Sök:

Sökresultat:

208 Uppsatser om Uppćkra Mekaniska AB - Sida 12 av 14

Produktionsflöde för rendering av bilder i katalogproduktion

PÄ IKEA gÄr produktionsflödet för en produktbild i dagslÀget frÄn konstruktionsritning till fotografering via tillverkning och montering. En produkt som Àr fÀrdig för tillverkning definieras av sin mekaniska konstruktion och sina ytegenskaper. Ledtiden och kostnaden för bildproduktionen skulle kunna minskas betydligt om produkten kunde avbildas redan i detta stadium, utan att finnas tillverkad. För detta ÀndamÄl sÄg IKEA en möjlighet i att introducera ett nytt produktionsflöde dÀr avancerad datorgrafik, grafisk teknik och bildbehandling omvandlar konstruktionsritningen till produktbild. Ambitionen Àr att frÄn ritningen ta ut en 3D-modell, placera den i en omgivning, ljussÀtta och belÀgga den med material och av detta skapa en tryckbar produktbild som uppfyller företagets höga kvalitetskrav.Syftet med examensarbetet var att ta fram förslag pÄ ett konkret sÄdant flöde genom att undersöka olika programvaror som skulle kunna anvÀndas samt att identifiera problemomrÄden och komma med lösningsförslag pÄ dessa.

SfÀroidisering av kolstÄl: optimering av glödgningscykeln hos LuCoil Steel AB

Hos LuCoil Steel AB, dotterbolag till SSAB TunnplÄt AB, vÀrmebehandlas bl.a. stÄl för att ge det speciella egenskaper som gynnar dess formbarhet vid efterföljande behandlingar. Denna vÀrmebehandling av stÄlet som kallas för mjukglödgning eller sfÀroidiseringsglödgning Àr en vÀldigt tidskrÀvande process, dÀr strukturella förÀndringar i materialet sker och utvecklas med tiden. Syftet med detta arbete har varit att hitta optimala vÀrmebehandlingscykler för fyra olika stÄlsorter dÀr kraven pÄ materialegenskaperna uppfylles och samtidigt undersöka hur utvecklingen av mikrostrukturen med tiden pÄverkar dess egenskaper. För att simulera den industriella glödgningsprocessen hos LuCoil utfördes försök i en laboratorieugn och vidare utfördes hÄrdhetsprov, dragprov och analyser av mikrostrukturen i svepelektronmikroskop för varje glödgat material.

Skattning av parametrar till ordinÀra differentialekvationer

SammanfattningDet hĂ€r projektet behandlar omrĂ„det Additiv Tillverkning (AM) för metalliska material och undersöker om det Ă€r lĂ€mpligt att anvĂ€nda vid produktion inom flygindustrin. AM Ă€r en relativt ny tillverkningsmetod dĂ€r föremĂ„l byggs upp lager för lager direkt ifrĂ„n en datormodell. TeknikomrĂ„det tillĂ„ter i mĂ„nga fall större konstruktionsfriheter som möjliggör tillverkning av mer viktoptimerade och funktionella artiklar. Andra fördelar Ă€r materialbesparing och kortare ledtider vilket har ett stort ekonomiskt vĂ€rde.En omfattande litteraturstudie har gjorts för att utvĂ€rdera alla tekniker som finns pĂ„ marknaden och karakterisera vad som skiljer de olika processerna. Även maskiners prestanda och kvalitĂ© pĂ„ tillverkat material utvĂ€rderas, och för varje teknik listas möjligheter och begrĂ€nsningar.

Automatiserad matning av stÀnger till gÀngmaskin

MÄlet med examensarbetet var att ta fram ett koncept för automatiserad i- och urmatning av stÀnger till en gÀngmaskin. MÄlet var ocksÄ att 3D-modellera och göra 2D-ritningar pÄ samtliga ingÄende mekaniska delar samt att genomföra en styrteknisk studie.Arbetet har utförts pÄ uppdrag av Lars Eriksson och Annika Persson pÄ Ground Machinery Applications AB i Sunne. De krav som stÀlldes pÄ konstruktionen var enkelhet att montera och demontera, att man enkelt ska kunna byta ut komponenter som utsÀtts för slitage. Det skall finnas möjlighet att montera skyddskÄpor dÀr klÀmrisk kan uppstÄ. Krav pÄ att stÄngen skall hÄllas pÄ plats av ett mothÄll under gÀngningen samt att konstruktionen skall utföra sÄ fÄ och enkla rörelser som möjligt.

