Syftet med studien är att reda på hur fritidspedagoger upplever datorspelande på fritidshemmet och deras uppfattningar av hur datorspelande kan bidra till lärande i relation till verksamhetens Uppdrag med fokus på en meningsfull fritid. Vår forskningsbakgrund behandlar lärande i datorspel och uppfattningar kring datorspel i skolan och kommer att bearbetas tillsammans med resultatet från vår kvalitativa intervjustudie.Vi utgår ifrån den fenomenologiska livsvärldsteorin där vi studerar uppfattningar och erfarenheter kring fenomenet datorspelande. Vi intervjuar ett antal fritidspedagoger och får ta del av deras erfarenheter och upplevelser av datorspelande.I intervjuerna framgår det att fritidspedagogerna, oavsett egen erfarenhet, är positiva till datorspelande som komplement till andra aktiviteter på fritidshemmet, men att många saknar den kunskapen som krävs för att det ska kunna göras med ett pedagogiskt innehåll. De upplever också att barnen lär sig bland annat språk, samarbete, social kompetens och problemlösning genom datorspelande..

Målen för gymnasieskolans läroplan Lpf 94 handlar om yrkesförberedelse och utveckling av insikter, en något ödmjuk inställning till komplexiteten i Uppdraget. I Gy11 är man mer rak på sak, eleven förväntas kunna ett eller flera yrken när de lämnat skolan. Kanske är det införandet av lärlingsutbildningen som givit författarna en större självsäkerhet om skolans förmåga att producera yrkesmänniskor. Kan eleverna på Handelsprogrammet ett eller flera yrken då de avslutar sin treåriga gymnasieutbildning och vad innebär det i så fall att kunna yrket? Båda frågorna är högst relevanta för den som utbildare på ett yrkesprogram. Viktiga delar av vårt Uppdrag som lärare handlar om att, efter läroplanens intentioner, utbilda och coacha eleverna mot ett yrke.

Syftet med undersökningen var att beskriva omständigheter som uppstår vid tolkning och verkställighet av skolans Uppdrag mellan stat (regering och riksdag), huvudman (kommunen), skolledare (rektor) och personal (pedagoger). I undersökningen har vi huvudsakligen använt oss av arbetsrelevanta frågeställningar hämtade från BRUK, ett nationellt kvalitetsindikatorsystem för barnomsorg och skola utvecklat av Skolverket. I undersökningen har vi även hos respondenterna sökt förslag på förändringar i syfte att förbättra arbetsförutsättningar och resultat. Vi granskade också respondenternas inställning i frågor som berör förändringar i resurstilldelning, lagar och styrdokument, arbetsuppgifter och arbetssätt samt i elevernas förhållande till informationsteknologi och media. Undersökningen visar att respondenterna överlag är tillfreds med hur verksamheten fungerar men att det finns områden som kan utvecklas och förbättras.

Syftet med examensarbetet var att programmera en viterbiavkodare i VHDL och sedan syntetisera den till en FPGA. Först testades viterbialgoritmen i Matlab och Simulink för att få en förståelse för hur Viterbialgoritmen fungerar. Inom ramen för exjobbet har vi gjort en viterbiavkodare i Matlab samt en VHDL version som vi har simulerat i Modelsim. Avkodaren klarar inte av att avkoda punkterade bitströmmar. Att tillverka själva kodaren för punkterad kodning är enkelt men att sedan avkoda bitströmmen visade sig vara mer komplext.

SAMMANFATTNINGAmbulanssjuksköterskan har en komplex arbetssituation, hon ska självständigt bedöma och behandla akuta tillstånd hos patienten. Arbetet försvåras av flera faktorer, tiden med patienten är i regel kort, möjligheten till rådfrågning är liten, utrymmet och tillgången till hjälpmedel är begränsade. Trots det ställs höga krav på vården i ambulansen, många gånger samma krav som på vården på en akutmottagning. Ett av dessa krav är en god dokumentation, kraven på patientjournalen är desamma i ambulansen som i övriga vården. I journalen dokumenteras uppgifter om iakttagelser, omvårdnadsåtgärder, medicinska åtgärder och information rörande transporten.

