I den här studien har jag undersökt orden samverkan och kvalitet, för att se vilka betydelser de tillförs när de används av anställda vid Umeå universitet. Syftet med studien har varit att göra en semantisk kartläggning av hur orden används och uppfattas vid universitetet, och att försöka se om det finns någon skillnad mellan universitetets fyra fakulteter.Med hjälp av sonderande intervjuer tog jag fram en rad förslag på begreppskännetecken för båda orden. Dessa begreppskännetecken utgjorde sedan grunden för en enkätundersökning. Enkätundersökningens syfte var att ta fram de mest prototypiska kännetecknen för vardera ordet. För att belysa de sociala aspekter av betydelse som en renodlad prototypundersökning förbiser, har jag även tillämpat ramsemantisk analys och kritisk diskursanalys på mitt material.Resultaten visar att det finns några begreppskännetecken som kan sägas vara prototypiska för samverkan och kvalitet.

Gymnasieskolan står inför förändring och vad jag kommer fördjupa mig i denna uppsats är gymnasieskolans utbildningspolitik och dess påverkan på utbildningens utveckling. Därför finner jag det intressant att titta närmare på hur statens utbildningspolitiska styrning tar sig i uttryck i propositionen och hur den språkliga framställningen påverkar de professionellas handlingsmönster.Min frågeställning i uppsatsen lyder: hur påverkar den utbildningspolitiska diskursen gymnasieskolans utveckling? För att besvara frågeställningen kommer den utbildningspolitiska diskursen friläggas genom en Foucaultinspirerad läsning, diskursanalys av propositionen 2003/04:140 Kunskap och kvalitet ? elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan.Styrningens makt- och påverkansprocesser som utbildningspolitiken utgör på de professionella både som enskilda individer och som kollektiv grupp till kropp och själ utövar inflytande på och styr individens sätt att tänka, tala och handla och faktiskt begränsar vad som är möjligt att tänka, tala och handla inom en viss praktik. Vad som gömmer sig bakom välpolerade begrepp såsom kunskap och kvalitet i propositionen handlar om traditionella tankemönster och en ansats till att styra mer. Den påverkan som sådana tankegångar för med sig konserverar snarare än utvecklar gymnasieskolan.Nyckelord: Foucault, utbildningspolitik, gymnasieskolan, diskurs, kunskap och kvalitet..

   På revisionsmarknaden finns det många små och stora företag som utför samma kärntjänst revision. Konkurrensen är stor och därför är frågan om kvalitet är mycket viktig för revisionsbyråerna. Forskare tar upp frågan då och då under de senaste decennierna men det råder dock oenighet i frågan vad revisionskvalitet är. Problemet kan bero på att revisionen har en mängd olika intressenter, t.ex. företagsledning, aktieägare, och de krav som intressenterna ställer kan skilja sig.

Co-branding är samarbetet mellan två företag som utmynnar i en ny, unik produkt, där kopplingen mellan varumärkena samt gemensam marknadsföring från samarbetsföretagen leder till positiva synergieffekter. Intresset för marknadsföringsstrategin co-branding har ökat i takt med globaliseringen då företagens varumärke riskerar att försvinna i mängden av konkurrerande varumärken och på så sätt förlora viktiga marknadsandelar och varumärkeskännedom.Denna studie ämnar dels öka kunskapen om fenomenet co-branding samt för vilka skäl denna strategi kan vara lämplig att använda och dels hjälpa företag att utröna vilka som kan vara de kritiska framgångsfaktorerna, alltså de absolut viktigaste variablerna för att deras co-brand ska lyckas på marknaden. Vi har intervjuat tre fallföretag inom den svenska modebranschen för att undersöka vilka deras skäl till cobranding är och vilka de kritiska framgångsfaktorerna för dessa samarbeten är. Dessa företag har samtliga genomfört co-branding under de senaste tre åren. Resultatet av studien visar att skälen till co-branding kan vara att skapa en trovärdig varumärkesbreddning, försvara sig mot konkurrenter samt skapa en förhöjd Uppfattad kvalitet för konsumenten något som möjliggör prispremium.

Övergången mellan projektering och produktion har identifierats som en synnerligen komplicerad övergång inom byggprocessen, där många aktörer lämnar projektet och nya tar över. Av den anledningen är det av betydelse att de handlingar som projektören lämnar vidare till entreprenören är av god kvalitet för att undvika missförstånd ute på byggarbetsplatsen. De fel som förorsakas vid projekteringen anses vara de fel som orsakar de största felkostnaderna inom ett byggprojekt och som dessutom leder till kvalitetsbrister i anläggningen. Våren 2014 kom Svensk Byggtjänst ut med sin rapport Besparingsmöjligheter genom effektivare kommunikation i byggprocesser, i vilken det konstateras att den bristande kommunikationen fördyrar byggprojekt med 32 miljarder kronor per år. Vidare förklaras att den tydligaste orsaken till den bristande kommunikationen är otydliga handlingar och anbudsunderlag. Med utgångspunkt i arbetets problemområde är avsikten att genom aktörernas olika perspektiv belysa problematiken med bristfälliga handlingar och anläggningar för att undersöka om det finns samband. Samt försöka utreda vad som avses med god kvalitet gällande handlingar och anläggningar. Vad är definitionen av god kvalitet gällande handlingar? Vad är definitionen av god kvalitet gällande anläggningar? Vilka fel eller brister anses vara vanligare i handlingar? Finns det samband mellan handlingars och anläggningars kvalitet? Litteraturstudie ligger till grund för arbetets frågeställning.

Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan kvalitet på skriftliga omdömen och elevers resultat på nationella prov och därigenom även belysa effekter av lärares undervisningskompetens. Bakgrunden ges i form av en kort överblick över vad forskning säger om bedömning och effekter på lärande. Därefter beskriver jag några statliga insatser och utvärderingar samt presenterar tre dokumentstudier som beskriver hur lärare skriver omdömen. Jag redogör också för min teoretiska utgångspunkt, som är det sociokulturella perspektivet, och beskriver hur dokumentanalysen genomfördes samt förtydligar vilka kriterier på god kvalitet i omdömen jag använt mig av och hur relationen mellan dessa kriterier och resultaten från nationella prov undersöktes. Resultaten i min studie visar att skillnader i kvalitet på de skriftliga omdömena korrelerar med elevers resultat på nationella prov.

New Public Management (NPM) vågen, som bygger på ett marknadsorienterat synsätt, bidrog på 1990-talet till att privata aktörer välkomnades inom offentlig sektor. Lagen om valfrihet (LOV), trädde i kraft 2009, och många kommuner har infört LOV sedan dess. Det är valfritt för kommuner att införa valfrihetssystemet som LOV reglerar, dock finns förslag av föregående regering om ett lagtillägg att alla kommuner skall införa LOV.Det finns motstånd bland befolkningen mot vinster inom vård och omsorg, och debatt pågår kring privatisering. Det finns en pågående diskussion kring att valfrihetssystemet gynnar friskare personer som mer aktivt kan göra ett val.I vård och omsorg menar man ofta god kvalitet när man använder ordet kvalitet, och åtskilliga mätningar görs inom området.Har LOV bidragit till utveckling av svensk äldreomsorg, och har processerna påskyndats? Resultatet i denna studie visar inte på stora eller systematiska skillnader i upplevd kvalitet hos de som har valt privat eller offentlig hemtjänst.

Inom industrin används olika testmetoder för att uppnå hög kvalitet i mjukvarukontrollerade system. Kvalitetskraven är särskilt höga för säkerhetskritiska system t.ex. styr- och reglersystem i fordon. I det här examensarbetet används två analysmetoder (Fault Mode and Effects Analysis och Fault Tree Analysis) för att ta fram ett nytt säkerhetstest för ett broms- och växlingssystem som Scania tillverkar. Det studeras även hur formella metoder kan användas för att ytterligare öka kvalitet ochh tillförlitlighet.

Jag använder ett från Världsbanken nyligen utkommet datamaterial över institutionell kvalitet i världens länder för att i en replikeringsstudie undersöka sambandet mellan institutionell utveckling och ekonomisk tillväxt. Modellen har med framgång redan tidigare använts, men i detta arbete är tidsperioden en senare och datamaterialet enligt min bedömning av högre kvalitet. För att kunna göra det senare uttalandet och analysera resultaten på ett uttömmande sätt, innefattar arbetet en översiktlig presentation av institutionella teorier. Eftersom undersökt samband i utgångsläget antas uppvisa dubbelriktad kausalitet, använder jag ett ekonometriskt tillvägagångssätt innehållande instrumentering för att trygga validiteten. Sammantaget visar resultaten en enkelriktad, positiv kausaleffekt från institutionell kvalitet till ekonomisk tillväxt.

Syftet med denna studie är att beskriva och förklara eventuella samband mellanmiljömedvetet beteende, uppfattad konsumentpåverkan och val och uppfattning av elbolag,samt hur informanterna uppfattade sitt elbolags marknadskommunikation. Kvantitativ metodtillämpades, där 273 informanter svarade på en enkät. Ett bekvämlighetsurval gjordes blandstudenter på Högskolan Väst. Data analyserades i SPSS, där bland annat en faktoranalys,Pearson korrelationsanalys och T-test användes. Teoriavsnittet behandlade teorier och tidigareforskning gjort kring marknadskommunikation, gröna marknadsföring, den grönakonsumenten, den gröna konsumentens köpprocess samt grön marknadsföring inom grön el.Studien fann ett starkt linjärt signifikant samband mellan miljömedvetet konsumentbeteendeoch val och uppfattning av elbolag.

Runt om i vårt land skickas personalchefer, mellanchefer m.fl. från olika företag på chefsutbildningar för att förhoppningsvis utveckla sig själva och bli bättre ledare och chefer. Det beräknades att företagen spenderade 1,5 miljarder kronor på att utbilda och utveckla sina chefer under 2007. Efter att ha sökt på ordet ?chefsutbildningar? på nätet så kan vi se att det finns ett otroligt brett register med företag som erbjuder olika former av ledarskapsutbildningar.