Gestaltning genom medborgarstyrd förvaltning

Syftet med det hÀr examensarbetet var att testa en metod för praktisk medborgarsamverkan för gestaltning genom förvaltning av kommunala grönomrÄden. MÄlet har varit att utveckla en enkel och praktisk metod för hur sÄdan medborgarsamverkan kan gÄ till. Analysen av och erfarenheterna frÄn kursen ?Gestaltning genom förvaltning? vid SLU, Uppsala, har fungerat som en förstudie till detta examensarbete. I kursen lÀrde sig studenterna hur man kan arbeta med befintliga platser och grönomrÄden i behov av upprustning, och hur dessa platser kan utvecklas med hjÀlp av vÀl genomtÀnkta underhÄllsinsatser. Syftet var att se förvaltning av grönomrÄden som nÄgonting mer Àn bara skötsel och underhÄll, genom att inkludera landskapsarkitektoniska aspekter bÄde i planering och underhÄll, alltsÄ att gestalta genom att förvalta.

SĂ€kerhetsrisker vid Grytforsdammarna

I detta examensarbete har möjliga sÀkerhetsrisker för Grytfors kraftstation i SkellefteÀlven identifierats och sammanstÀllts, frÀmst utifrÄn anlÀggningens tidigare dokumenterade sÀkerhetsstörningar och fyllningsdammarnas uppbyggnadssÀtt. De anlÀggningsdelar som har berörts Àr Grytfors tre stenfyllningsdammar, betongdamm och avbördningsanordning. Vid hÀndelse av ett dammbrott i nÄgon av de tvÄ högkonsekvensklassade fyllningsdammarna eller i betongdammen, förmodas konsekvenserna bli stora för mÀnniskor, miljö och samhÀlle. DÀrför Àr det av vikt att de mest riskfyllda omrÄdena inom anlÀggningens byggnadstekniska- elektriska och mekaniska delar uppmÀrksammats i förvÀg, för att en viss beredskap ska kunna finnas tillgÀnglig om en svaghet visar sig, eller nÀr det finns en tendens till att en större förÀndring hÄller pÄ att ske som kan leda till ett dammbrott. Detta förfarande behöver inte innebÀra att de mest relevanta sÀkerhetsrisker som tagits fram utgör en direkt fara för anlÀggningen.

Materialstudie av partisolering i statorhÀrvor för turbogeneratorer

Alstom Power Àr ett företag belÀget i VÀsterÄs som utför service pÄ generatorer. Företagets önskan Àr att kunna höja effekten utan att genomföra nÄgra omdimensioneringar av generatorn. Större effekt leder till större pÄkÀnningar bland annat i statorlindningens isolermaterial. I detta arbete tittar man nÀrmare pÄ hur en högre effekt skulle pÄverka isoleringsmaterialet som ocksÄ har till uppgift att leda bort vÀrme. Isoleringsmaterialet Àr en komposit som Àr uppbyggd av epoximatris och E- glasfiber som sitter runt smÄ kopparparter som Àr lackade med epoxilack.

EnergikartlĂ€ggning av fastigheten VĂ€garen 24 i Stockholm: ÅtgĂ€rdsförslag för energi- och kostnadsbesparing.

