Sökresultat:
729 Uppsatser om Uppdraget - Sida 39 av 49
?Ny på jobbet?. Fem specialpedagogers erfarenheter av att omsätta sina studier i praktiken
Syfte: Examensordningen för Specialpedagogprogrammet vid Göteborgs Universitet ställer krav på bred kompetens när det gäller vad specialpedagogen förväntas ha tillägnat sig under utbildningen. Målet med utbildningen ska vara att ge studenten en omfattande plattform att stå på inför kommande yrkesutövande som specialpedagog. Med utgångspunkt i detta var syftet med denna studie att undersöka fem nyutbildade specialpedagogers erfarenheter av att omsätta examensförordningens mål i praktiken.Centrala frågeställningar var:På vilket sätt tar sig utbildningens mål uttryck i den praktiska verksamheten?Hur uppfattar specialpedagogen bemötandet från andra yrkesprofessioner i skolan?På vilket sätt används specialpedagogens kompetens i verksamheten?Hur uppfattar specialpedagogen graden av frihet att utforma sina arbetsuppgifter?Teori: Den teoretiska utgångspunkten för studien är specialpedagogens roll och samspel belyst ur ett systemteoretiskt samt socialkonstruktionistiskt perspektiv .Metod: Studien är kvalitativ och utfördes genom halvstrukturerade intervjuer med fem specialpedagoger. De specialpedagoger som intervjuades avlade alla specialpedagogexamen tidigast i januari 2006 och tjänstgjorde vid studiens genomförande i grundskolan.Resultat: Resultatet av studien visar att de specialpedagoger som ingått i denna studie uppfattade sitt yrke som mycket komplext.
Revisorns oberoende : Hur säkerställer revisorn sin oberoende ställning gentemot sin klient
Bakgrund: De stora redovisningsskandalerna som uppstod i början av 2000-talet fick en stor betydelse för den kommande diskussionen angående vikten av revisorns oberoende. Detta orsakade striktare riktlinjer och förordningar för revisorerna, både i Sverige och ur ett internationellt perspektiv. Eftersom det är vitalt att revisorn står i en oberoende ställning gentemot sina klienter för att skapa legitmitet i revisionen och mot den externa parten, har det diskuterats kring hur revisorn säkerställer oberoendet gentemot klienten och sin omvärld.Syfte: Syftet med denna undersökning är att få en djupare förståelse om hur revisorerna säkerställer sin oberoende ställning gentemot sina klienter. Vi kommer lägga fokus på fyra stora revisionsbyråer i Jönköping, för att undersöka hur revisorn säkerställer sin oberoendeställning gentemot klienten, samt vilken roll analysmodellen har i säkerställningen av revisorns oberoende och hur konsultationer påverkar oberoendet.Metod: Undersökningen baseras på en kvalitativ studie för att få en djupgående förståelse för respondenternas åsikter och synpunkter på den ställda problemformuleringen. Den primära datan till empirin har samlats in genom intervjuer, där respondenterna har varit revisorer som har en stor inblick i revisionsbranschen.
?Man l?r ju sig hantera sina k?nslor b?ttre n?r man f?r rekreation?
Fritidshemmens arbete med vila och rekreation befinner sig i skuggan av de ?vriga delar som
?terfinns i fritidshemmets uppdrag. ?tminstone r?der det ett forskningsgap g?llande hur l?rare
i landet arbetar med dessa begrepp i praktiken. Genom v?r kvalitativa intervjustudie str?var vi
efter att kunna bidra med mer underlag till forskningsf?ltet g?llande arbetsg?ngen kring vila
och rekreation utifr?n ett policy enactment-teoretiskt perspektiv.
Konstruktion av hård- och mjukvara för uppdaterad valsklocka
Detta examensarbete är framtaget av SSAB:s ingenjörer i fabriken SSAB Oxelösund. Uppdraget består i att konstruera en ny hård- och mjukvara för en befintlig valsningsklocka.Examensarbetet består av flera delar, där den första delen är att konstruera och välja komponenter till en prototyp av ny hårdvara till klockan. När delarna är valda kommer dem att testas med ett laborationskort med den valda processorn för att utvärdera att delarna är kompatibla innan den slutliga hårdvaran beställs.Den andra består i att programmera mjukvara till processorn som kommer att vara kärnan till klockan. Processorn kommer att styra samt beräkna alla in- och utsignaler till alla komponenter som finns i klockan.Den tredje och avslutande delen består av konstruera den slutgiltiga produkten med hjälp av CAD-verktyg. En layout med alla valda komponenter produceras.Tanken med projektet är att man ska uppdatera äldre komponenter till nyare som är lättillgängligare att införskaffa.