Detta examensarbete är utfört på Uppdrag av Säffles Centrumförening, där ett nytt centrum skall projekteras. Projekteringen har koncentrerats till kvarteren Hyttan och Kvarnen vilka är belägna kring torget i Säffle. Problemen som ligger till grund för arbetet är att området kring torget upplevs som tomt och livlöst med lite folk i rörelse och slitna fasader. Huvudsyftet har således varit att få ett mera attraktivt centrum, med flertalet alternativa förändringar inom nämnda kvarter. Tanken bakom förändringarna är att få ett större intresse för stadskärnan, inte bara för de boende i Säffle utan även för besökare och turister.Arbetet har utförts med hjälp av CAD-programmet Archicad vers.10, där gruppen har sammanställt berörda parters tankar med gruppens, till ett virtuellt förslag.

Uppsatsen handlar om ungdomars användande av grovt talspråk. Varför använder sig ungdomar av grovt talspråk och när gör de det? Vilket är skolans Uppdrag, när det gäller att försöka motverka det grova talspråket? Syftet med undersökningen är att undersöka orsakerna till ungdomars användande av grovt talspråk och samtidigt ge en inblick i vad pedagoger i skolans värld kan göra och bör tänka på för att försöka motverka detta.I litteraturdelen redogörs för teorier om hur grupptillhörighet, slang och attityder till språket kan påverka ungdomars talspråk. Även skolans roll som samhällsfostrare tas upp. Undersökningen grundar sig på intervjuer med tolv elever i år sex och tolv elever i år nio.

Mitt Examensarbete våren 2009 har skett i samarbete med zobra, ett belysningsföretag med bas i Vimmerby. Deras inriktning är att utveckla, tillverka och marknadsföra funktions-riktig belysning med god design för offentlig miljö.Jag tog själv kontakt med zobra inför examensarbetet och har inte utgåttfrån ett specifikt Uppdrag, men i samstämmighet med företaget har jaglagt fokus på att tillföra något i deras produktsegment Inredning och dekoration.Målet med projektet har varit att, med ett nära samarbete med zobra, ta framen korridorbelysning vars produktion kan ske helt lokalt. Den tänkta platsenför belysningen är satt till hotell där användaren är både gäst och anställd.Jag har valt att kalla den slutliga produkten Papercut. Namnet kommer från tillverkningens likheter med att klippa och vika papper vilket de flesta kan knyta an till..

Denna studie har som syfte att utreda hur fo?rskolla?rare ser pa? dans inom fo?rskolans och fo?rskoleklassens verksamhet, att o?ka kunskapen om vilka fo?rutsa?ttningar som skapas fo?r dansen inom ramen fo?r fo?rskolans och skolans pedagogiska verksamhet. Studien har a?ven avsikt att utreda om flickor respektive pojkar ges lika fo?rutsa?ttningar och mo?jligheter fo?r att dansa. Vi har anva?nt oss av intervjuer fo?r att uppna? detta syfte, och har intervjuat 11 fo?rskolla?rare verksamma i fo?rskola och fem fo?rskolla?rare verksamma i fo?rskoleklass.

Syftet med denna studie är att undersöka hur studenter vid Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem tolkar sitt framtida Uppdrag på fritidshemmet och ifall det även förändrar yrkesrollen. En förändring som kan utveckla yrkesrollen från att fokusera på omsorg till att även se en stor potential i att undervisa. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med studenter som går sjätte och sista terminen på sin utbildning. Studenternas tankar har analyserats och tolkats i jämförelse med gällande styrdokument och tidigare forskning kring samverkan och yrkesidentiteter. Det är intressant att notera hur studenternas syn på Uppdraget fokuserar mer på att skapa en trygg och rolig fritid snarare än att se fritidshemmet som en arena där eleverna erbjuds en fritid som är utvecklande och kan stödja dem i det lärande som förväntas ha skett i klassrummet.