SammanfattningDet hĂ€r projektet behandlar omrĂ„det Additiv Tillverkning (AM) för metalliska material och undersöker om det Ă€r lĂ€mpligt att anvĂ€nda vid produktion inom flygindustrin. AM Ă€r en relativt ny tillverkningsmetod dĂ€r föremĂ„l byggs upp lager för lager direkt ifrĂ„n en datormodell. TeknikomrĂ„det tillĂ„ter i mĂ„nga fall större konstruktionsfriheter som möjliggör tillverkning av mer viktoptimerade och funktionella artiklar. Andra fördelar Ă€r materialbesparing och kortare ledtider vilket har ett stort ekonomiskt vĂ€rde.En omfattande litteraturstudie har gjorts för att utvĂ€rdera alla tekniker som finns pĂ„ marknaden och karakterisera vad som skiljer de olika processerna. Även maskiners prestanda och kvalitĂ© pĂ„ tillverkat material utvĂ€rderas, och för varje teknik listas möjligheter och begrĂ€nsningar.

Additivt tillverkat material

SammanfattningDet hĂ€r projektet behandlar omrĂ„det Additiv Tillverkning (AM) för metalliska material och undersöker om det Ă€r lĂ€mpligt att anvĂ€nda vid produktion inom flygindustrin. AM Ă€r en relativt ny tillverkningsmetod dĂ€r föremĂ„l byggs upp lager för lager direkt ifrĂ„n en datormodell. TeknikomrĂ„det tillĂ„ter i mĂ„nga fall större konstruktionsfriheter som möjliggör tillverkning av mer viktoptimerade och funktionella artiklar. Andra fördelar Ă€r materialbesparing och kortare ledtider vilket har ett stort ekonomiskt vĂ€rde.En omfattande litteraturstudie har gjorts för att utvĂ€rdera alla tekniker som finns pĂ„ marknaden och karakterisera vad som skiljer de olika processerna. Även maskiners prestanda och kvalitĂ© pĂ„ tillverkat material utvĂ€rderas, och för varje teknik listas möjligheter och begrĂ€nsningar.

Strömtillriktare

SammanfattningDen hÀr rapporten Àr ett arbete utfört Ät IDAB WAMAC International AB. Företaget Àr verksamt inom branschen för packsalsutrustning och Àr belÀget i Eksjö.Arbetet har gÄtt ut pÄ att ta fram konstruktionsprinciper för en ny strömtillriktare som ska klara av en produktionshastigt pÄ 90 000tidningar/timma. En strömtillriktare Àr en enhet som sitter pÄ, eller Àr integrerad i, en transportbana för tidningar och har till uppgift att centrera tidningsströmmen pÄ banan efter olika moment i produktionen. De strömtillriktare som finns pÄ marknaden i dag motsvarar inte fullt de krav och förvÀntningar som tryckerierna har med tanke pÄ hur tidningen ska centreras och dÄ helst nÀr produktionshastigheten Àr hög.Det finns tvÄ typer av strömtillriktare, oscillerande bladjogger och bandjogger. Den oscillerande bladjoggern fungerar pÄ det sÀttet att den med hjÀlp av tvÄ blad knuffar tidningen sÄ att den centreras pÄ banan.

Navmotor som generator: undersökning av navmotorns
verkningsgrad dÄ den anvÀnds som generator

Det finns ett ökande intresse för mindre generatorer hos sĂ„vĂ€l Ă€gare till fritidshus som segelbĂ„tar. Ofta handlar det endast om att kunna driva en dator, navigationsutrustning, ett larm och nĂ„gon mindre belysning. MĂ„let för detta examensarbete Ă€r att mĂ€ta verkningsgraden hos en navmotor, avsedd för cyklar, dĂ„ den anvĂ€nds som generator. En stĂ€llning byggdes dĂ€r tvĂ„ navmotorer monterades. Överförningen av mekanisk energi skedde med en rem.