Design av elektronikkapsling: Modulär kapsling för mätvärdesomvandlare
Detta är ett examensarbete som genomförts undervåren 2014 för högskoleingenjör i Tekniskdesign. Arbetet omfattar 15 hp. Uppdraget var att försöka ta fram en ny kapsling för en serie mätvärdesomvandlare som säljs av Hugo Tillquist AB. En mätvärdesomvandlare är en produkt som övervakar statusen i eldistributionsnäten. Syftet med projektet är att undersöka vilka krav som ställs på en elektronikkapsling och vilka behov som ligger till grund för de kraven.
Dokumentation i förskolan : En enkätstudie och samtal med sju pedagoger
Eriksson, Angelica & Zackrisson, Stina (2014), Dokumentation i förskolan, Examensarbete i didaktik. Förskollärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle. SammanfattningI förskolans styrdokument Läroplan för förskolan (Skolverket, 2010) står det att i Uppdraget som förskollärare ingår det att kontinuerligt och systematiskt dokumentera verksamheten för att den ska utvärderas, utvecklas och kvaliteten vara god. ?Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalité, d.v.s.
"Vad f*n har jag valt f?r utbildning?" ? en kvalitativ unders?kning om kulturstudenters relation till sina studier
N?r jag p?b?rjade mina studier p? kandidatprogrammet Kultur drog jag mig f?r att svara p?
fr?gor om vad jag g?r om dagarna. Jag m?rkte att jag sk?mdes till f?ljd av mitt studieval. Jag
tyckte det var sv?rt att bem?ta det ifr?gas?ttande och den of?rst?else som jag upplevde att
folk i min omgivning m?tte mig med.
Vem tänder stjärnorna? : Gotländska studie- och yrkesvägledares arbete med genus-, klass- och etnicitetsfrågor
Syftet med vår uppsats är att undersöka om de gotländska studie- och yrkesvägledarna arbetar med genus-, klass- och etnicitetsfrågor. Vi vill ta reda på vilka metoder som används och om något samarbete sker runt dessa frågor. Utöver detta är vi intresserade av att ta reda på om verksamhetscheferna tar ansvar för detta uppdrag och formulerar hur man har tänkt sig att arbetet skall gå till. Intresset har väckts under vår tid på studie- och vägledarutbildningen i Stockholm och främst som ett resultat av vår B-uppsats, då vi granskade vilken kunskap rektorerna hade om studie- och yrkesvägledarnas kompetens och i vilken mån studie- och yrkesvägledning hade tagits upp i rektorsutbildningen. Vi fann att rektorerna hade mycket liten kunskap om vägledning och att rektorsutbildningen inte hade berört detta område alls.
Brott mot barn. Från förhör till rättegång
Denna uppsats handlar om det lilla barnet i den stora rättsapparaten. 1979 förbjöd Sverige, som första landet i världen, barnaga och väldigt mycket har hänt på området sedan dess. Gällande barn görs undantag från principen om allas likhet inför lagen ? barn skall särbehandlas positivt och hänsyn skall tas till barnets bästa.De senaste trettio åren har antalet inkomna anmälningar till polisen om misstänkt barnmisshandel fördubblats. Av dessa beräknas 70 % vara familjerelaterade.
Ipad - en mo?jlighet fo?r tra?ningsskolan : en kvalitativ underso?kning av elevers utveckling av kommunikation och delaktighet i tra?ningsskolan med hja?lp av iPad.
Syftet med underso?kningen a?r att kartla?gga pa? vilket sa?tt digitala la?rverktyg har betydelse fo?r elevs utveckling av fa?rdigheter inom omra?det kommunikation och delaktighet i tra?ningsskolan.Det sociokulturella perspektivet har anva?nts som teoretisk ram fo?r att underso?ka elevers kommunikation och delaktighet i mo?tet med artefakten iPad.Underso?kningen ger en o?versikt kring tidigare forskning av kommunikation och delaktighet. Genom en tillbakablick pa? specialpedagogiken beskrivs hur arbetet med elever i tra?ningsskolan har sva?ngt genom tiderna. Styrdokument och begrepp beskrivs och fo?rklaras, betydelsen av skolutvecklingssatsningar presenteras.
Handledares ambitioner : Hur berättar handledare om den information och utbildning de fått och vad de har för ambitioner med sitt handledande
Med lång erfarenhet från yrkeslivet inom hotell- och restaurangbranschen där jag handlett elever under utbildning ser jag nu som ansvarig för undervisningen på skolan elevernas praktik ur ett annat perspektiv. Vi befinner oss för närvarande i skarven mellan två läroplaner, Läroplanen för de frivilliga skolformerna 94 [ Lpf 94] och Gymnasieskola 2011 [ Gy 11]. Yrkesutbildningarna inom gymnasieskolan går från att ha varit yrkesförberedande till att göra eleverna väl förberedda för yrkesexamen så att de enligt skolverket (Gymnasieskola 2011) kan börja jobba direkt efter skolan. Arbetsplatsförlagd utbildning [ APU] ersätts av arbetsplatsförlagt lärande [APL] med i stort sett oförändrad omfattning och krav. Dock kan man notera att huvudmannen/ skolan har befriats från kravet att anordna utbildningar för handledare vid behov.
