Customer Relationship Management, CRM, är ett väletablerat begrepp inom marknadsföring och företags hantering av kundrelationer. Företag liksom akademiker riktar ett stort intresse mot just CRM, men samtidigt visar forskning att många implementeringar ute på företagen inte ger resultat som är tillfredställande. Anledningen tycks vara att företag tenderar att fokusera på den tekniska aspekten av CRM, istället för att se CRM som en helhetsansats för att hantera kundrelationer. CRM förenar relationsmarknadsföringens grunder med IT för att skapa lönsamma och långsiktiga relationer. För en lyckad utkomst av CRM anses själva implementeringen vara viktig och forskning belyser att utan planering, tydliga syften och förståelse för själva organisationsförändringen mot en ökad kundorientering som en CRM- implementering innebär, finns det risk för att initiativet misslyckas.  Studien syftar till att beskriva, diskutera och analysera CRM utifrån implementeringsfasen och faktorerna Ledning, Strategi, Medarbetare, Organisation, Kultur och Teknik för att skapa förståelse för hur företag Uppfattar CRM och dess implementering. Studien har en deduktiv ansats där faktorer som i tidigare forskning definierats vara viktiga vid en implementering av CRM har legat till underlag för den empiriska studien.

Uppsatsens utgångspunkt är att perspektivet utgör en psykosocial länk mellan individ och omvärld. Med grund i Henry Montgomerys perspektivmodell, som bland annat framhåller hur fakta och värderingar är intimt förbundna i social perception, förs ett resonemang kring perspektivets socialpsykologiska förankring i mellanmänskliga sammanhang. Modellens element subjekt, objekt och mental position diskuteras systematiskt utifrån George Herbert Meads perspektivteoretiska ansats samt Alan Page Fiskes socialitetsteori. Syftet är främst att visa på perspektivets deskriptiva och evaluativa konstitution, dess sociala grund och kontextberoende. Tanken är att Meads resonemang fungerar som en formell teoretisk grund för subjektet och dennes kommunikativt grundade intersubjektivitet, genom perspektivtagandet via symbolbruk och den generaliserade andra, emedan Fiskes ansats tar fasta på en bestämd social differentiering genom socialitetsformer vilket i sig utgör fundamentet för värderingars sociala förankring samt människors socialitet i en mer substantiell mening.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur talet om elever i behov av stöd ser ut i elevhälsoteam. Utifrån tanken att synen på elever i behov av stöd konstrueras i hur vi talar om dem, och det i förlängningen påverkar vår syn på eleverna och sedan hur vi bemöter dem. De preciserade frågeställningarna i arbetet är; Vilka diskurser går att urskilja i de undersökta elevhälsoteamen? Vilka är de rådande maktstrukturerna? och Vilka konsekvenser får detta för eleven?Teori och metod: Den teoretiska ansats som används i arbetet är diskursanalys, och då den diskursteoretiska. En diskurs är ett bestämt sätt att tala om och förstå den värld vi lever i, kontextbundet och tidsbundet.

Syftet med studien har varit att genom en kvantitativ och kvalitativ enkätundersökning beskriva hur resurspersoner till elever med grav synskada Uppfattar kommunikationsmönster mellan elever med grav synskada, seende klasskamrater och vuxna. Studien omfattar enkätsvar från 53 respondenter som arbetar med elever med grav synskada i grundskolans årskurs 1-9. En fjärdedel av respondenterna uppgav att eleven med synskada förutom synskadan har ytterligare funktionsnedsättning.En frågeställning har varit att undersöka vilken betydelse synnedsättningen har i kommunikationen mellan eleven med synskada, klasskamrater och vuxna. Det framgår att elevens synnedsättning innebär att denne behöver syntolkning och ledsagning och att det oftast är resurspersonen som har rollen av syntolk eller ledsagare. Studien visar att när det handlar om att träda in i samtal orsakar elevens synnedsättning missförstånd i ganska liten eller liten utsträckning.

