Sök:

Sökresultat:

208 Uppsatser om Uppćkra Mekaniska AB - Sida 13 av 14

Modellering av strÀckriktning med hjÀlp av FEM

MÄlet med detta examensarbete Àr att bedöma möjligheten för generell modellering av riktning av tunna stÄlband med hjÀlp av finita element metoden (FEM). Detta Àr ett delmoment inom ett EU-projekt rörande bandformskontroll i kallvalsning och kontinuerliga glödgningslinjen. I detta arbete har fokus legat pÄ att skapa en modell som löses med FEM för ett befintligt riktverk pÄ Outokumpu Stainless i LÄngshyttan för att se om möjligheten för allmÀn modellerering av riktning med hjÀlp av FEM Àr möjlig. Valsningsförsök pÄ ett stÄlband har gjorts pÄ LuCoil i LuleÄ dÀr planhetsfel medvetet har valsats fram och uppmÀtts. Detta stÄlband har sedan riktats vid försök pÄ Outokumpu Stainless i LÄngshyttan och data frÄn riktningen har samlats in.

Klimat i djurtransportbil med slaktgrisar sommartid : jÀmförelse mellan naturlig och mekanisk ventilation

SAMMANFATTNING Uppskattningsvis transporteras 171 miljoner grisar inom EU varje Ă„r, varav ca 3,5 miljoner i Sverige. Grisarna kommer, under hela förloppet frĂ„n förflyttningen frĂ„n box i stallet till bedövningen i slakteriet, att utsĂ€ttas för stressande moment. Orsakerna Ă€r bland annat omgrupperingar, nya miljöer, vibrationer i bilen samt, speciellt under sommaren, vĂ€rmestress. Temperaturen i djurtransportbilen Ă€r en nyckelfaktor som dessutom kan förstĂ€rka effekten av andra stressorer. Lastning i höga temperaturer ökar risken för vĂ€rmestress. VĂ€rmestress innebĂ€r att djuren fĂ„r allt svĂ„rare att avge sin vĂ€rme. Även den relativa luftfuktigheten har betydelse, framförallt vid temperaturer över 30°C. Det Ă€r ventilationen i transportbilen som ska transportera bort vĂ€rme och fukt frĂ„n bilen.

Möjligheter att kontrollera damning frÄn fasta brÀnslen genom kemisk behandling

Igelsta fjÀrrvÀrmeverk producerar med till största delen bio- och returbrÀnslen, vÀrme till cirka200 000 mÀnniskor i södra Stockholm. Att anvÀnda fasta bio- och returbrÀnslen minskar dentotala miljöbelastningen jÀmfört med fossila brÀnslen men skapar lokala miljöproblem pÄgrund av bland annat damning. Damning Àr ett stort lokalt miljöproblem pÄ Igelstaverket ochorsakar risker för dammexplosioner samt olÀgenheter i omgivningen.Detta projekt har undersökt möjligheterna att minska damningen frÄn ett urval av de fastabrÀnslen som anvÀnds pÄ Igelstaverket, genom behandling med dammreduceringskemikaliervid sidan av de mekaniska ÄtgÀrderna. Fyra dammreduceringskemikalier valdes ut för att ilabbskala testas pÄ sex av de mest utnyttjade brÀnslena pÄ Igelstaverket. PiniDust ME som Àrett dammbindande medel var den dammreduceringskemikalie som i laborationerna, allmÀntvisade bÀst effekter med avseende pÄ en direkt minskning av dammet, vid upprepadbehandling samt för varaktighet.I projektet utfördes Àven test i pilotskala.