ABSTRAKTDet här är en sammanfattning av den formella delen av vårt projektarbete. Under hösten 2007 och våren 2008 har vi på Uppdrag av Egon Nilsson överhalat en hjälpmaskin ombord på Calmare Nyckel. Maskinen var i stort behov av en renovering, det läckte både kylvatten och smörjolja på olika ställen. Det har varit mycket väntetid på reservdelar eftersom maskinen är ovanlig och tillverkas i England. Mot slutet av arbetet råkade vi på bekymmer med vattenläckage i smörjoljan som gjorde att jobbet blev försenat några veckor.

Detta examensarbete utfördes på Uppdrag av akademin för innovation, design och teknik vid Mälardalens Högskola och undersöker hur mikrosensorteknik med stöd av regelverk används och kan komma att användas för det tillämpade tillståndsbaserade underhållet inom flygbranschen från ett underhållsperspektiv. Syftet är att introducera den oinsatte i tekniken med dess möjligheter och begränsningar. Arbetet gjordes i tre faser. Först generella efterforskningar och källsökning, därefter fördjupning med förfrågningar till bolag och slutligen sammanställning av insamlade kunskaper. Även om förhoppningen var att få mer respons från tillfrågade bolag, så påvisar ändå frånvaron en viss indikation på den slutsats som dragits om det relativt låga intresset hos slutanvändaren i dagsläget.

Förskolans Uppdrag är bland annat att skapa goda lärande miljöer och lärandetillfällen som är anpassade efter barns individuella behov. Syftet med denna studie var att undersöka vilka pedagogiska strategier förskollärare i förskolan använder för att inkludera de barn som anses vara inåtvända. De frågeställningar som låg till grund för denna studie var; Vilka strategier använder förskollärare i förskolan för att inkludera inåtvända barn? Vilka uppfattningar har yrkesverksamma förskollärare, vad gäller stödbehovet hos inåtvända barn? För att få svar på dessa frågeställningar valde jag att utföra intervjuer med fem yrkesverksamma förskollärare. Resultatet av denna studie visar att pedagogens förhållningssätt, bemötande, engagemang, tillrättalagd lärandemiljö och ett individualiserat arbetssätt är strategier som kan bidra till att de inåtvända barnen inkluderas i lärande och socialt samspel..

Fritidshemmet har i Uppdrag att komplettera skolan, men vad det innebär och på vilka sätt det ska ske finns inte tydligt utstakat. Studiens syfte är därför att bidra med fördjupad kunskap om vad fritidshemmets kompletteringsUppdrag innebär, genom kvalitativa intervjuer med rektorer och fritidspedagoger. Studien tar sin utgångspunkt i de motiv som finns till samverkan mellan skola och fritidshem, samt jämför sina resultat med tidigare forskning kring fritidshemmets kompletteringsUppdrag. Det visar sig att fritidshemmets förmåga att bidra med en helhetssyn på barnen är framträdande både nu och i tidigare forskning. Från att fritidshemmets kompletteringsUppdrag tidigare har handlat om framförallt praktiska aktiviteter menar man idag att fritidshemmets perspektiv ska genomsyra skolan mer.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i förskoleklasser uppfattar sitt Uppdrag med att arbeta förebyggande för att begränsa barns framtida läs- och skrivsvårigheter och främja språklig medvetenhet. Studiens frågeställningar behandlar bland annat vad lärare anser vara förebyggande arbete vad gäller läsning och skrivning i förskoleklass samt uppfattningar kring tidig identifiering av barn i riskzon för eventuella läs- och skrivsvårigheter. I studien har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer eftersom fokus ligger på lärares uppfattningar kring det förebyggande arbetet vid eventuella läs- och skrivsvårigheter. Utifrån ett didaktiskt perspektiv har det av resultatet framgått att lärare i förskoleklass arbetar på olika vis för att förebygga läs- och skrivsvårigheter, eftersom de använder olika metoder. Utifrån resultaten går det även att urskilja att samtliga lärare arbetar aktivt för att begränsa framtida läs- och skrivsvårigheter..