Vi vill i denna studie bidra med både praktisk och teoretiska förståelse för kundvärde och upplevelseskapande i en cafékontext samt besvara frågan: Hur skapar caféer värde för sina kunder? Syftet med studien är att med upplevelsen som studielins undersöka hur caféer i Umeå arbetar för att skapa värde för sina kunder samt att öka förståelsen för huruvida upplevelseskapande är en del av verksamhetserbjudandet. En kvalitativ forskningsmetod har använts för att nå den förståelse och det djup som anslås av syftet. För att insamla empirisk data har fem caféer i centrala Umeå använts, vilka har valts genom ett icke-sannolikhetsurval. Semistrukturerade intervjuer har förts med en management- och marknadsföringsansvarig på varje företag. Vidare har även kortare kundintervjuer genomförts på dessa verksamheter och på två kompletterade caféer, vid olika tillfällen.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur föräldrar till barn med Downs syndrom Uppfattar verksamheten i förskolan för sitt barn vad det gäller barnets möjlighet och rätt till kommunikation och delaktighet. Följande frågeställningar ska precisera syftet: Hur Uppfattar föräldrarna verksamheten i förskolan avseende barnets möjlighet till kommunikation med pedagoger och barn på förskolan? Hur Uppfattar föräldrarna verksamheten i förskolan avseende barnets möjlighet till delaktighet i förskolans aktiviteter? Hur skulle föräldrarna önska att det såg ut? Vad innebär begreppen kommunikation och delaktighet för föräldrarna?Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt har inspirerats av fenomenografi och därmed andra ordningens perspektiv via föräldrars berättelser om fenomenen kommunikation och delaktighet. Centralt i denna studie har varit att söka efter variationer, vilket står i centrum i en fenomenografisk ansats. Fenomenografi utgår från olika sätt att Uppfatta, erfara och förstå olika fenomen.

Det skånska slättlandskapet uppskattas inte alltid på samma sätt som exempelvis det varierade mellanbygd- eller skogslandskapet med inslag av sjö, skog och äng. Det finns emellertid andra värden att ta fasta vid i det skånska slättlandskapet. Hur människan väljer att se och Uppfatta dessa värden, då religion politik och medias påverkan inte står i centrum, är intressant. Tillsammans med mina känslor för det skånska landskapet utgör detta svaret till varför uppsatsen skrivits. Syftet har därför varit att skriva en uppsats som handlar om att lyfta fram det skånska slättlandskapet.

I dag finns det många hot mot den vilda laxens överlevnad. Framförallt finns det tre stora hot mot arten: överfiske, föroreningar och miljöpåverkan (utbyggda älvar med kraftverk). Mellan 1970-talet och 1990- talet startade ett storskaligt fiske med nät och krok i Östersjön och den vilda laxen minskade betydligt i antal och arten blev hotad. Detta har påverkat både sportfiskare och yrkesfiskare och många entreprenörer har till exempel fått avsluta sin verksamhet och dessutom minskar turismen. Under 1990-talet skedde en rad regleringar av laxfisket med syfte att säkra den vilda laxens överlevnad.

I denna studie analyseras hur de statliga bolagen Systembolaget och Svenska spel går tillväga för att skapa trovärdighet i sin omgivning av kunder och intressenter. Undersökningen är genomförd på informativ och extern kommunikation som finns på bolagens hemsidor, varav två reklamfilmer även visas i svensk tv.Syfte: Båda bolagen befinner sig i en etiskt ambivalent situation då de genom sina statliga uppdrag måste uppnå ett vinstkrav och samtidigt begränsa försäljningen av produkter som kan ha en negativ inverkan på människors hälsa. Studiens syfte är att granska hur de båda bolagen resonerar kring sin verksamhet och hur denna trovärdighetsbyggande kommunikation kan tolkas med hjälp av ett retoriskt och narrativt synsätt.Metod: En narrativanalys används för att förtydliga berättelsernas olika roller, teman, handlingar och miljöer och hur de fyller en funktion för att uppnå ett påverkanssyfte och identifikation. Vissa argument granskas med hjälp av de retoriska appellerna ethos, pathos och logos. En analys av ethos urskiljer dessutom ur bolagens resonemang hur de vill Uppfattas av sin publik, och hur publiken kan tänkas Uppfatta deras image.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka makten kring läxan och hur läxan kan påverka människor. Jag vill också undersöka hur läxan framställs och bibehålls i dagens läxdiskurser.Teori: I den här uppsatsen studerar jag hur läxan och dess normer kan Uppfattas ur ett maktperspektiv. Foucaults perspektiv på hur sociala fenomen skapas i och genom diskurser är centrala i uppsatsen. Jag studerar Foucaults syn på hur makten i dagens samhälle har flyttats från makthavarna till att individerna styr sig själva. Därför behöver makten olika tekniker och strategier för att disciplinera och styra.