FinjordsflÀckar i överballast

Banverket Norra Banregionen har pÄ senare tid uppmÀrksammat ett vÀxande problem med finjordsförorenad makadamballast, sÄ kallade finjordsflÀckar, utmed flertalet bandelar. FinjordsflÀckar i överballasten Àr ett problem eftersom de bland annat misstÀnks kunna orsaka oroliga spÄrlÀgen med kontinuerliga spÄrjusteringar, lokala fartnedsÀttningar och eventuella urspÄrningar som följd. Banverket befarar att problemen kommer att accelerera till följd av planerade ökningar av axellaster och höjda hastigheter. Det övergripande syftet med föreliggande examensarbete var att identifiera möjliga orsaker till uppkomst av finjordsflÀckar i jÀrnvÀgens överballast. I arbetet skulle Àven ett underlag tas fram med förslag till möjliga ÄtgÀrder att undvika problemen med finjordsflÀckar.

BrandpÄverkan pÄ samverkanskonstruktion : En utvÀrdering av betongfylld stÄlprofil

En samverkanspelare drar nytta av interaktionen mellan det omslutande stĂ„lröret och profilens betongkĂ€rna för att dĂ€rav erhĂ„lla en ökad lastkapacitet. För att förstĂ„ beteendet och effekterna av interaktionen mellan stĂ„l och betong Ă€r det viktigt att förstĂ„ de enskilda materialens beteende. Betongens huvudsakliga uppgift i en samverkanspelare Ă€r att ta upp tryckkrafter medan stĂ„lets frĂ€msta uppgift Ă€r att motverka momentpĂ„kĂ€nning och uppta dragkrafter. I normal rumstemperatur samverkar stĂ„l och betong för att bĂ€ra den aktuella lasten.Samverkanspelaren har stor potential med avseende pĂ„ lastkapacitet. Nedan tas nĂ„gra av de förvĂ€ntade positiva effekterna av interaktionen mellan stĂ„l och betong upp:Förekomsten av buckling för stĂ„let försenas samtidigt som den försĂ€mrade bĂ€rförmĂ„gan efter lokal buckling uppstĂ„tt dĂ€mpas, beroende pĂ„ betongkĂ€rnans Ă„terhĂ„llande effekt.Förhindrar spjĂ€lkning och hĂ„llfasthetsnedsĂ€ttningen för betongen blir inte lika drastisk.Ökad tryckhĂ„llfasthet och deformations kapacitet, speciellt för grövre tvĂ€rsnitt.Vid ett brandscenario utsĂ€tts pelaren för en temperaturhöjning.

Utveckling av provanordning för svivlar Ät BrÀcke Mekan AB:
frÄn idé till fÀrdig maskin

BrÀcke Mekan AB tillverkar, bland mycket annat, kompletta svivlar Ät Engcon Holding. Dessa svivlar sitter i Engcons rotortiltar som i sin tur ofta kan ses pÄ grÀvmaskiner. De Àr placerade mellan grÀvmaskinens grÀvarm och skopa. Tack vare sviveln kan skopan roteras ett obegrÀnsat antal varv runt den egna axeln samt upprÀtthÄlla en kontinuerlig hydraulisk förbindelse mellan verktyg och hydraulsystem. Svivelns funktion medför att grÀvmaskinen inte behöver förflyttas lika mycket som dÄ en rotortilt inte anvÀnds.

Utveckling av provanordning för svivlar Ät BrÀcke Mekan AB: frÄn idé till fÀrdig maskin

BrÀcke Mekan AB tillverkar, bland mycket annat, kompletta svivlar Ät Engcon Holding. Dessa svivlar sitter i Engcons rotortiltar som i sin tur ofta kan ses pÄ grÀvmaskiner. De Àr placerade mellan grÀvmaskinens grÀvarm och skopa. Tack vare sviveln kan skopan roteras ett obegrÀnsat antal varv runt den egna axeln samt upprÀtthÄlla en kontinuerlig hydraulisk förbindelse mellan verktyg och hydraulsystem. Svivelns funktion medför att grÀvmaskinen inte behöver förflyttas lika mycket som dÄ en rotortilt inte anvÀnds. Sviveln som BrÀcke Mekan AB tillverkar Àr sÄledes en mycket viktig komponent i rotortilten. Skulle nÄgon svivel inte fungera sÄ som det Àr tÀnkt blir det stora kostnader för att ÄtgÀrda detta dÄ svivelns placering Àr mycket central i rotortiltens konstruktion. MÄlet med projektet Àr att ta fram en ny provanordning för att testa de av BrÀcke Mekan AB tillverkade svivlarna i ett sÄ autentiskt tillstÄnd som möjligt.