Simuleringsmodul för energiflödesanalys av ett hybridfordons drivlina

SammanfattningDet hĂ€r projektet behandlar omrĂ„det Additiv Tillverkning (AM) för metalliska material och undersöker om det Ă€r lĂ€mpligt att anvĂ€nda vid produktion inom flygindustrin. AM Ă€r en relativt ny tillverkningsmetod dĂ€r föremĂ„l byggs upp lager för lager direkt ifrĂ„n en datormodell. TeknikomrĂ„det tillĂ„ter i mĂ„nga fall större konstruktionsfriheter som möjliggör tillverkning av mer viktoptimerade och funktionella artiklar. Andra fördelar Ă€r materialbesparing och kortare ledtider vilket har ett stort ekonomiskt vĂ€rde.En omfattande litteraturstudie har gjorts för att utvĂ€rdera alla tekniker som finns pĂ„ marknaden och karakterisera vad som skiljer de olika processerna. Även maskiners prestanda och kvalitĂ© pĂ„ tillverkat material utvĂ€rderas, och för varje teknik listas möjligheter och begrĂ€nsningar.

Konstruktionslösning för fartdÀmpande ÄtgÀrd i trafikmiljö

 Nollvisionen innebÀr att ingen mÀnniska ska dödas eller skadas svÄrt i trafiken. UtifrÄn detta har riktlinjer tagits fram att fordons hastighet bör begrÀnsas till 30 km/h dÀr oskyddade trafikanter kan bli pÄkörda. Det faktum att fordon inte hÄller hastigheten har gett upphov till olika fartdÀmpande ÄtgÀrder för att tvinga förarna att sÀnka hastigheten och pÄ sÄ sÀtt rÀdda liv.Syftet med examensarbetet har varit att ta fram en konstruktionslösning som sÀnker hastigheten pÄ fordon, uppfyller kraven som stÀlls och kommer till rÀtta med problemen som de nuvarande lösningarna har. Arbetet har utförts pÄ teknikkonsultföretaget Prodelox AB.Arbetet inleddes med en litteraturstudie om vad som idag anvÀnds som fartdÀmpande medel pÄ de svenska vÀgarna, vilka lagar de behöver uppnÄ och vilka för- och nackdelar de har. Litteratur om metoden systematisk konceptutveckling, som har anvÀnts i projektet, har Àven studerats.

Utveckling av golfklubba

Idag finns ca 600 000 golfspelare i Sverige och ca 50 miljoner i hela vÀrlden, alla spelare har olika förutsÀttningar vad gÀller lÀngd och vikt samt lÀngd och vikt pÄ överarmar, underarmar, ben, rygg, huvud, hals, hÀnder, osv. Detta medför alltsÄ att alla spelare har olika mekaniska förutsÀttningar, vilket betyder att en och samma klubba inte upplevs och fungerar lika för nÄgon spelare. MÄlet med projektet Àr att ta fram en driver som passar alla golfare. Till den fÀrdiga produkten mÄste ytterligare berÀkningar i form av en dynamisk analys göras för att trÀffytan sÄ att kontakttiden mellan golfboll och trÀffyta blir exakt 256”s. Detta för att denna kontakttid motsvarar ett COR-vÀrde pÄ 0,83.

Daft Punk : En visuell analys av Daft Punk's filmer Interstella 5555 och Electroma med ett autenticitet, simulacra och reflexivitetsperspektiv

PopulÀrmusik som vi kÀnner den har de senaste 60 Ären starkt fokuserat pÄ mer Àn bara musiken. Ikoner som Elvis var bland de första som slog igenom stort dÀr inte bara musiken utan ett ideal följde med i paketet. Denna trend har fortsatt genom Ären med band som the Monkees som beskyllts för att inte ens spela musiken sjÀlva, David Bowie som starkt jobbade med image och presentation för att locka publik, Kiss som fortsatte pÄ den trenden med mycket smink och explosiva scenframtrÀdanden fram till idag dÄ band som Kraftwerk och Daft Punk gÄtt i en nÄgot liknande riktning. Fortfarande Àr det den yttre framstÀllningen som Àr viktig men istÀllet för att anvÀnda sig sjÀlva fokuserar man pÄ virtuella och/eller mekaniska representationer.Men framstÀllningen av sig sjÀlv behöver inte bara presenteras i ett enskilt medie utan kan avspeglas och föras fram i flera olika. PÄ sÄ sÀtt ges publiken utrymme att sjÀlva leta upp mer information genom att söka i flera olika medier.

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->