Det här examensarbetet handlar om vad två pedagoger på respektive förskola har för syn på barns lek i deras verksamhet; vad dessa två pedagogers uppfattningar om skillnaden mellan lek och fri lek är, samt hur deltagande pedagogen själv kan vara i leken kommer att behandlas. Ett annat område som behandlas i examensarbetet är om respektive förskollärare anser att miljön på förskolan kan påverka barn i deras lek och hur den kan formas för att gynna lekandet. Som metod har intervjuer och observationer använts och genom dem har det i slutsatsen kommit fram vad två förskollärare och deras kollegor anser om lek samt hur det överensstämmer med praktiken.Det har tidigare forskats en del om lek men inte om pedagogers uppfattningar om fri lek. Därför blev valet att behandla just den frågan i mitt examensarbete. En intressant jämförelse är att de teoretiska perspektiven författarna har i litteraturen har speglat hur författarna själva ser på lek, och då har även en relatering till vad studiens pedagoger kan ha för teoretiska perspektiv gjorts eftersom det påverkar deras uppfattning om lekens betydelse.

Det här examensarbetet handlar om vad två pedagoger på respektive förskola har för syn på barns lek i deras verksamhet; vad dessa två pedagogers uppfattningar om skillnaden mellan lek och fri lek är, samt hur deltagande pedagogen själv kan vara i leken kommer att behandlas. Ett annat område som behandlas i examensarbetet är om respektive förskollärare anser att miljön på förskolan kan påverka barn i deras lek och hur den kan formas för att gynna lekandet. Som metod har intervjuer och observationer använts och genom dem har det i slutsatsen kommit fram vad två förskollärare och deras kollegor anser om lek samt hur det överensstämmer med praktiken.Det har tidigare forskats en del om lek men inte om pedagogers uppfattningar om fri lek. Därför blev valet att behandla just den frågan i mitt examensarbete. En intressant jämförelse är att de teoretiska perspektiven författarna har i litteraturen har speglat hur författarna själva ser på lek, och då har även en relatering till vad studiens pedagoger kan ha för teoretiska perspektiv gjorts eftersom det påverkar deras uppfattning om lekens betydelse.

Denna uppsats kretsar kring att pröva hur en av de främsta företrädarna för den realistiska skolan, förklarar de amerikanska anfallen mot Afghanistan (2001) och Irak (2003). Hans namn är Robert Kagan och uppsatsen syftar till ge en realists tolkning till varför USA handlade som man gjorde. Man måste därför försöka Uppfatta världen utifrån USA:s horisont och försöka tolka samt sätta sig in i den amerikanska positionen på den internationella arenan. Problemformuleringarna kretsar kring att få insikt i grundstenarna i Kagans teori, samt hur Kagans grundsyn skiljer sig gentemot den idealistiska. Vidare hur USA:s militära styrka, enligt Kagan, påverkar dess beteende på den internationella arenan, men även hur Kagan ser på USA:s kommande globala engagemang.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger upplever lästestet ?Vilken bild är rätt?? samt hur de reflekterar över de elever som inte nått upp till tillfredsställande resultat på detta test. Teori: Läsning är en produkt av avkodning, förståelse och motivation (Taube, 2007). Läsutveckling kan ses ur ett sociokulturellt synsätt och i ett individualistiskt synsätt (Liberg, 2006). Forskare är överens om att fonologisk medvetenhet kan underlätta när man ska lära sig läsa (Myrberg, 2003).

Årligen hålls flera inhemska och internationella mässor där företag kontinuerligt deltar utan att kanske ifrågasätta varför. Detta trots att konkret vetskap om vad mässorna faktiskt resulterar i är svår att framställa. Ser de verkligen till att få ut maximal effekt av dessa investeringar och i så fall hur? Är det så att inställningen i branschen överlag är att företagen deltar på grund av att alla andra gör det? Att den eventuella frånvaron från en mässa skulle spela större roll än själva deltagandet i sig.Syftet med rapporten är att undersöka hur B2B-företag kan stärka sitt varumärke genom mässdeltagande. Målet var att undersöka vad teorin kring mässor och varumärkesbyggande säger, hur utvalda oberoende experter och representanter från fem företag själva ser på mässdeltagande och hur varumärket kan stärkas genom denna form av marknadskommunikation.