TillstÄndsbaserat underhÄll pÄ verktygsmaskiner : UtvÀrdering av det tillstÄndsbaserade underhÄllet pÄ verktygsmaskiner hos Volvo Cars i Skövde och hur det kan utvecklas

Företag kan anvÀnda sig av olika strategier för underhÄll. Det kan vara avhjÀlpande underhÄll som utförs först nÀr ett fel uppkommer eller förebyggande underhÄll. Ofta anvÀnds en kombination av bÄda. Det förebyggande underhÄllet kan vara förutbestÀmt eller tillstÄndsbaserat. Fördelar med att anvÀnda sig av tillstÄndsbaserat underhÄll Àr exempelvis att utbyte av enheter inte behöver ske i onödan utan först nÀr en observation visar att ett fel Àr pÄ vÀg att ske.

Uttorkning av betong med tillsatsmaterial

PÄ uppdrag av CWR Engineering AB har en undersökning utförts över huruvida det Àr möjligt att skapa ett verktyg som kan hjÀlpa den mekaniska konstruktören inom processindustrin att höja kvalitetssÀkringen och effektiviteten i sitt arbete med utrustningsritningar. Arbetet i utvecklingsprocessen i processindustrin strÀvar mot en tvÀrfunktionalitet. All konstruktion grundas i Piping and Instrumentation Diagram (P&ID) dÀr processen för exempelvis en kemikaliefabrik beskrivs i 2D-format med rörledningar, utrustningar och instrument specificerat till sort, men inte position. Dessa utrustningar ska sedan beskrivas detaljerat i en 2D-ritning. 2D-ritningen Àr i sin tur underlag för modellering av utrustningen i 3D.

Parametriska symboler för utrustningsritningar inom processindustrin

PÄ uppdrag av CWR Engineering AB har en undersökning utförts över huruvida det Àr möjligt att skapa ett verktyg som kan hjÀlpa den mekaniska konstruktören inom processindustrin att höja kvalitetssÀkringen och effektiviteten i sitt arbete med utrustningsritningar. Arbetet i utvecklingsprocessen i processindustrin strÀvar mot en tvÀrfunktionalitet. All konstruktion grundas i Piping and Instrumentation Diagram (P&ID) dÀr processen för exempelvis en kemikaliefabrik beskrivs i 2D-format med rörledningar, utrustningar och instrument specificerat till sort, men inte position. Dessa utrustningar ska sedan beskrivas detaljerat i en 2D-ritning. 2D-ritningen Àr i sin tur underlag för modellering av utrustningen i 3D.

Integrerat vÀxtskydd i rapsodling

Under andra delen av 1900-talet utvecklades ett stort antal kemiska bekĂ€mpnings-medel (pesticider) som gav goda kontrolleffekter mot ogrĂ€s och vĂ€xtskadegörare. Dessa medel blev vanliga att anvĂ€nda inom det konventionella lantbruket. Under senare Ă„r har dock resistens mot bekĂ€mpningsmedel börjat utvecklas hos insekter, svampar och ogrĂ€s. Vidare har antalet tillgĂ€ngliga pesticider minskat pĂ„ marknaden beroende bland annat pĂ„ ökade krav pĂ„ lĂ„g miljöpĂ„verkan. År 2009 tog Europeiska unionen (EU) beslut om direktivet ?HĂ„llbar anvĂ€ndning av bekĂ€mpningsmedel?.

