syftet med vår undersökning var att undersöka om och hur undervisningsmetoder baserade på olika inlärningsstilar påverkar elevers lärande och engagemang. Undersökningen ägde rum i en klass 8 i Luleå kommun under sju veckor höstterminen 2002. Samtliga elevers individuella inlärningsstil identifierades via en pilotundersökning. Lektionerna utformades utifrån de mest frekventa inlärningsstilarna i klassen. För att mäta elevernas lärande och engagemang fick eleverna fylla i enkäter och utvärderingar där de fick skriva ner hur de uppfattat lektionerna utifrån en lärande- och engagemangsaspekt.

Syfte: Syftet är att öka förståelsen för hur attraktiviteten i regioner på olika sätt kan påverkas. Avsikten är att klargöra vilket tillvägagångssätt som kan användas när syftet är att skapa utveckling och förnyelse på en plats och vilka faktorer som påverkar en regions attraktivitet och image. Metod: Undersökningen bygger på en kvalitativ ansats där empirin har insamlats via seminarier, intervjuer och telefonintervju. Vidare utgår undersökningen från en deduktiv ansats och en intensiv utformning då den bygger på teorier och har för avsikt att belysa djup och nyanser.Teoretiska perspektiv: Undersökningen utgår från modellen Levels of Place Marketing av Kotler et al. (1993).

I denna uppsats undersöks hur elever i årskurs 3 förhåller sig till de nationella proven, med fokus på känslor, upplevelser samt hur eleverna uppfattat informationen om proven. Vår teoridel fokuserar på det utvecklingspsykologiska perspektivet. Vi valde att intervjua barn i årskurs tre för att få en bild av hur de ser på de nationella proven, detta genom att sätta oss in i barnens perspektiv. Det gjordes genom enskilda intervjuer samt en gruppintervju. Resultatet av undersökningen visar att barnen tycker nationella proven är spännande men känslor av stress och nervositet tar över.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur barn uppfattar ljudeffekter i den, för uppsatsen, specialskrivna radiosagan Ninjas Detektivbyrå. Om ljudeffekter på något sätt kan medföra att barnen uppfattar fler detaljer, om specifika ljudeffekter kan bidra till en mer enhetlig distinktion av tecken och hur den dramaturgiska strukturen möjligen förtydligas när dialogen kombineras med ljudeffekter. Detta har undersökts med hjälp av två grupper med barn som fått höra varsin version av stimulimaterialet, den ena med ljudeffekter och den andra utan ljudeffekter, samt kvalitativa samtalsintervjuer med sin grund i teorier kring semiotik, klassisk dramaturgi och ljudeffekters påverkan på publiken. Undersökningen visar att deltagarna som lyssnade på versionen med ljudeffekter kan ha uppfattat fler detaljer, förstått tecken mer entydigt och kan redogöra för större delar av händelseförloppet jämfört med deltagarna i gruppen som lyssnade utan ljudeffekter..

Denna undersökning genomfördes på nya studenter vid Studie- och yrkesvägledarutbildningen på Malmö högskola hösten 2013. Det som undersökts är hur det varit för studenterna att påbörja utbildningen samt vilka faktorer som de uppfattat som inkluderande och exkluderande i undervisningssituationen. I undersökningen har det också sökts förståelse för hur dessa upplevelser kan förstås. En enkätundersökning genomfördes med 53 studenter samt uppföljande intervjuer med fyra av dessa studenter. Resultatet visar på att det är en stor ansträngning och omställning att påbörja studierna och att det finns en rad centrala faktorer som ses som betydelsefulla för att studenterna ska känna sig inkluderade i utbildningskontexten. Dessa faktorer har det gemensamt att de har en tydlig studentcentrerad karaktär.

Denna studie syftar till att undersöka några elevers uppfattning om olika matematiklektioner och elevernas matematiska lärande i samband med dessa lektioner. Som underliggande syfte användes och utvärderades emoticonskalor av eleverna i deras utvärdering av lektionerna och deras lärande. Studien har ett fenomenografiskt teoretiskt ramverk med fokus på elevernas olika uppfattningar. För att få svar på de ställda forskningsfrågorna iscensattes och observerades fyra olika matematiklektioner, kvalitativa intervjuer med tolv elever genomfördes samt användandet av utvärderingsverktyget. Resultatet visar att elevernas uppfattning om vad det innebär att ?räkna matematik? och deras behov kopplat till lärande, påverkar deras upplevelse av undervisningen.

Skriftliga omdömen om elevens kunskapsutveckling var en komplettering i den individuella utvecklingsplan från och med juli 2008 som varje elev har rätt till. Motiveringen till val av titel var att vi under studien har uppfattat och ansåg att skriftliga omdömen inte var märkvärdigare än ett förtydligande av IUP. Syftet var att belysa hur bestämmelsen av skriftliga omdömen påverkat lärarnas uppdrag, vad lärarna hade för uppfattning och vilka konsekvenser lärarna trodde att omdömen skulle få i framtiden. Den valda metoden var kvalitativa intervjuer då muntlig och skriftlig kommunikation nyttjades. Intervjupersonerna var fyra lärare verksamma i grundskolans tidigare år.

Under våra VFU ? perioder har vi uppfattat att elevernas intresse för religion är lågt.Syftet med denna studie är att granska sex gymnasieelevers tankar kring nyttan med religionsundervisningen i skolan och varför deras intresse kan uppfattas som lågt. I studien undersöks också hur elever uppfattar lärarens tydlighet kring meningen med religionsundervisningen, religion, livsåskådningar och etik. Med utgångspunkt i detta syfte granskar vi elevernas syn för att hitta, för läraren, nya förhållningssätt och undervisningsmetoder som kan gynna elevernas intresse och lärande.Undersökningen har utförts med hjälp av kvalitativa intervjuer, gjorda på sex elever på gymnasienivå. Det vi fann i undersökningen sammanställdes och transkriberades för att sedan kunna diskuteras i förhållande till teorier.Resultatet av denna studie påvisar att det finns en plats för religionsundervisning i skolan.

Syftet med studien har varit att diskutera olika motiv som pojkar och flickor skapar utifra?n en reklamvideo. Studien har a?ven analyserat pa? vilket sa?tt elever skapar ko?nsidentitet i bilderna och hur de har uppfattat sin identitet i teckningen.Underso?kningen har baserats pa? bilder som elever fra?n ho?gstadiet har gjort. I metoden har elever skapa en bild, utifra?n en reklamvideo och med hja?lp av tre ord kommenterat videon.