Målet med detta examensarbete är att bedöma möjligheten för generell modellering av riktning av tunna stålband med hjälp av finita element metoden (FEM). Detta är ett delmoment inom ett EU-projekt rörande bandformskontroll i kallvalsning och kontinuerliga glödgningslinjen. I detta arbete har fokus legat på att skapa en modell som löses med FEM för ett befintligt riktverk på Outokumpu Stainless i Långshyttan för att se om möjligheten för allmän modellerering av riktning med hjälp av FEM är möjlig. Valsningsförsök på ett stålband har gjorts på LuCoil i Luleå där planhetsfel medvetet har valsats fram och uppmätts. Detta stålband har sedan riktats vid försök på Outokumpu Stainless i Långshyttan och data från riktningen har samlats in.

Arenaprojektet startades som följd av EU-direktiv och svenska myndigheters påtryckningar att införa kilometerskatt för tunga fordon i Sverige, vilket är tänkt ersätta dagens tidsbaserade vägavgiftssystem. En grundtanke med ett införande är att en stor andel transporter sker på väg och av utlandsregistrerade fordon, det är då mer rättvist och samhällsekonomiskt att de som använder vägarna också betalar för det. Idag finns kilometerskattesystem i drift i Tyskland, Schweiz, Österrike och Tjeckien. Kilometerskatten differentieras bland annat efter antal axlar, miljöklass eller vikt och är mellan 0,12-0,67 EUR/kilometer. Förslag till ett svenskt kilometerskattesystem har arbetats fram av SWECO VBB, genom Arenaprojektet, och inkluderar fyra aktörer Användare, vgiftsförmedlare, Avgiftsupptagare och Blåljusenhet.

En transportbo?rs a?r en elektronisk marknadsplats da?r transportsa?ljare kan annonsera ledig kapacitet till fo?rsa?ljning och transportko?pare kan ge fo?rfra?gningar pa? transporter. Na?r akto?rerna pa? transportbo?rsen har hittat en sa?lj- eller ko?pannons som passar deras behov sluter de avtal om en transport. Transportbo?rser underla?ttar fo?r transportsa?ljare att o?ka sina fyllnadsgrader samtidigt som den a?ven underla?ttar fo?r transportko?pare att hitta transporto?rer.

Examensarbetet behandlar ett brotvärsnitt som inte entydigt kan betraktas som ett balktvärsnitt eller plattvärsnitt. Med de måttdefinitioner som används vid broprojektering ska en plattkonstruktion ha en bredd som är fem gånger höjden, annars ska konstruktionen ses som en balk där även balkens längd definieras att vara större än tre gånger höjden. Brotvärsnittet som studeras i detta examensarbete kan alltså definieras både som ett plattvärsnitt och som ett balktvärsnitt. Målet med arbetet är att undersöka om det är möjligt att finna en metod att konstruera denna typ av tvärsnitt som befinner sig i gränslandet mellan två definitioner. Skillnaderna mellan en plattas och en balks verkningssätt ligger i att plattan antas bära last i två riktningar medan en balk enbart bär last i en riktning.Examensarbetet är genomfört i sammarbete med WSP Bro- och vattenbyggnad i Örebro, som konstruerade en bro med just detta tvärsnitt.

En hörselnedsättning är en kommunikationsstörning som starkt påverkar en bebis utveckling på många områden, inte bara ljudperception och talad kommunikation. I Sverige screenas idag alla bebisar redan på BB, för att så tidigt som möjligt upptäcka medfödda skador. Dessa metoder har dock informationsbegränsningar angående hörselnedsättningens grad och frekvensberoende. När bebisar är ett halvår gamla kan den observerande audiometriska metoden Visual Reinforcement Audiometry (VRA) användas för att utreda hörselnedsättningen. Metoden baseras på att en audionom gör en subjektiv bedömning om bebisen reagerar och vänder huvudet till följd av presenterade ljudstimuli med känt frekvensinnehåll och känd ljudtrycksnivå.

Företag kan använda sig av olika strategier för underhåll. Det kan vara avhjälpande underhåll som utförs först när ett fel uppkommer eller förebyggande underhåll. Ofta används en kombination av båda. Det förebyggande underhållet kan vara förutbestämt eller tillståndsbaserat. Fördelar med att använda sig av tillståndsbaserat underhåll är exempelvis att utbyte av enheter inte behöver ske i onödan utan först när en observation visar att ett fel är på väg att ske.