SammanfattningTitel: Byggnation pågår ? uppbyggnaden av brand equity i en B2B-kontext genom märkeskännedom, märkesassociationer, upplevd kvalitet, märkeslojalitet och exklusiva rättigheter.Författare: Jesper Mårtensson och Alexander JägerfallÄmne: Kandidatuppsats i Marknadsföring, 15 hpNyckelord: B2B, brand equity, märkeskännedom, märkesassociationer, upplevd kvalitet, märkeslojalitet, varumärke, exklusiva rättigheterProblemformulering: Hur kan svenska företag verksamt på en B2B-marknad arbeta med byggstenarna märkeskännedom, märkesassociationer, upplevd kvalitet, märkeslojalitet och exklusiva rättigheter som tillsammans utgör brand equity?Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur företag verksamma på en B2B-marknad kan arbeta med märkeskännedom, märkesassociationer, upplevd kvalitet, märkeslojalitet och exklusiva rättigheter samt vilka effekter det får, för att öka förståelsen för varumärkesbyggnad i B2B företag.Teori: Teorin utgörs av en beskrivning av ovanstående byggstenar, hur företag kan jobba med dem samt vilka positiva effekter varje byggsten kan innebära för företaget.Metod: Med en kvalitativ ansats har personliga intervjuer med fyra respondenter från fallföretagen Getinge, AJ-Produkter, Nordifa och Logent genomförts. Frågorna ställda till fallföretagen rör deras sätt att arbeta med ovanstående byggstenar samt vilka positiva effekter de upplever byggstenarna bidrar till.Slutsats: Studien visar att företag verksamma på en B2B marknad kan arbeta med byggstenarna på olika sätt. Slutsatsen är att det egentligen inte finns något rätt eller fel sätt att arbeta eftersom studien visar på genomgående positiva effekter av fallföretagens arbete. Ur studien framkommer också att säljkåren i ett B2B-företag fungerar likt ett universalverktyg i arbetet med att skapa märkeskännedom, märkesassociationer, upplevd kvalitet samt märkeslojalitet.

Inledning Wallenbergare var från början en elegant restaurangmaträtt bestående av en panerad kalvfärsbiff serverad med potatispuré, ärtor, lingon och skirat smör. Rätten torde vara uppkallad efter häradshövdingen Marcus Wallenberg någon gång under 1930- talet. Det finns många historier om Wallenbergarens uppkomst men ingen tycks veta med säkerhet vem som serverade den för alldra första gången.Syfte Syftet med denna uppsats var att undersöka hur val av styckningsdetalj, kryddning, temperatur och mixning påverkar den sensoriska kvaliteten i en Wallenbergare.Metod/material De tre metoder som användes under denna studie var en provmatlagning med en större mängd av variabler, en enkätundersökning gällande tidigare erfarenheter och uppfattningar om Wallenbergare samt en sensorisk bedömning av biffens sensoriska kvalitet.Resultat För att Wallenbergaren ska uppnå en konsistens av hög sensorisk kvalitet bör denna bestå av 75 % malt kalvinnanlår, 25 % kalvbräss, äggula, grädde och salt. En Wallenbergare bör endast smaksättas med salt och nymald vitpeppar.Provernas samtliga ingredienser skall vara väl kylda för att uppnå högsta sensoriska kvalitet. De prover som blandades med handkraft erhöll en lägre sensorisk kvalitet än de prover som blandades mekaniskt.

Denna studie är ämnad att undersöka vad som får ett spel att upplevas som rättvist och strävar efter designriktlinjer som leder till rättvisa spel. Studien utgår från en filosofisk bakgrund och försöker att finna samband med diskussionen om rättvisa i spel som existerar, men fokuserar specifikt på interaktion mellan spelaren och spelmekaniken.För studien har ett digitalt kortspel utvecklats enligt designriktlinjer baserade på egalitarianism och meritbaserade förtjänstprinciper. Olika spelmoment har designats för att skapa en kontrast som kan användas för att jämföra resultaten av att följa de olika designriktlinjerna.Spelet spelades av tio testpersoner som fick spela igenom alla spelmomenten och sedan svara på intervjufrågor om spelupplevelsen. Resultaten antydde att det finns olika uppfattningar om vad rättvisa innebär även i spel, men att meritbaserade belöningssystem ansågs mer underhållande än egalitarianistiskt rättvisa system och att uppfattad rättvisa skiljer sig i tävlingar mot människor och datorer..

I Sverige pågår en omfattande yrkeslegitimationsreform inom skolan. Legitimation har presenterats som en kvalitetssäkring av skolan, som ett bevis på att den som arbetar har rätt kompetens till att utföra det pedagogiska arbetet. Fritidspedagogen har rätt till en legitimation som lärare i skolämne, men inte som fritidspedagog i fritidspedagogiken. Genom den här undersökningen kartläggs fritidshemmets kvalitetsdiskurs, som visar sig vara beroende av hur fritidspedagogen förhåller sig till sitt lärandeuppdrag. Undersökningen tar avstamp i ett kommunövergripande arbete som genomförts för att stärka fritidshemmens kvalitet.