Produktutveckling av justerbar tvättställsmodul
Denna rapport ingår i ett examensarbete på grundnivå inom ämnet Produktutveckling. Arbetet har utförts för Runius Design AB i Stockholm i samarbete med LinTec Combisystem AB och Calibra AB. Examensarbetet omfattar 15 högskolepoäng och genomfördes av undertecknad, teknologstudent från Mälardalens Högskola vårterminen 2014. Uppdraget innebar att vidareutveckla en handikappanpassad och justerbar tvättställsmodul som ingår i LinTec:s produktsortiment genom att konstruera en mer lättmonterad och ekonomiskt fördelaktig produkt samt anpassa den för både hem och offentlig miljö.Produktutvecklingsprocessen inleddes med att förstå problemet genom analys av uppdragsgivarens krav samt genomgång av produkten som säljs idag. Med hjälp av insamlad information och olika produktutvecklingsverktyg kunde idégenereringen ta form vilket slutade i två helhetskoncept.
Att tala om vad eleverna bör kunna : Om att kommunicera mål och betygskriterier till elever inom gymnasieskolan
Syftet med detta arbete var att studera hur lärare, utifrån deras egna utsagor, reflekterar över och praktiskt hanterar Uppdraget att kommunicera mål och betygskriterier till eleverna. Syftet var även att studera vilket språkbruk lärarna använder när det talar om detta. För att uppfylla syftet ställdes följande frågor: På vilka sätt kommunicerar lärarna mål och kriterier till eleverna och varför?Vilka möjligheter och problem ser de? Hur skulle de vilja göra? Vilket språkbruk använder sig lärarna av när de talar om detta?I materialet utkristalliseras tre huvudsakliga strategier beträffande på vilket sätt lärarna anser sig kommunicera innebörden av målen och betygskriterierna: Att tillhandahålla verktyg för självbedömning, att informera eleverna om kraven, och att översätta kriterierna till eleverna. Varje lärare har en repertoar av metoder som används utifrån den huvudsakliga strategi som läraren försöker följa, men analysen visar att lärare kan uppleva svårigheter med att göra detta i vissa av de ämnen som de undervisar i.Lärarna menar sig se olika, ibland motstridiga, effekter av att kommunicera innebörden av kraven till eleverna.
Lekmannarevisorers agerande i idrottsföreningar : följs god revisionssed?
Lekmannarevisorer är ofta förtroendevalda utan någon relevant utbildning som skulle anses likvärdig den en yrkesverksam revisor har. Trots att lekmannarevisorerna inte har några direkta formkrav som en professionell revisor har så ska de följa god revisionssed. Grunden för god revisonssed är enligt FAR att revisorn ska vara oberoende, ha rätt kompetens och vårda tystnadsplikten. En verksam revisor har dessa ledord i ryggmärgen men en novis (som man kan utgå från att en lekmannarevisor är) har de troligen inte lika inpräntade. Man kan undra vad som är drivkraften bakom hur dessa lekmannarevisorer i idrottsföreningar agerar i olika situationer med tanke på att det också är mycket känslor involverade.
Armaturer för offentliga toaletter
Den här uppsatsen har till syfte att återge en designprocess, genom att beskriva ett uppdrag och de ställningstaganden som gjorts med hänsyn därav. Uppdraget har varit att designa belysningsarmaturer för offentliga toaletter i exklusivare miljöer, såsom hotell, restauranger och kontor där man vill ha en funktionell belysning av ansiktet. En ljussättning vars avsikt är att ge ett naturligt ljus som underlättar ögats uttolkning av ansiktet och huden, som i sin tur skapar förutsättningar för en bättre sminkning.Löpande behandlar uppsatsen förhållningssättet som designer i relation till interna ställningstaganden samt gentemot belysningsföretaget Zero, som varit uppdragsgivaren.Uppsatsen tar upp ljuset och hur det förhåller sig till människans sinnesförnimmelser på olika sätt. Här beskrivs studier av ljussättning i olika typer av badrumsmiljöer, känslor inför toalettbesök, hur ljuset beskriver sin omgivning och armaturtyper som kan tillgodose den belysning som eftersträvats.Vidare beskrivs färg utifrån olika aspekter; såsom kulturella konventioner, färgsymbolik samt hur ögat upplever kulörer, för att nå fram till vilken typ av kulör som kan lämpa sig i badrumsmiljöer.Metoden beskriver designprocessen genom att redogöra för de metoder som använts för att skapa en förståelse för uppdragsgivaren, marknaden och formspråk. Denna process beskriver även skissande och idégenerering, samt konstruktionsplanering och produktionsrelaterade ställningstaganden.Resultatet är två armaturer; dels en väggarmatur, som är tänkt att ge ett riktat ljus mot ansiktet då den placeras i det vänstra övre hörnet om en spegel.