Denna slutrapport är resultatet av ett samarbete mellan Kockums AB / Karlskronavarvet och Blekinge Tekniska Högskola (Institutionen för maskinteknik). Det av Kockums initierade projektet har benämnts till ?System med ?Pop-up?-munstycken för helikopterplattform på korvett?. Uppdraget har bestått i att utprova och verifiera ett befintligt munstycke, vars primära funktion är släckning av petroliumbränder (helikopterolycka) på ett stelthfartygs helikopterplattform. Munstyckets sekundära funktion består i att vattenbegjuta (sk.

Denna slutrapport är resultatet av ett samarbete mellan Kockums AB / Karlskronavarvet och Blekinge Tekniska Högskola (Institutionen för maskinteknik). Det av Kockums initierade projektet har benämnts till ?System med ?Pop-up?-munstycken för helikopterplattform på korvett?. Uppdraget har bestått i att utprova och verifiera ett befintligt munstycke, vars primära funktion är släckning av petroliumbränder (helikopterolycka) på ett stelthfartygs helikopterplattform. Munstyckets sekundära funktion består i att vattenbegjuta (sk. wash-down) stelthfartyget, för att minska dess IR-signatur och för användning vid NBC-sanering (Nuclear, Biological and Chemical).

Smurfit Kappa Kraftliner Piteå är en av Europas största kraftlinerproducenter med en fabrik centralt belägen i Piteå stad. Sedan 1978 finns vid fabriken också ett system för att ta tillvara spillvärme från olika processer för fjärrvärmeändamål. I dagsläget förser Smurfit Kappa årligen Piteå stads fjärrvärmenät med nästan hela dess behov (ca 90 %). Pite Energi AB, som ansvarar för fjärrvärmen i Piteå, bygger nu systematiskt ut nätet varför det finns behov av utökade leveranser från Smurfit Kappa. Detta examensarbete har genomförts för att undersöka möjligheterna att utöka de spillvärmebaserade fjärrvärmeleveranserna från Smurfit Kappa Kraftliner Piteå till Piteå stads fjärrvärmenät.

Smurfit Kappa Kraftliner Piteå är en av Europas största kraftlinerproducenter med en fabrik centralt belägen i Piteå stad. Sedan 1978 finns vid fabriken också ett system för att ta tillvara spillvärme från olika processer för fjärrvärmeändamål. I dagsläget förser Smurfit Kappa årligen Piteå stads fjärrvärmenät med nästan hela dess behov (ca 90 %). Pite Energi AB, som ansvarar för fjärrvärmen i Piteå, bygger nu systematiskt ut nätet varför det finns behov av utökade leveranser från Smurfit Kappa. Detta examensarbete har genomförts för att undersöka möjligheterna att utöka de spillvärmebaserade fjärrvärmeleveranserna från Smurfit Kappa Kraftliner Piteå till Piteå stads fjärrvärmenät. Syftet med arbetet är att presentera vilka potentiella värmekällor som är de bäst lämpade för en lönsam fjärrvärmeproduktion samt hur dessa kan placeras in och tas i drift i det befintliga systemet.

Resandeströmmar avser flöden av människor som valt att transporteras via någon typ av färdmedel. Resandeströmmar kan avse bil-, tåg-, buss-, båt-, flyg- och till och med gång- och cykelresenärer. I föreliggande arbete har resandeströmmar gällande regionaltågstrafik inom de svenska storstadsregionerna behandlats. Syftet med arbetet är att identifiera vilka faktorer som driver utvecklingen av resandeströmmar inom de svenska storstadsregionerna. Genom sådan förståelse skapas möjligheter att i tidigt skede urskilja hur resandeströmmar väntas utvecklas.

Introduktionen av den svenska bolagsstyrningskoden leder till möjligheten att revisorerna påverkas på olika sätt. Själva revisionsarbetet förefaller inte vara utsatt för större förändringar, då granskningen av bolagens dokumentation kring bolagsstyrningskoden inte märkbart skiljer sig från den granskning som utförs vid förvaltningsrevisionen. Istället bör frågorna kring revisorernas ansvarighet, oberoende och professionalitet studeras närmare. Dessa faktorer är betydelsefulla för den tillförlitlighet som intressenter har för den information som bolagen publicerar och införandet av bolagsstyrningskoden skall inte kunna påverka dessa faktorer negativt. Ansvarigheten ser vi som det begrepp som primärt skall genomsyra revisorns samt styrelsens och bolagsledningens arbete, för att säkerställa att den information som bolagen publicerar är korrekt och tillförlitlig.