Kantlimmade balkar för produktion vid sÄgverk

I en rapport som 2004 överlÀmnades till regeringen fastslÄs att om 10 - 15 Är efterstrÀvas att andelen nyproducerade lÀgenheter med trÀstomme skall utgöra minst 30%. Detta gör att marknaden för bÀrande stomelement i trÀ kommer att öka de nÀrmaste Ären under förutsÀttning att mÄlet uppfylls. Vid konstruktion av byggnader med medellÄnga spÀnnvidder krÀvs ofta balkhöjder som överskrider de mÄtt som normalt kan sÄgas fram i en enda massiv bit. Ofta vÀljs istÀllet balkar av limtrÀ, LVL eller I-balk. Syftet med detta arbete Àr att undersöka möjligheterna att tillverka en konkurrenskraftig balk av de produkter som kommer ur produktionen vid sÄgverket.

Glimmermineralens pÄverkan pÄ obundna bÀrlager: Glimmerhaltens inverkan pÄ kornfördelning och tjÀllyftning

Glimmermineral Àr ett vanligt förekommande mineral i den svenska berggrunden och andelen kan variera mellan olika platser. Det Àr kÀnt att glimmermineral har en negativ inverkan pÄ de önskvÀrda egenskaperna hos olika ballastmaterial, oavsett om det gÀller bundna eller obundna lager i vÀgar, betong eller liknande. Det finns ett antal studier pÄ glimmermineralens inverkan pÄ ett ballastmaterial. NÄgot som de allra flesta undersökningar har gemensamt Àr att de baserar sig pÄ en förhÄllandevis liten datamÀngd vilket gör det svÄrare att dra riktiga slutsatser utifrÄn de framkomna resultaten samt att resultaten inte alltid Àr helt entydiga. Eftersom dessa undersökningar ligger till grund för vad som bedöms som otjÀnligt ballastmaterial sÄ finns det stora ekonomiska intressen i att kartlÀgga vid vilken glimmerhalt ett ballastmaterial bör bedömas som otjÀnligt.

Konstruktion av elstyrt lÄs (drop-off) för telemetrihalsband

Sedan 60-talet har man inom viltforskningen mÀrkt djur med radiosÀndarföredda halsband för att fÄ kunskap om deras geografiska rörelser. I dag anvÀnder halsbanden GPS-teknik för att bestÀmma positionen. Dessa koordinater och annan insamlad information om t.ex. temperatur och djurets puls sparas i halsbandet men skickas Àven med UHF-, GSM- kommunikation eller via satellit till en mottagarstation. Halsbandets elektronik har med ny teknik kunnat göras mindre och lÀttare och dÀrför kan Àven mindre djur studeras.

Metoder för design och simulering vid produktionsoptimering:
litteratur- och fallstudier med fokus pÄ bergegenskaper

Studien ingick som ett mindre delprojekt inom MinBaS ProgramomrÄde 1 Optimering av produktionsprocessen frÄn tÀkt till fÀrdig produkt. Forskningsprogrammet MinBaS Àr ett samarbetsprojekt mellan mineral-, bergmaterial- (ballast-) och stenindustri, vilket genomfördes under Ären 2003-2005. Arbetet inom programomrÄdet inriktades pÄ utveckling samt introduktion av teknik och metoder som arbetar med total optimering av fragmentering och energiutnyttjande. Ett mÄl med utredningen var att sammanfatta provningsmetoder, geologiska metoder, modeller och praxis som anvÀnds vid design och simulering av processerna borrning, sprÀngning, krossning samt malning. En annan viktig mÄlsÀttning var att genom fallstudierna fÄ en uppfattning om vilka typer av optimeringsÄtgÀrder som vidtas i MinBaS-branscherna samt att göra iakttagelser betrÀffande sprÄk och kommunikation om bergegenskaper i syfte att utreda informationsöverföring och utbyte av erfarenheter.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->